The purpose of the study is to investigate how older adults perceive applications for m-health and how m-health applications meet usability factors. And through this be able to analyze shortcomings based on the results. The result will hopefully be useful in the further development of m-health applications in the future. The study has designed theoretical startingpoints based on established usability principles and created an analytical framework for measuring and investigating usability on m-health applications. To measure the principles the study is based on a survey, where the respondents were allowed to express their attitudes. The survey was shared via social media, partly through private messages but also public posts and appropriate groups, where respondents aged 46 and older were requested. The result of the study indicates that the respondents have a relatively good attitude to m-health applications and their usefulness, although there is room for some improvements. The shortcomings that could be identified were partly the visual appearance that some of the respondents considered relatively bland. By analyzing all the principles, it could also be concluded that the structure and findability could be simpler to satisfy a larger part of the target group.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre eftersom levnadsvillkoren har blivit bättre, det påverkar de äldres hälsa och andelen äldre ökar. Vid ökad ålder sker det fysiologiska förändringar i kroppen som påverkar hälsan vilket kan innebära minskad kraft, långsamma rörelser och försämrad koordination som ger funktionella begränsningar för individen i vardagen. Många av de åldersrelaterade hälsoriskerna kan förebyggas med fysisk aktivitet   Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om Örnsköldsviks kommun erbjuder fysisk aktivitet på de särskilda boendena som finns i kommunen och om kommunen har några riktlinjer eller rekommendationer runt det. Vidare undersöktes vilken form av fysisk aktivitet som erbjuds och vilka som har ansvaret för denna.   Metod: Samtliga särskilda boenden inom Örnsköldsviks kommun kontaktades för att genomföra en kvantitativ intervjustudie. Intervjuerna gjordes genom telefonsamtal utifrån en strukturerad intervjuguide. informationen från intervjuerna sammanställdes och redovisades på gruppnivå för att inga av de enskilda boendena skulle kunna utskiljas i studien.   Resultat: Av 19 boenden så svarade 11 stycken. totalt deltog 58%. Studien visade att verksamhetscheferna på de särskilda boendena inte känner till om kommunen har några fastställda riktlinjer eller rekommendationer när det gäller den fysiska aktiviteten. De mest förekomna fysiska aktiviteter som erbjudes på boendena var sittgymnastik och promenader. I resultatet framkom också att det finns ett stort behov hos personalen av utbildning för att kunna hålla i den fysiska aktiviteten. Det framkom också att avsaknad av personal och tidsbrist påverkade utförandet av fysisk aktivitet.   Slutsats: Det saknas tydliga riktlinjer inom kommunen för att utbudet av de fysiska aktiviteterna ska vara likvärdiga på de särskilda boendena. Brist på utbildning, personalresurser och tid lyftes fram som begränsade faktorer för att individerna på boendena ska erbjudas mer fysiska aktiviteter. / Background: Sweden’s populations is getting older because of living conditions has become better, this effect the elderly’s health and the proportion of older people is increasing. With increasing age physiological changes occur in the body which can affect the health. For instance reduced power, slower movement and deteriorating coordination that can give functional limitations for the individual in a everyday life. Many of the age-related diseases can be prevented by physical activity.   Objective: The purpose of this study is was to investigate if Ornskoldsvik’s municipality offer physical activity on the sheltered housing in the municipality and if the municipality have any guidelines or recommendations for it. It was also examined what kind of physical activity that was offered and which one was responsible holding it.   Method: A quantitative interview study was conducted at all of the housings in the municipality of Ornskoldsvik. The interviews were conducted through telephone. The information from the interviews was compiled and reported at a group level so that none of the individual housings could be tract.   Results: Of 19 housings answered 11. A total of 58%. The study showed that the people responsible for the housing did not know if the municipality have any determined guidelines or recommendations when it comes to physical activity. The most frequent physical activity that was offered in the housing was gymnastic while sitting on a chair and walks. In the results it emerged that it was a big need of education to hold physical activity. It also emerged that staff shortages and time shortages also affects the performance of physical activity.   Conclusion: Clear guidelines are missing from the municipality for physical activity for it to be equal on all the sheltered housings. Lack of education, staff resources and time was factors that limits the ability to offer more physical activity.

Denna studie undersöker användningen av tvåfaktorautentisering och utforskar motiveringarna för att använda eller inte använda tvåfaktorautentisering, skillnaderna i åsikter mellan olika åldersgrupper, samt möjliga förenklingar för att öka användningen av 2FA. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i Västra Götalandsregionen, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldersgrupperna 28–35 och 63–70. Resultaten av studien tyder på att det finns både unika och gemensamma upplevelser av tvåfaktorautentisering och säkerhetsbeteende bland deltagarna, samt möjliga områden för förbättring i design och implementering av tvåfaktorautentisering system.

I takt med den ökande digitaliseringen och integrationen av internet i vardagslivet ökar också risken att falla offer för vishing och phishing, där äldre vuxna ofta är måltavlor. Denna uppsats kartlägger de riskfaktorer som gör äldre vuxna sårbara för bedrägeribrott som vishing och phishing genom att tillämpa rutinaktivitetsteorin samt identifiera riskfaktorer i de äldre vuxnas egna erfarenheter och berättelser. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång har studien identifierat flera centrala riskfaktorer såsom bristande digital kompetens, högt förtroende för auktoriteter, och social isolering, vilka alla bidrar till att göra äldre till attraktiva mål för bedragare. Studien analyserar även befintliga skyddsåtgärder implementerade av Halmstad kommun och bedrägerisektionen polisregion Väst. Trots att vissa av dessa strategier berör identifierade risker, utvärderar inte resultatet effektiviteten av dessa åtgärder. Utöver detta framhäver resultatet att det finns brister i de nuvarande skyddsåtgärder som behöver åtgärdas för att effektivt kunna skydda denna sårbara grupp mot vishing och phishing. Studiens slutsatser pekar på behovet av att myndigheter, kommuner och andra organisationer utvecklar och implementerar mer omfattande åtgärder som är välanpassade efter både de teoretiskt identifierade behoven och anpassade efter de äldre vuxnas uttryckta behov. Detta för att förbättra de äldres säkerhet och minska deras sårbarhet att utsättas för vishing och phishing. / As the digitalization and integration of the internet increases into everyday life, the risk of falling victim to vishing and phishing also increases. A group of people that are often targets for these frauds are older adults. This essay maps out the risk factors that make older adults vulnerable to fraudulent crimes such as vishing and phishing. This is made by applying routine activity theory and identifying risk factors in older adults' own experiences and narratives. Through semi-structured interviews and a systematic literature review, the study has identified several key risk factors such as lack of digital competence, high trust in authorities, and social isolation, all of which contribute to making older adults attractive targets for scammers. The study also analyzes existing protective measures implemented by Halmstad Municipality and the fraud section of the West Police Region in Sweden. Although some of these strategies address identified risks, the results do not evaluate the effectiveness of these measures. Furthermore, the results highlight deficiencies in the current protective measures that need to be addressed to effectively protect this vulnerable group from vishing and phishing. The study's conclusions point to the need for authorities, municipalities, and other organizations to develop and implement more comprehensive measures tailored to both the theoretically identified needs and adapted to the expressed needs of older adults. This is to improve the safety of the elderly and reduce their vulnerability of vishing and phishing.

Det finns idag en problematik med arbetsbelastningen i svensk hemtjänst. Studier visar att personalen upplever mycket stress på arbetet. Samtidigt beräknas antalet personer i 80-års åldern öka från en halv miljon till en miljon mellan år 2018 och 2052, och personalbehovet inom äldreomsorgen antas tredubblas. Med hjälp av videokommunikation är det möjligt att arbetet kan effektiviseras och arbetsbördan underlättas. En grundläggande förutsättning för det är däremot att tekniken inte upplevs som svåranvänd, varken för personal eller för vårdtagare.  Studier visar att äldre personer ofta har en längre inlärningprocess, samt mindre erfarenhet av teknik. Sju intervjuer genomfördes med deltagare med en medelålder på 68 år. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys där sex olika teman hittades. Temana innefattar Ersättning av korta visiter inom hemtjänst, Tillämpning inom vårdcentralen, Svårigheter, Inkludera anhöriga, Rädslor och Förhållning till teknik. Resultaten från intervjuerna bearbetades sedan till personor, scenarier och användarberättelser. Baserat på detta skapades ett designförslag för hur en minsta gångbar produkt (MVP) för videosamtal mellan vårdgivare och vårdtagare kan se ut. Designförslaget fokuserar på kommunikation mellan hemtjänst och äldre vuxna vårdtagare.

Syfte. God kondition har visats vara av speciellt värde i olika idrotter samt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. I vissa idrotts- och hälsosammanhang är billiga, enkla och tillförlitliga tester ute i fält önskvärda för att utvärdera och följa upp ett konditionsvärde. Vid 5-minuters pyramidtest (5MPT) går individer fram och tillbaka över några trappsteg placerade i pyramidform. Testet har visat sig ha en hög korrelation till maximal aerob kapacitet för äldre samt för studenter vid GIH. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelever, elitbandyspelares och äldre perso­ners resultat vid och korrelationen mellan ett vidareutvecklat 5MPT och ett maximalt syreupptagningstest (VO2max) på cykel. Målsättningen var att även att undersöka reliabiliteten för pyramidtestet? Metod. I studien deltog 63 personer. I de tre urvalsgrupperna var fördelningen 21 äldre personer, 20 bandyspelare och 22 gymnasieelever. Testpersonerna testades tre gånger vid skilda tillfällen. 5MPT, som genomfördes två gånger för att undersöka reliabiliteten, är ett så kallat skytteltest som utförs under fem minuter. Testpersonen ska tillryggalägga en sträcka på ca 4,3 m så många vändor som möjligt under testet. Via en formel beräknas personens effekt (Watt). Bestämning av VO2maxvärdet gjordes med hjälp av maximalt cykelergometertest. Testet tog mellan 6-10 minuter efter en period med uppvärmning på cykeln. Resultat. För hela populationen (n=63) framkom gentemot VO2max en stark och signifikant korrelation både för 5 MPT 1 (r=0,97) och 5 MPT2 (r=0,97). Korrelationen var för de olika undergrupperna också signifikant samt relativt stark, varierandes mellan 0,78-0,94. Resultaten vid 5MPT (effekt) förbättrades mellan första och andra testomgången med igenomsnitt 4,2% för alla. Förbättringen var signifikant för alla undergrupper utom för äldre damer (som hade en förändring med 2,9%). I arbetet presenteras två framtagna ekvationer, baserade på sambanden mellan uppmätt resultat för VO2max på cykeltestet och data vid 5MPT1 respektive 5MPT2. Slutsats. För vidare bruk i fält av 5MPT, då man vill uppskatta personers aeroba kapacitet, kan förslagsvis de två här framtagna formlerna användas. Den första formeln kan brukas vid en första testomgång av 5MPT, medan den andra formeln kan användas vid upprepning av testet på samma individ. Studien visade således en stark och signifikant korrelation mellan maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och 5MPT för samtliga urvalsgrupper. Testuppsättningen kan således, med beaktande av olika för- och nackdelar, användas i olika idrotts- och hälsosammanhang för att försöka få en uppfattning om personers konditionsnivå. 5MPT är en snabb, funktionell och billig metod att uppskatta maximal aerob effekt. / Aim. Good aerobic fitness has been shown to be of importance in various sports and for reduced risk of cardiovascular diseases. In some sport and health contexts it is desirable to utilize tests which are short, functional, simple and inexpensive for evaluating maximal aerobic power. The five-minute pyramid test (5MPT) is a shuttle test when the subject moves back and forth over some pyramid positioned steps. It has been shown that the test has a strong correlation with maximal aerobic capacity among elderly and students of physical education or health promotion. The purpose of this study was to investigate among high school students, bandy players from an elite team and older persons, how well the five minutes pyramid test (5MPT) can be used as a method to evaluate the maximal oxygen uptake compared to the established method performed on a cycle ergometer (VO2 max). Our aim was to evaluate the performance and correlation of the two tests and how the results differ between the chosen study populations. The aim was also to study the reliability of the pyramid test. Methodology. The study enrolled 63 subjects. In the three sample groups, the distribution was 21 elderly, 20 bandy players and 22 high school students. The subjects were tested at three separate occasions. The 5MPT test, performed twice to investigate the reliability, is a shuttle test during 5 minutes. The participants move back and forth a short distance (4.30 m) and as many laps as possible during the test. Power for the participants was calculated from a formula.The value for VO2max was accomplished by a cycle ergometer test. The duration of the VO2 max test was 6-10 minutes after a period of warm-up on the bike. Results. For the entire population (n = 63), versus VO2 max, there was a strong and significant correlation for 5MPT-test1 (r = 0.97) and 5MPT-test2 (r = 0.97). The correlations for all subgroups where also significant and relatively strong, varying between 0,78-0,94. The results for the 5MPT power was improved between the first and the second test with a mean value of 4,2% for the entire population. The improvement was significant for all subgroups except, for old women (who had an improvement of 2,9%). In the study we present two equations based on the relationships between results in VO2max cycle ergometer test and data in 5MPT1 respectively 5MPT2. Conclusion. For the use of 5MPT in field testing contexts, for estimating the aerobic capacity in individuals, one can as a suggestion use these two equations found in the present study. When testing 5 MPT for the first time the first formula can be used whereas the second formula can be used for repeated measures on the same individual. The study showed a strong and significant correlation between maximal oxygen uptake (VO2 max) and 5 MPT for all sample groups. The test equipment can therefore be used, although considering different advantages and disadvantages, in different sports and health contexts for estimating aerobic fitness in individuals. The 5MPT is a fast, functional and inexpensive method to estimate maximal aerobic effect

Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining påverkar funktionsförmågan under åldrandets gång och går att förebygga med olika former av styrketräning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde således att ett intresse av träning för äldre vuxna väcktes hos oss och därav också styrketräningens potentiella effekter på livskvaliteten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 år. Metod: Detta har undersökts i en grupp på femton deltagare med inspiration från aktionsforskning. Data har insamlats med hjälp av MuscleLab, SF-36v2 och memos. Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga åtta kategorier för gruppen som helhet, vilket innebär att både den fysiska och mentala hälsan har ökat i gruppen. Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvändigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förändringen i livskvalitet är beroende av en högre aktivitetsnivå i sig. Detta för att styrkan för gruppen som helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer. / Background: Research on Sarcopenia shows that muscle atrophy affects the physical functioning during aging and can be prevented by various forms of strength training. Research on muscle atrophy aroused our interest in strength training for older adults and also the strength training effects on quality of life. Aim: The aim of this study is to investigate whether an increase in physical strength and explosiveness contributes to a better quality of life in people aged between 55 and 65 years. Method: This has been explored with inspiration from action research in a group of fifteen participants. Data was collected with the instruments MuscleLab, SF-36v2 and memos. Results: Nine participants showed an increase in power development and six participants showed a decrease. Quality of life has increased in all eight categories for the group as a whole, meaning that both the physical and mental health has increased in the group. Conclusion: Increased strength and explosiveness does not, in our case, necessarily mean a better quality of life, but we consider that the change in quality of life rather depends on a higher level of activity in itself. This is because the strength of the group as a whole increased only marginally, but that quality of life has increased all the more.

Engaging older adults in the development of digital services is an important aspect.Although previous studies have identified challenges associated with involving this targetgroup, more research is required on how technologies in participating design can be usedto address these challenges. To investigate how older adults can be involved indevelopment, we have investigated the question at issue:"How can older adults be involved in the development of digital services?"In our study, we have identified challenges associated with the involvement of olderadults in the development of digital services, and selected three participating designtechniques for the purpose of managing these challenges. Each technique represents apart of a development process. This study is driven by a qualitative research approach,where data collection has been conducted by observations, focus groups interviews andworkshops. The main contribution of the study is guidelines that describe how challengesassociated with the involvement of older adults can be managed using selectedtechniques.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever det möjligt att tillgodose självbestämmanderätten för äldre personer med demenssjukdom. Studien utgår ifrån en tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer med sex målstyrt utvalda biståndshandläggare. Genom en tematisk analys framkom två huvudteman arbetsrollens vardag och en lång process. Huvudtemana innehåller subteman vilket vidare beskriver det som utmärker upplevelsen. Studiens resultat tolkades i förhållande till Lipskys teori om frontlinjebyråkrater. Självbestämmande uttrycktes av biståndshandläggarna som något tidskrävande, utmanande och problematiskt. Vägen till självbestämmandet beskrivs som krokig och varierande, biståndshandläggarna fann sinsemellan liknande sätt att agera för att nå självbestämmande för individen. Arbetets komplexitet och svårighet till trots upplevdes arbetsrollen som spännande och tillfredsställande. / The purpose of this qualitative study was to investigate how care managers find it possible to assure the self-determination of older people with dementia. The study employed a cross-sectional survey design with semi-structured interviews of six purposively sampled care managers. Through a thematic analysis, two main themes emerged, the work role’s everyday routine and a long process. The main themes containeds sub-themes which further elaborated the care managers’ experience. The results of the study were interpreted from the perspective of Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. Assuring self-determination was experienced by the care managers as time-consuming, challenging and problematic. While the path to self-determination was tortuous and varied, the care managers found similar ways to act in order to achieve self-determination. Despite the impression of the work as complex and difficult it was experienced as an exciting and satisfying job.

Ny teknik utvecklas idag i snabb takt. Produkter blir allt mer avancerade och fler funktioner ska finnas med i respektive produkt utan att tjänsterna blir för avancerade för slutanvändarna att förstå eller använda. Det här är någonting som designers utbildas till att förstå allra bäst; hur produkter optimalt ska utformas och struktureras för respektive målgrupp. Dock involverar utvecklare och designers sällan de tilltänkta slutanvändarna i designprocessen för att ta fram en optimalt anpassad produkt för den specifika målgruppens behov. I denna studie undersöks hur en digital stödapplikation kan utvecklas tillsammans med äldre vuxna användare och hur en deltagande designmetod kan stärka användarnas egenmakt både i relation till applikationen och inom ramen för en designprocess. Studien undersöker även vilka styrkor och svagheter deltagande designmetoder kan ha för äldre vuxna som deltar i dessa processer. / New technology is developing at a rapid pace. Products are becoming increasingly advanced and more features should be included in each product without the services being too advanced for end users to understand or use. This is something that designers are trained to know best; how products are designed and structured to be optimally presented to each targeted audience. However, developers rarely involve the intended end users in the design process to produce an optimally customized product. The work examines how a digital support application can be developed together with older adult users, using participatory design to enable empowerment, both within the study itself, and in the application. The study also examines what strengths and weaknesses the design method has for older adults.