The author replicated and extended a study by Flowerday, Schraw, & Stevens (2004) that examined the effects of choice, topic interest, and situational interest on reading engagement, attitude, and learning in college-age students. The study was replicated using fourth and fifth graders as subjects. The study was extended to examine the effects of gender and reading ability cohort on the outcome measures. Participants randomly assigned to the choice condition made a blind choice of Packet A or B containing a non-fiction essay to read; participants assigned to the no choice condition were given one of the packets without being offered a choice. Outcomes were measured using scores on a multiple-choice test, a content essay, a personal reaction essay, and an attitude checklist. Results confirmed the 2004 finding that situational interest has the strongest effect on students' attitude toward a reading task. Both topic interest and choice had a smaller but significant effect on attitude after situational interest was controlled for, indicating that topic interest and choice have a stronger influence on the attitude of elementary students than they do on college students. Participants in the choice group had higher situational interest levels and a more positive attitude toward the task. There was no difference in the performance outcomes of the choice and no choice groups. Neither gender nor reading ability cohort had an effect on interest level or attitude. / School of Education / Instructional Leadership Excellence (ILEAD) / EdD / Dissertation

Abstract This study examines the approaches used by teachers to motivate their pupils to read and investigates what underlying factors they claim may explain why pupils feel no motivation to read. The study was conducted from the perspective of five active teachers, with data collection by interview. The study found that the interviewed teachers use psychological support as well as structured teaching such as reading aloud and book talks, along with a varied range of methods, to motivate their pupils to read. The interviewed teachers state that there must be motivation if a pupil is to become a good reader, and it is very important that pupils receive support from adults, both at home and in school. According to the teachers, pupils lose motivation if they are given texts that are too difficult for them to understand, or if other stimuli motivate them more than reading does. The attitude of parents or guardians to reading is also emphasized as significant for motivation, and hence for pupils’ reading development.

<p>Innehåll: Frågorna som jag ställer i min uppsats handlar om att få kunskap om vad som kän-netecknar elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlit-terära läsningen av den utvalda romanen i skolan. Det klassiska problemet i svenskundervis-ningen handlar oftast om att elever inte vill läsa skönlitteratur. I denna uppsats belyser jag den motsatta sidan av detta mynt. De elever som deltagit i studien tillhör de som är positiva till skönlitterär läsning och uppvisar goda resultat i samband med den delen av svenskämnet. Syf-tet med min studie är att undersöka vad som känneteckna elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlitterära läsningen av de valda romanerna.</p><p>Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlssons (1999) litterära begrepp, Örjan Torells (2002) teori om spänningsfältet mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens samt Judith A. Langers (1995) olika läsfaser har legat till grund för min analys. Litterära begrepp som bland annat texters teman, komposition, språk och miljö är vik-tiga som utgångspunkter för att förstå läsarens sätt att realisera sin läsning, enligt Holmberg & Ohlsson (1999). Dessa begrepp används i svenskundervisningen i skolan och är grundläggan-de vid analys av olika skönlitterära texter. Det kan vid litteraturläsning uppstå ett spännings-fält mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens enligt Torell (2002). Detta spänningsfält kan väga över på ett eller annat håll och då skapas en obalans mellan dem som får till följd att läsaren inte uppnår fullständig litterär kompetens. Langers teori (1995) om olika läsfaser som man genomgår vid läsning vilka behövs för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställ-ningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det kan man få problem vid möten med skönlitteraturen.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med sju elever, alla flickor i grundskolans år 9. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser i loggböckerna. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forskning inom området.</p><p>Analysen visar att de sju ungdomarna är goda läsare fast de är väldigt olika varandra. Gemensamt för samtliga är att de läst ut sina böcker, trots att några uppvisat svårigheter med ett nytt kompositionsmönster eller ett annorlunda språk. De är flickor som inte ger upp i första taget. En flicka som tyckte romanen var svår att läsa, läste ändå snabbt ut den och bad om ytterligare en. Torell (2002) menar att litterär kompetens inte handlar om mängden läst littera-tur, utan snarare om vilka grundläggande idéer som finns bakom litteratur och konstnärliga verks uppkomst. Mängden läst litteratur tror jag personligen, efter denna studie, har en viss betydelse för läsintresse och litterär kompetens. Mängdläsning ökar upp läshastigheten och den erfarne läsaren får också en viss vana vid att skapa sig föreställningsvärldar.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken <em>Över näktergalens golv – Sagan om klanen Otori – </em>av Lian Hearn.¹ </p><p>     Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal. Den främsta anledningen till detta är att jag anser att modellen bygger på ett enkelt och tydligt samtalskoncept såtillvida att fördjupningsstrukturen i Chambers boksamtal går från det allmänna till det mer specifika.²</p><p>    I Skolverkets Rapport 305 framgår det att lärandet i skolan än mer borde ske i ett meningsfyllt sammanhang. Vidare så lyfts det fram i samma rapport att boksamtal i mindre grupper är ett positivt exempel på en metod som gynnar det meningsfyllda lärandet.³Litteraturöversikten kretsar därför i mångt och mycket kring de olika beståndsdelar som är centrala för att boksamtal skall upplevas som ett meningsfyllt lärande. </p><p>    Resultatet och analysen visar att eleverna är positiva till boksamtal och att de upplever att läsintresset har ökat under tiden som boksamtalsprojektet pågick. Eleverna upplever också att lärarens stöd behövs i bokvalsprocessen samt att presentationen av boken är betydelsefull för att läsintresset skall gynnas. Likaså nämner eleverna att de tyckte att boksamtalen hade en öppen samtalskaraktär genom att alla tankar och idéer beaktades.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Boksamtal, skönlitteratur, läsintresse, Chambers inriktning---------------------------------</p><p>¹Hearn Lian, <em>Över näktergalens golv. Sagan klanen Otori</em>, 2009.</p><p>²Aidan Chambers, Böcker inom oss. Om boksamtal, 1993</p><p>³Skolverket, PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen 2001-2006.  Rapport 305, 2007:114.</p><p> </p> / <p>The study aims to examine how the boys with a faint interest in reading experience booktalks, and if it promotes their interest in reading. To get an idea of how the students felt about booktalks, I have conducted qualitative interviews with the  students. The selection was made among the students in the class that I teach, who were all invited to participate in the project in the autumn 2009, which revolved around discussions about the content of a literary book. The main criterion for participation in the project/study was that they very sparingly or never had read any fiction in their spare time during recent years. Seven boys showed their interest and in autumn 2009 we carried out, the seven students and I, to have booktalks about the fantasy book Across the Nightingale Floor - Tales of the Otori - Lian of Hearn.¹</p><p>     I have proceeded from Chamber's model for booktalk. The main reason for this is that I think the model is based on a simple and transparent conversation concept provided that the  deeper structure of Chamber's booktalk goes from the general to the more specific.²</p><p>    The School Board Report 305 shows that learning in school should be done in a more meaningful context. Furthermore. as it is presented in the same report, the booktalk in small groups is a positive example of a method that favors a meaningful learning. Literature review therefore circuits very much around the various elements that are central to discussions around the books as to be perceived as meaningful learning.³</p><p>    The results and analysis show that students are positive about the booktalks and that they feel that their interest in reading has increased over the time that the study lasted. Students also experienced that teacher support is needed in the process during the selection of the book. In addition, the presentation of the book promotes the interest in reading. Similarly, the students mentioned that they thought that booktalks had a character of open conversation where all ideas were accepted.</p>

Innehåll: Frågorna som jag ställer i min uppsats handlar om att få kunskap om vad som kän-netecknar elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlit-terära läsningen av den utvalda romanen i skolan. Det klassiska problemet i svenskundervis-ningen handlar oftast om att elever inte vill läsa skönlitteratur. I denna uppsats belyser jag den motsatta sidan av detta mynt. De elever som deltagit i studien tillhör de som är positiva till skönlitterär läsning och uppvisar goda resultat i samband med den delen av svenskämnet. Syf-tet med min studie är att undersöka vad som känneteckna elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlitterära läsningen av de valda romanerna. Claes-Göran Holmberg &amp; Anders Ohlssons (1999) litterära begrepp, Örjan Torells (2002) teori om spänningsfältet mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens samt Judith A. Langers (1995) olika läsfaser har legat till grund för min analys. Litterära begrepp som bland annat texters teman, komposition, språk och miljö är vik-tiga som utgångspunkter för att förstå läsarens sätt att realisera sin läsning, enligt Holmberg &amp; Ohlsson (1999). Dessa begrepp används i svenskundervisningen i skolan och är grundläggan-de vid analys av olika skönlitterära texter. Det kan vid litteraturläsning uppstå ett spännings-fält mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens enligt Torell (2002). Detta spänningsfält kan väga över på ett eller annat håll och då skapas en obalans mellan dem som får till följd att läsaren inte uppnår fullständig litterär kompetens. Langers teori (1995) om olika läsfaser som man genomgår vid läsning vilka behövs för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställ-ningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det kan man få problem vid möten med skönlitteraturen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med sju elever, alla flickor i grundskolans år 9. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser i loggböckerna. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forskning inom området. Analysen visar att de sju ungdomarna är goda läsare fast de är väldigt olika varandra. Gemensamt för samtliga är att de läst ut sina böcker, trots att några uppvisat svårigheter med ett nytt kompositionsmönster eller ett annorlunda språk. De är flickor som inte ger upp i första taget. En flicka som tyckte romanen var svår att läsa, läste ändå snabbt ut den och bad om ytterligare en. Torell (2002) menar att litterär kompetens inte handlar om mängden läst littera-tur, utan snarare om vilka grundläggande idéer som finns bakom litteratur och konstnärliga verks uppkomst. Mängden läst litteratur tror jag personligen, efter denna studie, har en viss betydelse för läsintresse och litterär kompetens. Mängdläsning ökar upp läshastigheten och den erfarne läsaren får också en viss vana vid att skapa sig föreställningsvärldar.

The purpose of the study is to compile previous research on students' reading habits in terms of fiction and teachers' working methods to develop students' interest in reading. This was done from a teacher perspective. The questions we started from in this literature study were what previous research said about students' interest in reading and according to previous research, what working methods can teachers use to increase students' desire to read? This is a literature study based on other researchers' results that are presented and clarified, but also the approach in the selection of the literature. A systematic literature study must include complete studies that are of good quality and that form the basis for various conclusions. This section also takes a stand on the method selection and data collection, but also its implementation, analysis methods and ethical considerations.The results of this study have shown that identification and the social interaction in fiction are two decisive factors for young people's interest in reading and desire to read in general and not just for students. It is possible to summarize which different working methods can increase students' desire to read. These consist of the teacher's commitment, deep reading, reading comprehension, discussion and variation of material for different students.

Den här studien syftar till att undersöka läsintresset och faktorer som påverkar läsningen hos elever i årskurs nio på en högstadieskola i Sverige. Studien syftar även till att ta reda på hur lärare vid samma skola arbetar med läsning av skönlitteratur och hur de definierar begreppen läsintresse och läslust. De metoder som använts är en kvantitativ metod med enkäter samt en kvalitativ metod med intervjuer av lärarna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tycker om att läsa alls och när de väl läser är det främst material från elektroniska källor så som websidor och bloggar. Alla lärare som intervjuades har märkt av elevernas minskade läsintresse och de arbetar på varierande sätt för att främja sina elevers läsintresse. / This study aims to investigate the interest of reading and which factors that affect reading among students in grade nine in a Swedish school. The study also aims at finding out how teachers at the same school work with the skill of reading. How the teachers define the terms interest of reading and pleasure of reading will also be defined. The methods used are a quantitative method through surveys as well as a qualitative method with interviews of the teachers. The results of the study show that a majority of the students do not enjoy reading at all and when they read their reading is mostly from electronic sources such as websites and blogs. The teachers who were interviewed all have noticed a decrease in the interest of reading among students and they use a variety of methods to increase the interest of reading among their students.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken Över näktergalens golv – Sagan om klanen Otori – av Lian Hearn.1       Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal. Den främsta anledningen till detta är att jag anser att modellen bygger på ett enkelt och tydligt samtalskoncept såtillvida att fördjupningsstrukturen i Chambers boksamtal går från det allmänna till det mer specifika.2     I Skolverkets Rapport 305 framgår det att lärandet i skolan än mer borde ske i ett meningsfyllt sammanhang. Vidare så lyfts det fram i samma rapport att boksamtal i mindre grupper är ett positivt exempel på en metod som gynnar det meningsfyllda lärandet.3 Litteraturöversikten kretsar därför i mångt och mycket kring de olika beståndsdelar som är centrala för att boksamtal skall upplevas som ett meningsfyllt lärande.      Resultatet och analysen visar att eleverna är positiva till boksamtal och att de upplever att läsintresset har ökat under tiden som boksamtalsprojektet pågick. Eleverna upplever också att lärarens stöd behövs i bokvalsprocessen samt att presentationen av boken är betydelsefull för att läsintresset skall gynnas. Likaså nämner eleverna att de tyckte att boksamtalen hade en öppen samtalskaraktär genom att alla tankar och idéer beaktades.   Nyckelord: Boksamtal, skönlitteratur, läsintresse, Chambers inriktning--------------------------------- 1 Hearn Lian, Över näktergalens golv. Sagan klanen Otori, 2009. 2 Aidan Chambers, Böcker inom oss. Om boksamtal, 1993 3 Skolverket, PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen 2001-2006.  Rapport 305, 2007:114. / The study aims to examine how the boys with a faint interest in reading experience booktalks, and if it promotes their interest in reading. To get an idea of how the students felt about booktalks, I have conducted qualitative interviews with the  students. The selection was made among the students in the class that I teach, who were all invited to participate in the project in the autumn 2009, which revolved around discussions about the content of a literary book. The main criterion for participation in the project/study was that they very sparingly or never had read any fiction in their spare time during recent years. Seven boys showed their interest and in autumn 2009 we carried out, the seven students and I, to have booktalks about the fantasy book Across the Nightingale Floor - Tales of the Otori - Lian of Hearn.1      I have proceeded from Chamber's model for booktalk. The main reason for this is that I think the model is based on a simple and transparent conversation concept provided that the  deeper structure of Chamber's booktalk goes from the general to the more specific.2     The School Board Report 305 shows that learning in school should be done in a more meaningful context. Furthermore. as it is presented in the same report, the booktalk in small groups is a positive example of a method that favors a meaningful learning. Literature review therefore circuits very much around the various elements that are central to discussions around the books as to be perceived as meaningful learning.3     The results and analysis show that students are positive about the booktalks and that they feel that their interest in reading has increased over the time that the study lasted. Students also experienced that teacher support is needed in the process during the selection of the book. In addition, the presentation of the book promotes the interest in reading. Similarly, the students mentioned that they thought that booktalks had a character of open conversation where all ideas were accepted.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fem verksamma svensklärare arbetar för att främja och utveckla elevers motivation till skönlitterär läsning i årskurs 4–6. Vidare undersöks hur lärarna beskriver samverkansarbetet med skolbiblioteket. För att undersöka detta genomförs intervjuer för att ta reda på berörda lärares upplevelser och erfarenheter av elevers läsmotivation. Tidigare forskning visar att motivation har en avgörande betydelse för elevers läsning och läsutveckling. Motivation definieras som en målinriktad process med inre och yttre påverkansfaktorer som skapar förutsättningar för lärande och utveckling. Resultatet visar att samtliga lärare i studien är eniga om att elevers motivation är viktig för deras progression i skolans alla ämnen. Framgångsfaktorer som beskrivs är exempelvis ett brett utbud av böcker, variationsrik undervisning samt en god samverkan med hemmet och skolbiblioteket. Tillgången till ett välfungerande skolbibliotek skiljer sig åt mellan skolorna, vilket främst beror på skolans resurser, ekonomi och bristande kunskap. I diskussionen problematiseras och utvecklas studiens resultat i förhållande till lärarens roll samt till elevers olika förutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att läsning är en komplex aktivitet som kräver engagemang, uthållighet och tid från lärare, elever, vårdnadshavare och skolbibliotekarie för att främja ett livslångt läsintresse.

No description available.