Elever möter idag sällan en text som inte på något sätt samspelar med bilder, delvis på grund av att de böcker som riktas till elever ofta innehåller rikligt med bilder men även på grund av den läsning som sker på skärm, så kallad digital läsning. Syftet med studien är att undersöka hur bil-der i text påverkar elevers läsförståelse. Denna litteraturstudie genomfördes på empirisk forsk-ning på årskurs F–4 från år 2012 till 2017. Studiens resultat visade att det ofta är gynnsamt för elever att läsa text som även innehåller bilder. Vidare så visade sig läsning på papper ge elever bättre läsförståelse än läsning som skedde på skärm. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka elevers fritidsläsning och om elever föredrar digital eller analog läsning och vad de tror om läsningen i framtiden. Studien kommer även att ge svar på vem som rekommenderar skönlitteraturen. Studien är en kvantitativ undersökning där data samlats in genom 59 enkäter. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna läser på fritiden och populärast var analog läsning. Eleverna föredrar även pappersböcker framför e-böcker och det är oftast familjemedlemmar som rekommenderar litteraturen. Slutsatserna av undersökningen är att pappersböcker även fortsättningsvis kan förväntas ha ett egenvärde i fritidsläsningen, och att det stora mediautbudet inte påverkat fritidsläsningen på ett negativt sätt. Vem som rekommenderar litteraturen till högstadieeleverna har förändrats över tiden. Förr var bibliotek mest förekommande och nu är det familjemedlemmarna.

I denna studie har vi intresserat oss för digitaliseringens utveckling och mera specifikt svenskundervisning om källkritik, informationssökning och digital läsning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin svenskundervisning om källkritik och informationssökning. Vårt syfte är även att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar om källkritik och informationssökning. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med intervju som metod eftersom vi vill ta reda på lärares erfarenheter och uppfattningar när de undervisar om källkritik, informationssökning och digital läsning. Det var åtta medverkande grundskollärare som var verksamma i F-3 som deltog i en enskild intervju, digitalt via tjänsten Zoom. Inspelningarna transkriberades och analyserades tematiskt. I resultatet framkom det att lärarna beskriver att undervisningen om källkritik och informationssökning bearbetas under spontana moment vilket blir mer autentiskt för eleverna. Resultatet visar även på att digital läsning sker på en ytlig nivå eftersom lärarna upplever det komplext när eleverna ska bearbeta och möta digitala texter. I vår slutsats diskuterar vi att lärarnas digitala kompetens blir betydelsefull för att utveckla deras undervisning om källkritik och informationssökning.

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad några elever tänkte om att läsa analogt respektive digitalt. En kvalitativ metod valdes, då jag ville låta några elever komma till tals. En klass på 22 elever skrev självrapporter och en grupp med fyra elever som av olika anledningar var motvilliga läsare intervjuades. Alla eleverna gick i nionde klass. Jag utgick från delar av det sociokulturella perspektivet vid analyserna av elevernas utsagor, skolan som ett eget verksamhetssystem vilket är skiljt ifrån elevernas övriga verklighet, samt de digitala verktygen som artefakter. Specialpedagogiska perspektiv valdes också för att kunna förklara och förstå hur elever med svårigheter bemöts i undervisningen Resultatet diskuterades sedan i relation till tidigare forskning. Det visade sig att den ökade användningen av digitala enheter har förändrat läsvanorna. De flesta eleverna föredrog att läsa digitalt och de använde sina digitala enheter till att läsa faktatexter eller till att läsa på sociala medier. När eleverna läste digitalt läste de korta texter och de fullföljde inte alltid läsningen. Eleverna uppgav att de föredrog att läsa analogt när de läste skönlitteratur och när de skulle läsa för att lära.                     Nyckelord: analog och digital läsning, artefakter, digitala verktyg, skolan som ett eget verksamhetssystem

No description available.

Dagens barn och ungdomar möter allt mer texter i digitala miljöer i sin vardag. Numera innehåller även den reviderade läroplanen mer digitalisering vilket ställer högre krav på eleverna men också på lärarens undervisning. Inom svenskämnet ska dagens barn numera även få möta digitala texter. Tidigare forskning visar att digital läsning kräver mer av läsaren då den kan vara svårare än läsning av texter i pappersformat. Denna studie har för avsikt att undersöka hur elever på mellanstadiet arbetar med digital läsning och instuderingsfrågor i grupp. Frågeställningen som studien bygger på är vilka tillvägagångssätt använder elever i grupparbete med digitala faktatexter. Studiens resultat visar att eleverna använder lässtrategier och kommunikativa strategier som tillvägagångssätt i sina grupparbeten. Genom att använda lässtrategier och kommunikativa strategier ger eleverna sig själv och varandra möjligheten att ta sig vidare i arbetet. Studiens slutsats är att samtalet och samarbetet är centrala och viktiga delar i elevernas grupparbete. Genom att samtala kan eleverna hjälpas åt vid eventuell problematik för att kunna ta sig vidare i sitt grupparbete.

Syftet med detta arbete är att göra en undersökning av åtta grundskollärares tillämpning av strategier för digital läsning utifrån en innehållspunkt i det centrala innehållet som behandlar lässtrategier. I arbetet undersöks om och i så fall hur elever ges möjlighet att utveckla strategier för att ta sig an en digital text. Vi använde oss av metoden standardiserade intervjuer, till våra åtta informanter, för att de själva skulle få formulera sina svar. Fundamentet för själva undersökningen är de inspelade och därefter transkriberade intervjuerna. Vi jämförde informanternas svar med varandra för att få fram ett resultat som sedan diskuterades. Våra slutsatser är att kompetensutveckling i IKT-användning och i digitala verktyg som ett didaktiskt hjälpmedel bör vara av hög prioritet inom skolväsendet. Det behövs även tillräckliga digitala resurser på samtliga skolor för att gå i linje med de reviderade kunskapskraven och skolans uppdrag om en likvärdig skola. Styrdokumentens riktlinjer vad gäller lässtrategier för texter i olika medier bör också bli tydligare så att utrymme för tolkning minimeras.

I den reviderade variation av LGR 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011) från 2017 lyfts digitaliseringen fram. Skolan är under förändringoch digitala verktyg finns i klassrum. Eleverna förväntas använda dessa och utvecklaförmågor som lyfts fram i LGR 11 och utveckla kunskaper om hur de ska förhålla sigtill ett konstant informationsflöde. Samtidigt använder lärare redan idag många digitalaverktyg i sin undervisning. Med de förändringar som gjorts markerar myndigheter iSverige vikten av att eleverna lär sig navigera och hantera den digitala världen.Frågan som då måste ställas är hur det ser ut i klassrum i Sverige och hurdigitaliseringen har påverkat undervisningen i kemi. När datorn gjorde entréförändrades klassrummet men det tog tid. Idag finns det en mängd olika digitalaverktyg att använda. Genom att gå ut och intervjua lärare skapades en bild avsituationen i det digitala kemiklassrummet. De arbetade med digitala böcker,interaktiva övningar och formativ feedback via delade dokument. Digitaliseringen iskolan speglar den utveckling som samhället har tagit och det är viktigt att alla få följamed i den utvecklingen.Det har även bedrivits forskning inom digitaliseringen i skolan där begrepp som digitalläsning återfinns. Hur har undervisningen hanterats i förhållande till den forskningsom finns och hur lyfter digitaliseringen undervisningen? Genom att göra en jämförelsemellan forskning och praktik skapas en bild av hur det ser ut i skolor men också varmöjligheter för utveckling ligger.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka det rådande forskningsläget gällande digital läsning i skolan. Vi har varit intresserade av att undersöka hur gymnasieelevers läsförståelse påverkas av digitala texter och hur elever upplever läsningen av dessa. För att besvara frågeställningarna har sökningar efter vetenskapliga artiklar genomförts i databaser och artiklar har därefter valts ut efter formulerade urvalskriterier. Resultatet visar att läsning av traditionella texter har fler fördelar för elevers läsförståelse än digital läsning har, och att orsakerna till detta är flera. Kognitiva faktorer, elevers digitala vana och elevers attityder till digitala texter är aspekter som lyfts fram i samband med den digitala läsningen och läsförståelse. Resultatet visar även att elevers upplevelser av digital läsning är varierade. Upplevelserna baseras bland annat på elevernas läsmiljöer och vad eleverna uppfattar som distraktioner vid läsning. I materialet framkom det att det är viktigt att stödja elevers digitala kompetens för att stärka den digitala läsförståelsen.

Framed by the concepts of power, materiality and modality, this study aims to disentangle if and how older adults and seniors read and experience digital texts. An additional aim is whether the reading experience differs between a printed text and a digital text. By using a questionnaire that was distributed to reading circles at three different libraries in Northwest Skåne, 25 older adults participated (over 55 years old). The analysis, with a main focus on the aspects of materiality and modality shows that the reading experience differs between a printed text and a digital text. Some of the aspects that the respondents thought influenced the experience in different ways were the feeling of holding a book, the technical functions of a reading tool and the uncertainty that comes with the fact that technology is needed to be able to read.