No description available.

No description available.

<p>Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa. Vidare är syftet att undersöka om lärares uppfattningar stämmer överens med elevernas uppfattningar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Fenomenografin syftar på uppfattningar av verkligheten. Informanterna i intervjuerna är från två västsvenska kommuner, lärare och elever verksamma respektive studerande på högstadiet. Informanterna var tolv till antalet, och de fördelades på fyra lärare respektive åtta elever. Vår studie visar att genom att utstråla läsintresse och arbeta utifrån ett läsupplevelseperspektiv kan lärare stärka elevernas läslust. Ett anpassat arbetssätt och litteratur med anknytning till verkligheten kan skapa det intresse som är nödvändigt för att motivera till läsning. Yttre faktorer påverkar elevers lust att läsa och eleverna styrs av vad som är intressant och vad som känns meningsfullt för tillfället. Den faktor som är mest utmärkande för elevers lust att läsa är tillgången på tid. Tiden avgör om eleven prioriterar nöjes- framför läxläsning. Skillnaderna mellan lärare och elevers uppfattningar ligger huvudsakligen i vilket perspektiv man ser på läsningen och vilka faktorer som påverkar den.Likheterna ligger sedan i läsupplevelsen och intresset för verklighetsförankrad litteratur.</p>

No description available.

Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa. Vidare är syftet att undersöka om lärares uppfattningar stämmer överens med elevernas uppfattningar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Fenomenografin syftar på uppfattningar av verkligheten. Informanterna i intervjuerna är från två västsvenska kommuner, lärare och elever verksamma respektive studerande på högstadiet. Informanterna var tolv till antalet, och de fördelades på fyra lärare respektive åtta elever. Vår studie visar att genom att utstråla läsintresse och arbeta utifrån ett läsupplevelseperspektiv kan lärare stärka elevernas läslust. Ett anpassat arbetssätt och litteratur med anknytning till verkligheten kan skapa det intresse som är nödvändigt för att motivera till läsning. Yttre faktorer påverkar elevers lust att läsa och eleverna styrs av vad som är intressant och vad som känns meningsfullt för tillfället. Den faktor som är mest utmärkande för elevers lust att läsa är tillgången på tid. Tiden avgör om eleven prioriterar nöjes- framför läxläsning. Skillnaderna mellan lärare och elevers uppfattningar ligger huvudsakligen i vilket perspektiv man ser på läsningen och vilka faktorer som påverkar den.Likheterna ligger sedan i läsupplevelsen och intresset för verklighetsförankrad litteratur.

No description available.

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden. Samtal om det eleven läser, hör eller ser när hon eller han läser är utgångspunkt för förståelse av texten. Detta upplever pedagogerna som motiverande i läsinlärningen då varje elev oavsett förkunskap är delaktiga. Möjligheten att dela in eleverna i nivåanpassade grupper är en fördel, eftersom eleverna då får arbeta utifrån sin egen kunskapsnivå. Pedagogerna betonade flera fördelar med kiwimetoden. Enda nackdelen som kom fram av undersökningen var att metoden kanske inte passar alla elever; då måste pedagogen finna andra vägar för just den eleven. Kiwimetoden upplevdes annars vara en bra utgångspunkt i läsinlärningen.

Elever möter idag sällan en text som inte på något sätt samspelar med bilder, delvis på grund av att de böcker som riktas till elever ofta innehåller rikligt med bilder men även på grund av den läsning som sker på skärm, så kallad digital läsning. Syftet med studien är att undersöka hur bil-der i text påverkar elevers läsförståelse. Denna litteraturstudie genomfördes på empirisk forsk-ning på årskurs F–4 från år 2012 till 2017. Studiens resultat visade att det ofta är gynnsamt för elever att läsa text som även innehåller bilder. Vidare så visade sig läsning på papper ge elever bättre läsförståelse än läsning som skedde på skärm. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka elevers fritidsläsning och om elever föredrar digital eller analog läsning och vad de tror om läsningen i framtiden. Studien kommer även att ge svar på vem som rekommenderar skönlitteraturen. Studien är en kvantitativ undersökning där data samlats in genom 59 enkäter. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna läser på fritiden och populärast var analog läsning. Eleverna föredrar även pappersböcker framför e-böcker och det är oftast familjemedlemmar som rekommenderar litteraturen. Slutsatserna av undersökningen är att pappersböcker även fortsättningsvis kan förväntas ha ett egenvärde i fritidsläsningen, och att det stora mediautbudet inte påverkat fritidsläsningen på ett negativt sätt. Vem som rekommenderar litteraturen till högstadieeleverna har förändrats över tiden. Förr var bibliotek mest förekommande och nu är det familjemedlemmarna.

The purpose of this study has been to, from a teacher- and student perspective, investigate how they describe that the silent reading follows up by the teachers. The purpose has also been to investigate if the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension. To answer this I prepared the following questions: •How do the teachers describe that they follow up students silent reading? •How do the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension? •How do the students describe the silent reading and how it follows up? This is a qualitative study based on completed interviews. I have interviewed two teachers and two student groups from each teachers class. The teachers in the study teach in second grade. The study is based on Aidan Chambers theory about The reading circle and Hans-Gerog Gadamers thoughts about reading and comprehension. The results show that the follow up of students silent reading differ from the two teachers. Common for the teachers was that conversation and dialogue based on the silent reading books was missing. Furthermore, the analysis shows that teachers believe that silent reading promotes students reading skills because it’s a way to practice reading and they practice up their reading flow. They also believe that silent reading can contribute to greater love of reading as students get to choose and read books of their own interest.