I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och dess eventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett samband med de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier och undersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt 64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur de själva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån. Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem. Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sig av vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker. Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt av lärare

The aim of this case study is to find out how teachers use book conversations in their teaching. To obtain an answer to this I have applied a hermeneutic method. I observed three different lessons with book conversations and interviewed the teachers afterwards. An analysis of the collected material yields the result that even though the teachers were similar in their ideas and in their way of structuring the lessons, the three teachers also had different elements in the book conversation which they were particularly concerned about and devoted more time to.

<p>Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school.</p><p>Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading. In other words to find out what boys habits of reading looks like, what they read in school and in their spare time, if they think the school library could supply them with books that appeal to their taste, and also when they read and how they choose what to read. Other questions were what their habits of reading are at home, if their parents reads books, if they have a morning paper and if someone read to them when they were younger. The overall question for the studie was: What do boys´ worlds of reading look like?</p><p>The method of investigation was using quantitative questionnaires with one hundred boys from an upper grammar school in a well-off area, and four qualitative interviews by phone with boys from the same school. All pupils were of age thirteen or fourteen.</p><p>The result of this study made it obvious that these boys like to read, not just books but also other kinds of texts like, for example, computer game instructions, chat or sms. It´s also clear that when they choose fictious books to read, they have a taste for thrilling and dramatic adventures. The genre of literature is very important when it comes to boys´ interest of reading, and fantasy is without doubt the most attractive genre.</p>

Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school. Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading. In other words to find out what boys habits of reading looks like, what they read in school and in their spare time, if they think the school library could supply them with books that appeal to their taste, and also when they read and how they choose what to read. Other questions were what their habits of reading are at home, if their parents reads books, if they have a morning paper and if someone read to them when they were younger. The overall question for the studie was: What do boys´ worlds of reading look like? The method of investigation was using quantitative questionnaires with one hundred boys from an upper grammar school in a well-off area, and four qualitative interviews by phone with boys from the same school. All pupils were of age thirteen or fourteen. The result of this study made it obvious that these boys like to read, not just books but also other kinds of texts like, for example, computer game instructions, chat or sms. It´s also clear that when they choose fictious books to read, they have a taste for thrilling and dramatic adventures. The genre of literature is very important when it comes to boys´ interest of reading, and fantasy is without doubt the most attractive genre.

The aim of this study was to investigate how and why three elementary school teachers use read-alouds as part of their everyday instruction. The questions at issue discuss the teachers’ intention with the read-aloud activities, their choice of appropriate books and texts, how their read-aloud carry trough and what possible correlation is visible between the read-aloud activity and pupils’ interest in reading and reading comprehension. The method to collect the data was a combination of observation and interviews. During the observations the purpose was to observe how the teachers’ read-aloud practice occurs and which activities that follows. The interview followed the observations with questions about the teachers’ thoughts and opinions of the subject. The findings shows that the teachers’ intention with their read-aloud practice is to elaborate the pupils craze for reading, their reading comprehension and their reading strategies. They all agree that reading aloud to children is significant.

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension. The teachers process the contents through discussion and reflection by using "En läsande klass" or/and Aidan Chambers model for book reading. The result also show a decreasing interest in reading, which the teachers try to stimulate the pupils interest by reading and recommend good books.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers individuella läsvanor såväl som deras generella tankar och föreställningar kring läsning och då även vad som motiverar deras läsning. Vidare är syftet att undersöka hur gymnasielärares undervisningsmetoder och arbete för att främja elevers läsning. De metoder som har tillämpats i denna uppsats är två kvalitativa lärarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkätundersökning med 27 elever.Resultatet påvisar ett läsintresse hos eleverna, men att detta intresse kräver mer tid än vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före läsning. Läsning är istället något som sker under ledighet, såsom sommarlov. Resultatet indikerar också att elevernas läsmotivation i synnerhet kommer från det sociala umgänget, men även föreställningar om att läsning är allmänbildande och nyttigt inför framtida studier. Lärarna i undersökningen skiljer sig gällande metoder och tankar kring litteraturundervisningen. En lärare förespråkar en individanpassad läsning på daglig nivå. Den andra läraren låter eleverna läsa en bok per termin och menar att samtliga elever skall läsa, oavsett text.

BAKGRUND: Bakgrunden till detta examensarbete om just elevers inställning till läsning är för att jag själv alltid har funnit läsning som något roligt och som snart färdig lärare inser jag vikten av att läsa för varje elev och varje medborgare i vårt samhälle. Därför ville jag undersöka vad ett antal elever hade för inställning och vanor när det gäller läsning. Elevernas föräldrars inställning är en viktig påverkande bakgrundsfaktor för elevernas läsvanor och därför också viktig att undersöka.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad ett antal elever i årskurs 3-5 har för inställning till läsning.• Hur ser elevernas läsvanor ut, vad, var, när och hur ofta läser de?• Vilken betydelse har läsningen i skolan?• Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor?• Vilken betydelse har läsningen på fritiden?• Hur ser föräldrarnas läsvanor ut, vad och hur ofta läser de?• Hur stor andel av föräldrarna läste för sina barn när barnen var yngre och hur stor andel läser fortfarande?METOD: Vid denna undersökning har enkät använts som metod. Eleverna har fått svara på en enkät och deras föräldrar har fått svara på en annan enkät.RESULTAT: Resultatet av studien visar att många av eleverna läser mycket både i skolan och på fritiden. Bland pojkarna finns det en kategori som läser en gång i veckan i skolan och en kategori som aldrig läser på fritiden. Bland elevernas föräldrar läser de flesta kvinnor minst några gånger i veckan. Bland männen läser merparten aldrig böcker.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur sex lärare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers läsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin läsning. Rapporter från Skolverket har visat att elevernas läsförmåga har sjunkit och är på nedgående. Läsförmågan hör samman med läsintresset och därför vill vi undersöka hur elevernas läsintresse stimuleras i skolan.</p><p>För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare, verksamma i år 2-6, och kvantitativa enkäter med 121 elever, i år 2-6.</p><p>Undersökningen visar att lärarna använder liknande arbetssätt, bland annat högläsning, men med olika innehåll. Det framkom även att lärarens förhållningssätt är betydelsefullt. När det gäller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lärarnas åsikter. Vidare visar undersökningen att eleverna ser positivt på sin läsning och här finns ett samband med elevernas hemmiljö.</p>

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar: -Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur? -Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen? -Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur. I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna.