Introduction: The population of Sweden has during the last century doubled. An increased live expectancy results in an older population and the share needing medical care increases. Demographic and political changes in developed counties have resulted in changed demands on the care of the elderly. The elderly are discharged from hospital earlier and this results a significant responsibility on the elderly themselves and their relatives. Often the relatives are engaged in the elderly’s health problems, care needs and the future consequences the current situation results in for the elderly and the domestic life. The purpose was to study and describe the relative’s conceptions of the elderly’s care needs in conjunction with care planning. Method: Data collection made by phone interviews with relatives of elderly people over 80 years old after the coordinated care planning. The interviews were analysed by qualitative content analysis and resulted in four overall categories. The result uses these four categories which describe the relative’s perceptions, encompassing the need of support in daily life, their perception on decisions, the elderly’s own attitude and perceptions of future needs. Conclusion: Extended research on relatives and their perception on the elderly’s needs can contribute to an increased awareness and reach a deeper knowledge and understanding of the complex situation the care planning means. / Introduktion: Befolkningen i Sverige har under de senaste 100 åren fördubblats. En ökad livslängd medför att vi får en äldre befolkning och andelen som är i behov av sjukvårdande insatser ökar. Demografiska och politiska förändringar i välfärdsländerna har bidragit till förändrade krav på vården av äldre. De äldre skrivs ut allt tidigare och den tidiga utskrivningen från sjukhuset innebär ett betydande ansvar på den äldre själv och deras närstående. Ofta är de närstående engagerade i den äldres hälsoproblem, vårdbehov och vilka framtida effekter situationen har, för den äldre samt för familjelivet. Syftet var att undersöka och beskriva närståendes uppfattningar av den äldres vårdbehov i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer med närstående till äldre personer över 80 år efter den samordnade vårdplaneringen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra övergripande kategorier. Resultatet: utgår från de fyra kategorierna som beskriver de närståendes uppfattningar vilka innefattar behovet av stöd i vardagslivet, uppfattningar om beslut, den äldres egen inställning samt uppfattningar om framtida behov.  Slutsats: Utökad forskning kring närstående och deras uppfattning om den äldres behov kan bidra till en ökad medvetenhet och nå en djupare kunskap och förståelse i den komplexa situation som den samordnade vårdplaneringen utgör.

Studiens syfte var att analysera prestationen hos äldre bilförare vid användande av växelväljaremed fokus på felhandlingar. Frågeställningarna berörde skillnader i antalet utförda felhandlingarmed olika växelväljare, typer av felhandlingar som är relaterade till användandet av växelväljarnasamt effekten av att dölja växelväljarna och växelmönstren. Bilförare mellan åldrarna 50 – 75 åranvände sex olika växelväljare för bilar samtidigt som de utförde uppgifter i en bilsimulator.Studien hade en inompersonsdesign där alla testpersoner fick testa samtliga reglage. De primärauppgifterna i testsituationen var att utföra växlingar samtidigt som testpersonerna skulle utföraden sekundära uppgiften Lane Change Test i en bilsimulator. Resultaten visar att traditionellautformningar, polystabila joysticks med ”J”-layout av växlarna, leder till minst antalfelhandlingar. Växelväljare med liknande utseende som traditionella växelväljare men medannorlunda och komplex funktionalitet, samt monostabila växelväljare, leder till ett ökat antalfelhandlingar. / The purpose of the study was to examine performance in older drivers while using gear selectors,with focus on human errors. The research questions concerned differences in the amount of errorsmade, types of human errors that are related to the use of the devices and also the effect of hidingthe gear selectors and the gear selection patterns. Drivers between the ages of 50 – 75 used sixdifferent gear selectors for cars while they performed tasks in a car simulator. The study had awithin-subjects design where all subjects tested every gear selector. The primary tasks in the testsituation was to execute shifts while the test participants also performed the secondary task,which was the Lane Change Test, in a driving simulator. The results show that traditionalconfigurations of gear selectors, polystable joysticks with the gears in a “J”-layout, causes theleast amount of human errors. Gear selectors with the appearance of a traditional gear selector butwith different and complex functionality, as well as monostable gear selectors, cause a largeramount of human errors.

Globalt sett ökar andelen äldre personer stadigt och antalet människor i åldrarna över 60 år beräknas i det närmaste fördubblas över de kommande 30 åren. Psykisk ohälsa är utbredd bland äldre och diagnosen depression är vanligast med en prevalens av 7%. Med stigande ålder följer naturligt försämringar av flertalet kognitiva funktioner, såsom i arbetsminnet. Men försämrade kognitiva funktioner kan även vara ett resultat av en individs mående. Den här studiens syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan depressiva symptom och arbetsminneskapacitet hos äldre vuxna (50–75 år). Deltagarna delades även upp i grupperna medelålders (50–64) och äldre (65–75) för att se om något samband fanns mellan nämnda variabler då dessa grupper undersöktes separat. Korrelationsanalys samt regressionsanalyser genomfördes för det totala stickprovet (n = 192) samt undergrupperna. Inga signifikanta samband mellan depressiva symptom och arbetsminnets kapacitet fanns vilket kan bero på att deltagarna skattade förhållandevis låga nivåer av depressiva symptom.

Digitaliseringen präglar oss alltmer och genomsyrar alla delar av samhället. Något som påskyndat digitaliseringens inverkan på oss är sociala medier, som kan föra oss närmare varandra genom att vi kan hålla kontakten även på långt avstånd. Ur ett sociologiskt perspektiv är det intressant att se hur digitaliseringen och sociala medier påverkar oss som människor och våra sociala relationer. Det är även intressant att se hur äldre vuxna upplever det eftersom tidigare forskning som finns ofta inriktar sig på barn, tonåringar eller yngre vuxna. Syftet för studien är att få en förståelse för äldre vuxnas upplevelser av användningen av sociala medier och vad det kan betyda för kvalitén på sociala relationer. Detta analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska teori och Georg Simmels begrepp ”växelverkan”. För insamling av empiri ansågs semistrukturerade intervjuer som mest lämpliga och hölls med sju deltagare.     Resultatet visade att vissa använder både plattformar där de själva kan posta inlägg och interagera med andras, samt chattfunktioner för att hålla kontakten med människor. Medan vissa mestadels håller sig till chattfunktioner som form av kontakt. En del av deltagarna berättade att de har fått kontakt med personer de annars inte skulle höra av alls och att det är en positiv aspekt av sociala medier. En annan positiv punkt är att kommunikationen kan upplevas mer effektiv eftersom information kan skickas ut till flera samtidigt. Däremot var alla enade om vikten av att inte sluta träffas på riktigt och att den fysiska kontakten i verkligheten blir mer personlig än den som sker online. Deltagarna påpekade även att missförstånd enklare kan ske över sociala medier eftersom man går miste om signaler som kroppsspråk, ögonkontakt och tonläge. Ytterligare en aspekt som intervjupersonerna lyfte som negativ är det elaka och hotfulla kommentarer som människor kan skriva över sociala medier.   I diskussionen konkluderas och diskuteras resultatet utifrån undersökningens forskningsfrågor i förhållande till tidigare forskning och det valda teorierna. Deltagarnas uppfattning av deras sociala mediaanvändning diskuteras, hur detta kan påverka sociala relationer argumenteras för och en bredare redogörelse ges för vad teorierna kan säga oss angående ämnet.

Abstract Background: Frailty is a physiological condition caused by aging which increases the risk for adverse health problems and extended need for health and social care. This condition can be prevented, and to some extent treated, with physical activity. But research shows that older adults spend as much as 62 to 86 percent of their waking time sedentary. However, there is a lack of research, national studies in particular, looking into what specifically motivates older adults to physical activity. Purpose:The purpose of this study was to gain a better understanding of which aspects, and why, that motivated physically inactive older adults to become physically active.  Method: The study was conducted with a qualitative study design in the form of four focus groups interviews. The 19 respondents consisted of older adults with a physical inactive lifestyle. The Health Belief Model was used as a theoretical framework. A thematic content analysis with a deductive approach was used when processing collected data. Result: 16 subcategories were found answering the research questions and four of these were more prominent than the others: Companionship and social health, Possibilities to choose, Physical Activity on Prescription (FaR®) and No fear and worries. The theme Barriers stood out compared to the others themes since containing a larger number of subcategories. Conclusion: There were aspects within both health and social care as on a societal- and personal level that motivated the respondents to an increased physical activity. Further research is however needed within this area. Not only looking into what motivates older adults to an active lifestyle in general, but also what especially motivates those who are at greatest risk for frailty or already being frail. / Sammanfattning Bakgrund: Skörhet (frailty) är ett åldersrelaterat fysiologiskt tillstånd som ökar risken för allvarliga hälsoproblem och ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Detta tillstånd kan förebyggas, och i viss mån behandlas, med fysisk aktivitet. Forskning visar dock att äldre vuxna spenderar så mycket som 62 till 86 procent av sin vakna tid stillasittande. Men det saknas forskning, speciellt nationella studier, på vad som specifikt motiverar äldre vuxna till fysisk aktivitet. Syfte: Den här studiens syfte var att öka förståelsen för vilka aspekter, och varför, som kunde motivera fysiskt inaktiva äldre vuxna till att bli fysisk aktiva. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign i form utav fyra stycken fokusgruppsintervjuer. De 19 respondenterna bestod av äldre vuxna med en fysiskt inaktiv livsstil. The Health Belief Model utgjorde studiens teoretiska referensram. En tematisk innehållsanalys med en deduktiv ansats användes när det insamlade datat processades. Resultat: 16 subkategorier hittades som svarade på forskningsfrågorna och fyra av dessa var mer framträdande än de andra: Kamratskap och social hälsa, Valmöjligheter, Fysisk Aktivitet på Recept (FaR®) och Ingen rädsla eller oro. Temat Hinder stod ut jämfört med övriga teman då det innehöll ett större antal subkategorier. Slutsats: Det fanns aspekter inom både hälso- och sjukvård samt på samhälls- och individnivå som påverkade deltagarnas motivation till en ökad fysisk aktivitet. Ytterligare forskning behövs dock inom det här området. Inte enbart på vad som generellt motiverar äldre vuxna till en aktiv livsstil, utan också vad som specifikt motiverar de individer som är i störst risk för skörhet eller redan är sköra.

Depression hos äldre personer är ett allvarligt sjukdomstillstånd som kan leda till minskad livskvalitet samt ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av depression hos personer över 60 år. En kvalitativ litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som baserats på åtta vetenskapliga artiklar genomfördes med hjälp av databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att befinna sig i en främmande värld; Att känna sig ensam, övergiven och i behov av stöd; Att inte känna igen den egna kroppen; Att försöka anpassa sig till det sociala livet samt klara av vardagen. Resultatet visade att det finns ett stort behov av stöd till äldre personer med depression för att livskvaliteten ska kunna förbättras. Personer hade även individuella sätt att hantera sin situation och sjukdom. De upplevde känslor som hjälplöshet, hopplöshet, förtvivlan och ensamhet. Slutsatsen av denna litteraturstudie var att det krävs kunskap om vad depression betyder för personen som har drabbats för att kunna ge ett bemötande och god vård som bygger på förståelse.

Bakgrund: Sömnen är en viktig del av en människas liv, man sover bort ca en tredjedel av sin livstid. Med det naturliga åldrandet förändras sömnen och man blir mer känslig för omkringliggande stimuli och vaknar då lättare på natten samt sover färre timmar. På en vårdavdelning finns det mycket som kan påverka sömnen, speciellt hos äldre människor. Ljud som man inte känner igen, en okänd säng att sova i samt andra människor i samma rum. Alla dessa faktorer kan ge uppkomst till sömnrubbningar under en vistelse på en vårdavdelning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar äldre vuxnas och äldres sömn på en vårdavdelning. Metod: I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL with full text och Medline använts. Totalt elva artiklar har granskats där åtta artiklar har varit kvantitativa och två kvalitativa, den sista artikeln var en mixad kvalitativ och kvantitativ studie. Utifrån resultaten har författarna sammanställt teman. Resultat: Fem teman uppmärksammades: sömnen på en vårdavdelning där sömnen påverkas av den okända miljön. Inre faktorer som påverkar patientens sömn där det emotionella tillståndet grundat i oro, sjukdom och avsaknad av anhöriga kan påverka sömnen. Miljöfaktorer stör sömnen, där ljus, ljud och personalens interaktioner stör sömnen. Skillnader mellan länder och könsskillnader som påverkar sömnen, där män och kvinnors sömnkvalitet ser olika ut i olika länder. Ljudreducerande åtgärder för sömnen, där betydelsen av inplanerad tysthet (Quiet time) tas upp samt vikten av ljus och ljud-reduceringsprogram för att främja sömnen. Diskussion: I metoddiskussionen har vi diskuterat om valen av artiklar och länder kan ha påverkat resultatet negativt, men diskuterar även för varför vi valt att använda dessa. I resultatdiskussionen har vi diskuterat Florence Nightingales teori om miljö och sömn kopplat till resultatet, samt vad som inte har tagits upp i resultatet. / Background: Sleep is an important part of a person’s life, you sleep away a third of your lifetime. With the natural aging there will be changes in the sleep pattern. You will become more sensitive to surrounding stimuli, wake up easier at night and sleep less hours. On a ward, there are a lot that can affect sleep, especially for elderly. Sound that you don’t recognize, an unknown bed to sleep in as well as other people in the same room. All these factors can make you get sleep disorders during sleep in a ward. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors impact on older adults and older peoples sleep in a ward. Methods: In this literature review the databases CINAHL with full text and Medline have been used. A total of eleven articles were reviewed, eight articles had quantitative methods and two had qualitative methods, the last article were a mixed method with both qualitative and quantitative design. From the results, the authors had complied themes. Results: Five themes noticed: sleep in a ward, where the sleep is affected by the unfamiliar environment. Inside factors that affect sleep, where the emotional state of the patient caused by worry, disease and absence of relatives can affect the sleep. Environmental factors that disturb sleep, where light, sound and staff interactions contribute to disrupt sleep. Differences between countries and gender differences that affect the sleep, where men and women's sleep quality are different between countries. Noise reducing measures for sleep, where scheduled silence (Quiet Time), light- and sound reduction programs are important factors to promote quality sleep. Discussions: The methodological discussion we have discussed about the choices of articles and countries may have negatively affected the result, but also discusses why we chose to use them. The results discussion, we had discussed Florence Nightingale's theory of environment and sleep related to the result, and what has not been included in the results.

Framed by the concepts of power, materiality and modality, this study aims to disentangle if and how older adults and seniors read and experience digital texts. An additional aim is whether the reading experience differs between a printed text and a digital text. By using a questionnaire that was distributed to reading circles at three different libraries in Northwest Skåne, 25 older adults participated (over 55 years old). The analysis, with a main focus on the aspects of materiality and modality shows that the reading experience differs between a printed text and a digital text. Some of the aspects that the respondents thought influenced the experience in different ways were the feeling of holding a book, the technical functions of a reading tool and the uncertainty that comes with the fact that technology is needed to be able to read.

Syftet med studien var att med en explorativ ansats undersöka huruvida inflammation och blodfetter kan mediera sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos äldre vuxna. Longitudinell data över ett tidsspann om nio år hämtades från The English Longitudinal Study of Ageing (ELSA). Urvalet bestod av 2380 deltagare, där samtliga var minst 50 år gamla. Fysisk aktivitet (FA) mättes genom självskattning vid intervju. Mått för kognitiv funktion utgjordes av resultat från tester som avser mäta domänerna minne och exekutiv funktion. För minne användes ett Word-list learning-test som mäter omedelbar och fördröjd återgivning (OÅ & FÅ). För exekutiv funktion användes ett Animal Naming-test som mäter verbal fluency (VF). Data för inflammationsmarkörer och blodfetter inhämtades genom blodprov. Inflammationsmarkörer som undersöktes var C-reactive Protein (CRP) och fibrinogen. Blodfetter som undersöktes var High-Density Lipoproteins (HDL-kolesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL-kolesterol) samt triglycerider. Medieringsanalys med strukturell ekvationsmodellering (SEM) indikerade att blodfetter, men inte inflammation, medierar sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. Resultaten indikerade inte på någon mediering av varken blodfetter eller inflammation avseende domänen exekutiv funktion. I motsats till vad som beskrivs i stora delar av litteraturen pekade resultaten dock på att LDL-kolesterol hade en skyddande roll för kognitiv funktion, och att HDL-kolesterol påverkade kognitiv funktion negativt. Studiens resultat visade att blodfetter kan utgöra en underliggande mekanism för sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. / The purpose of the study was to investigate, with an exploratory approach, whether inflammation and blood lipids can mediate the relation between physical activity and cognitive function in older adults. Longitudinal data over a time span of nine years was collected from The English Longitudinal Study of Aging (ELSA). The sample consisted of 2380 participants, all of whom were at least 50 years old. Physical activity (FA) was measured through self-assessment at an interview. Measures of cognitive function consisted of results from tests aimed at measuring the domains of memory and executive function. Memory was assessed with a Word-list learning task which measures immediate and delayed recall. Executive function was assessed with an Animal Naming task which measures verbal fluency. Data for inflammatory markers and blood lipids were obtained through blood samples. Inflammatory markers that were examined consisted of C-reactive Protein (CRP) and fibrinogen. Blood lipids that were examined consisted of High-Density Lipoproteins (HDL cholesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL cholesterol) and triglycerides. Mediation analysis with structural equation modelling (SEM) indicated that blood lipids, but not inflammatory markers, mediate the relation between physical activity and memory. Results did not indicate any mediation of neither inflammatory markers nor blood lipids in the physical activity-executive function relation. In contrast to what is commonly described in the literature, the results indicated that LDL-cholesterol has a protective role of cognitive function, and that HDL-cholesterol had a negative effect on cognitive function. The study showed that blood lipids can be an underlying mechanism of the relation between physical activity and memory.

Bakgrund: Sexualitet är en viktig del av att vara människa genom hela livet, trots detta ses sällan den äldre vuxna som en sexuell varelse. Forskning visar att sexualitet fortfarande är betydelsefullt hos äldre vuxna, trots detta så sjunker den sexuella aktiviteten med åldern. Det kan bero på kroppsliga hinder till sexuell hälsa där sjukvården kan hjälpa till. Att vårda den sexuella hälsan fungerar inte om det inte finns förståelse för begreppet sexualitet. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens attityder och erfarenheter kring sexualitet hos äldre vuxna som vårdas på särskilt boende (SÄBO). Metod: Studien är en litteraturöversikt som analyserat tio artiklar av kvalitativ design. Resultat: Analysen gav ett resultat med två kategorier med två respektive tre underkategorier. Vårdpersonalens inre faktorer med underkategorierna; Fördomar som leder till obekväma känslor och Empati och öppenhet som bygger en stödjande roll. Vårdpersonalens yttre faktorer med underkategorierna; Familjen eller patienten, Den sjuka kroppens effekt och Boendestruktur, riktlinjer och ledning. Konklusion: För att beakta äldre vuxnas sexualitet krävs en personal som reflekterat över sin egna förförståelse av sexualitet för att eliminera fördomar. Det krävs också en ledning som stöttar och en verksamhet med tydliga riktlinjer. Detta bygger en miljö som är öppen och tillåtande, där sexuella frågor kan diskuteras. / Background: Sexuality is an important part of being human, through all ages. However, the older adult is rarely seen as a sexual being. Research shows that sexuality is still an important part of the older adult’s life, even if sexual activity drops with age. This can be related to problems with the ageing body, which healthcare can help with. To care for sexual health isn’t possible if there isn’t an understanding for the concept sexuality. Aim: To describe nursing staff’s experiences and attitudes towards sexuality in older adults in long term care. Method: The study is a literature review that analyzed ten articles with a qualitative design. Findings: The result contains two categories with two/three subcategories. Nursing staff’s inner factors with the subcategories; Prejudice that leads to uncomfortable feelings and Empathy and candidness that builds a supporting role. Nursing staff’s external factors with the subcategories; Family or patient, The effects of a sick body and Residential structure, guidelines and management. Conclusion: It takes a nursing staff that has reflected over their pre-understanding of sexuality to eliminate prejudice and be able to care för the older adult’s sexual health. It also requires a supportive management with clear guidelines. This will enable the topic of sexuality to be discussed.