Idag lever vi i ett samhälle där det nästan inte går att leva utan internet och digitala verktyg då flera vardagliga saker har gått från att vara analoga till att bli digitala. I och med att ett av skolans uppdrag är att förbereda eleverna till att bli en del av samhället, så avspeglas även digifieringen i skolan. Till exempel har läsning i svenskundervisningen gått från att vara analog till att även vara digital. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om analoga respektive digitala texters påverkan på elevers läsförståelse. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har analogt respektive digitalt format vid läsning för elevers läsförståelse? Metoden som användes var informationssökning och resultatet visar att interaktiva funktioner hos digitala texter, till exempel funktionen att få texten uppläst, kan leda till både negativa och positiva effekter. Dessutom visar vår kunskapsöversikt att digital läsning kräver mer än analog läsning i form av exempelvis navigering samt att digitala och analoga texter kompletterar varandra.

Dagens barn och ungdomar möter allt mer texter i digitala miljöer i sin vardag. Numera innehåller även den reviderade läroplanen mer digitalisering vilket ställer högre krav på eleverna men också på lärarens undervisning. Inom svenskämnet ska dagens barn numera även få möta digitala texter. Tidigare forskning visar att digital läsning kräver mer av läsaren då den kan vara svårare än läsning av texter i pappersformat. Denna studie har för avsikt att undersöka hur elever på mellanstadiet arbetar med digital läsning och instuderingsfrågor i grupp. Frågeställningen som studien bygger på är vilka tillvägagångssätt använder elever i grupparbete med digitala faktatexter. Studiens resultat visar att eleverna använder lässtrategier och kommunikativa strategier som tillvägagångssätt i sina grupparbeten. Genom att använda lässtrategier och kommunikativa strategier ger eleverna sig själv och varandra möjligheten att ta sig vidare i arbetet. Studiens slutsats är att samtalet och samarbetet är centrala och viktiga delar i elevernas grupparbete. Genom att samtala kan eleverna hjälpas åt vid eventuell problematik för att kunna ta sig vidare i sitt grupparbete.

Framed by the concepts of power, materiality and modality, this study aims to disentangle if and how older adults and seniors read and experience digital texts. An additional aim is whether the reading experience differs between a printed text and a digital text. By using a questionnaire that was distributed to reading circles at three different libraries in Northwest Skåne, 25 older adults participated (over 55 years old). The analysis, with a main focus on the aspects of materiality and modality shows that the reading experience differs between a printed text and a digital text. Some of the aspects that the respondents thought influenced the experience in different ways were the feeling of holding a book, the technical functions of a reading tool and the uncertainty that comes with the fact that technology is needed to be able to read.

I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan. Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning. Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.

Syftet är att undersöka mellanstadielärares syn på användningen av digitala och tryckta texter i undervisningen av läsförståelse. Studiens teoretiska ramverk utgår från det sociokulturella perspektivet och konstruktivismen. Denna studie har som en teoretisk utgångspunkt att beskriva läsning och läsförståelse som färdigheter i påverkan av social kontext. Det innebär att lärande ses som en social process mellan individer. Metoden som används är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare. Denna studie utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats där fenomenologin beskriver och hermeneutiken tolkar materialet från intervjuerna. Analysen av det empiriska material som leder fram till studiens resultat beskrivs i tre steg: naiv läsning, uttydande av meningsbärande element och slutligen tolkning genom en hermeneutisk spiral. Resultaten beskriver hur läsförståelse kan skilja sig åt mellan digitala och tryckta texter utifrån olika kompetenser hos läsaren och hur kontexter påverkar läsningen.

Vårt syfte har varit att kartlägga elevers användning av vidgade digitala textvärldar för att lärare ska få en djupare inblick i elevers repertoarer och intressen. Fokus har legat på interaktivitet, en deltagarkultur snarare än en sändar-mottagarekultur. Vår teori tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Hilary Janks kritiska ramverk. Vår metod har bestått av både en enkätundersökning i fyra gymnasieklasser och fyra uppföljande intervjuer med elever. Vi har kartlagt elevers medievanor och de sätt de interagerar på sociala medier. Intervjuerna ger en fördjupad bild av elevers intressen och syn på dessa medier. Lärare har en potential att utveckla elevers litteracitet i en vidgad digital textvärld.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något. Resultatet visar att lärarnas förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg är betydelsefulla för elevernas möjligheter att utveckla digitala kompetenser, i kombination med skolornas ekonomiska satsning på digitala resurser. I slutsatsen diskuterar vi utifrån ett samhällsperspektiv, skolperspektiv och elevperspektiv att digitala kompetenser är viktiga utifrån grundskolans måluppfyllelse och för eleverna i dagens och i morgondagens samhälle. Detta menar vi berör skolans likvärdighet och elevernas demokratiska rättigheter.

Studiens syfte är att undersöka F3-lärares perspektiv i valet av tryckta böcker kontra digitala texter i deras undervisning samt identifiera eventuella orsaker till att läraren väljer det ena eller det andra pedagogiska verktyget i undervisningen.Studien är en kvalitativ studie med åtta deltagande informanter. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet utgår från informanternas utsagor. I studien framkommer det att informanterna upplever både möjligheter och hinder med tryckta böcker och digitala texter i läsundervisningen. Fördelarna med tryckta böcker anses vara att det är lättare att bläddra tillbaka och stryka under samt att boken har en mer avskalad karaktär. Informanterna delar upplevelsen av att den tryckta boken erbjuder en speciell känsla när man öppnar den och att eleverna därav lägger mer fokus på den faktiska läsningen. Hindren med tryckta böcker anser informanterna bland annat vara den ekonomiska begränsningen, det vill säga att det oftast bara finns enstaka exemplar av böckerna. Utifrån informanternas utsagor om digitala texter och dessas möjligheter är att det digitala verktyget erbjuder texter på olika språk och det blir mindre utpekande vid nivåläsning. Vidare påpekar de att det är fördelaktigt med uppläsning samt att kunna visa texter i helklass på projektorn och det stora titelutbudet som erbjuds via de digitala lärplattformerna. Informanternas mest uttalade hinder med digital läsning är utifrån studien de många distraktionsmomenten som medföljer och eleverna tycks tappa läsningen på grund av bekvämligheten i att kunna lyssna på en text.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare undervisar elever på lågstadiet i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som tolkningsram. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare som undervisar på lågstadiet. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Rasmussons fem förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning (Rasmusson, 2014). Resultatet i studien visar att lärarna i större utsträckning använder tryckta texter än digitala texter i sin läsundervisning. Ingen av lärarna uttrycker att de medvetet planerar sin undervisning med syfte att eleverna ska träna de förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning. Studiens resultat visar även att när lärare involverar elevernas intresse- och erfarenhetsområden vid val av digitala texter, upplever de att elevernas digitala läsförståelse påverkas positivt. Resultatet visar att det finns en kunskapslucka om bedömning av elevers digitala läsförståelse inom forskningen vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom detta område.