No description available.

<p>Eftersom kroppen anpassas efter de krav vi ställer på den och vår inaktiva livsstil i västvärlden ställer allt längre krav, formas också vår kropp och fysik utefter detta.</p><p>Inaktivitet och monotona rörelser dominerar idag många arbeten, stillasittande arbete med armarna framför kroppen under långa perioder har en negativ inverkan på vår hållning. Muskulatur som inte får arbeta i sin fulla längd kommer på sikt att förkortas medan muskler som hela tiden hålls i förlängning kommer att försvagas. Syftet med studien var att undersöka om stretching och styrketräning under en sex veckors period kan ha en positiv påverkan på stram respektive svag hållningsmuskulatur. 15 personer med en mer eller mindre ofördelaktig hållning genomgick hållningsanalyser och rörelsetester och utifrån dessa analyser och konstruerades ett träningsprogram innehållande styrketräning och eller stretching för att förbättra deras hållning. Efter sexveckors periodens slut gjordes ytterligare hållningsanalyser samt rörelsetester för att urskilja eventuella förbättringar. Resultatet visar att endast ett fåtal förbättringar kunde utläsas ur analyserna. Det gick dock inte att urskilja anledningen till de få förbättringarna som kunde avläsas, det gick inte att relatera dem till varken träningstyp eller träningsmängd. Troligt är att en längre träningsperiod hade medfört mer positiva resultat hos försökspersonerna, något som också styrks av tidigare forskning.</p>

Eftersom kroppen anpassas efter de krav vi ställer på den och vår inaktiva livsstil i västvärlden ställer allt längre krav, formas också vår kropp och fysik utefter detta. Inaktivitet och monotona rörelser dominerar idag många arbeten, stillasittande arbete med armarna framför kroppen under långa perioder har en negativ inverkan på vår hållning. Muskulatur som inte får arbeta i sin fulla längd kommer på sikt att förkortas medan muskler som hela tiden hålls i förlängning kommer att försvagas. Syftet med studien var att undersöka om stretching och styrketräning under en sex veckors period kan ha en positiv påverkan på stram respektive svag hållningsmuskulatur. 15 personer med en mer eller mindre ofördelaktig hållning genomgick hållningsanalyser och rörelsetester och utifrån dessa analyser och konstruerades ett träningsprogram innehållande styrketräning och eller stretching för att förbättra deras hållning. Efter sexveckors periodens slut gjordes ytterligare hållningsanalyser samt rörelsetester för att urskilja eventuella förbättringar. Resultatet visar att endast ett fåtal förbättringar kunde utläsas ur analyserna. Det gick dock inte att urskilja anledningen till de få förbättringarna som kunde avläsas, det gick inte att relatera dem till varken träningstyp eller träningsmängd. Troligt är att en längre träningsperiod hade medfört mer positiva resultat hos försökspersonerna, något som också styrks av tidigare forskning.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med litteraturstudien var att se om längdskidåkares förmåga att utveckla kraft eller effekt kan relateras till prestation samt om en förändring av dessa förmågor ger en samtidig förändring i prestation. Metod Via databaserna PubMed, Web of Science och SPORTDiscus gjordes det en litteratursökning. För att inkluderas så skulle artiklarna ha undersökt: 1) träning för att öka styrka eller effektutveckling, 2) längdskidåkare, 3) prestationsförmåga i längdskidåkning. Resultat Totalt granskades tolv träningsstudier. Nio studier visade på en ökad styrka samtidigt som de visade på en förbättrad prestation. Fyra studier visade på ett samband mellan prestation och kraft- eller effektutveckling. Det finns dock ingen korrelation mellan förändrad styrka och förändrad prestation. Slutsatser Förmågan att utveckla kraft/effekt är viktig för prestationsförmågan inom längdskidåkning. Däremot innebär inte en förändring av styrka via styrketräning motsvarande förändring av prestationsförmågan.

Judo är en kampsort där snabba riktningsförändringar, explosiva tekniker och koordination är viktiga framgångsfaktorer. Traditionell judoträning syftar inte till att träna specifika förmågor, utan mer att skapa en helhet där kroppens muskler samarbetar optimalt för att genomföra komplexa tekniker. Explosivitet är en viktig fysiologisk egenskap för att lyckas inom judo, för att vinna över sin motståndare krävs snabba och starka tekniker. Plyometrisk och explosiv styrketräning är metoder som har vetenskapligt stöd och används för att förbättra explosivitet och vertikal hoppförmåga. Vilken av dessa två träningsmetoder som är effektivast för judokas är outforskat. Syftet med denna interventionsstudie var att under en fem veckors interventionsperiod undersöka dessa två träningsmetoder och dess effekter för judokas. Deltagarna delades in i två grupper, en grupp utförde tre plyometriska övningar två gånger i veckan och den andra gruppen utförde tre styrketräningsövningar med explosivt utförande vid två tillfällen i veckan. Studien visade på en ökning i vertikal hoppförmåga för båda grupperna där plyometrigruppen ökade 6,5cm sammanlagt och gruppen som tränade explosiv styrketräning ökade 13cm. Den grupp som tränade explosivt visade på en större förbättring i den vertikala hoppförmågan men förändringen var inte signifikant (p=0,058), skiljt från plyometrigruppen som fick ett signifikant resultat (p= 0,041). Spänst och vertikal hoppförmåga baseras på kombinationen av maximal styrka och snabbhet, explosiv styrketräning är på grund av det effektiv för båda dessa. Även om p-värdet för den explosiva gruppen inte var signifikant var det så pass nära att jag vågar utgå ifrån att den träningen skulle kunna ha en god effekt. Att båda metoderna är effektiva är det ingen tvekan om, dock var differensen mellan grupperna inte signifikant (p=0,19) så inga slutsatser kan dras kring om den ena metoden är mer effektiv än den andra. Resultatet är inte enbart intressant för judokas utan även andra sporter där spänst är viktigt, framförallt för individer som tävlar, det kan bidra till ett bra träningsupplägg under försäsong eller inför tävling. Intressanta studier för framtiden skulle vara att ha fler deltagare, använda fler variabler så som längd, ålder och istället för ett Sargeant Jump Test, utnyttja datateknik för att få mer exakta testvärden.

Purpose The aim of the study was to examine the affects perceived by young people aged 18-19 years old after resistance training outdoors versus resistance training indoor. The aim of the study was also to examine if the rate of perceived exertion was affected by whether the resistance training took place outdoors or indoors.   What immediate affects are perceived in conjunction with resistance training outdoors and indoors in people aged 18-19 years? What immediate affects are perceived after resistance training outdoors compared to equivalent resistance training indoor in people aged 18-19 years? What perceived exertion level can be seen in conjunction with resistance training outdoors compared to equivalent resistance training indoors in people aged 18-19 years? How does exercise habit correlate with affects and exertion in conjunction with resistance training?   Method 22 pupils in a secondary school conducted two resistance training sessions, one outdoors and one indoor. A questionnaire about their mood and exercise habits was answered before and immediately after the training session. Rate of perceived exertion rate was also included in the questionnaire the participants received after the workout. To examine the participants’ mood associated with exercise the tool PAAS (Physical Activity Affect Scale) was used, which measures the degree of positive affect, negative affect, calmness and fatigue experienced.   Results Training sessions indoors resulted in an increase in positive affect and reduced negative affect, but an unchanged sense of calm and exhaustion as experienced by the pupils. Equivalent workout outdoors tended to contribute to an increase in positive affect and fatigue, but without affecting the sense of negative affect and calmness. The pupils experienced a stronger positive affect and a smaller degree of negative affect after indoor training compared to outdoor training. A tendency that the training was experienced as more strenuous indoor than outdoors was noted. The level of positive affect when training outdoors correlated with exercise habit.   Conclusion The study suggests that indoor resistance training would be more effective than outdoor resistance training regarding improvement of acute mental health, which contradicts some previous research. The results confirms previous research showing that training may be perceived as less strenuous outdoors than the equivalent training indoor. It is difficult to conclude whether a more extensive study would show similar results, since our sample group may not reflect a larger population of the same age. We suggest that further research on the topic should include a larger and broader sample group, and that it should be carried out under more standardized tests, for example, in terms of environmental temperature. / Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka affekter ungdomar i åldrarna 18-19 år upplevde vid styrketräning utomhus respektive inomhus. Studien syftade även till att undersöka om den upplevda ansträngningsgraden påverkades av om styrketräningen skedde utomhus eller inomhus. Vilka omedelbara affekter ger styrketräning utomhus respektive inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Vilka omedelbara affekter upplevs efter styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Vilken upplevd ansträngningsgrad kan ses i samband med styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Hur korrelerar träningsvana med affekter och ansträngningsgrad i samband med styrketräning? Metod 22 elever i en gymnasieskola genomförde två styrketräningspass, ett utomhus och ett inomhus. Innan träningspasset och direkt efter fick de fylla i en enkät med frågor om deras sinnestämning och träningsvana. Upplevd ansträngningsgrad var också inkluderat i enkäten som forskningspersonerna fick efter träningspasset. För att undersöka forskningspersonernas sinnestämning i samband med träning användes mätverktyget PAAS (Physical Activity Affect Scale), vilket mäter grad av upplevd positiv affekt, negativ affekt, lugn och utmattning. Resultat Vid träningssessionerna inomhus upplevde forskningspersonerna en ökad positiv affekt och minskad negativ affekt, men oförändrad känsla av lugn och utmattning. Motsvarande träning utomhus tenderade att bidra till en ökad positiv affekt och utmattning, men utan att påverka känslan av negativ affekt och lugn. Forskningspersonerna upplevde en starkare positiv affekt samt en mindre grad av negativ affekt efter inomhusträningen jämfört med utomhusträningen. En tendens att träningen upplevdes mer ansträngande inomhus än utomhus noterades. Grad av positiv affekt vid träning utomhus korrelerade med träningsvana. Slutsats Studien talar för att styrketräning inomhus skulle vara effektivare än styrketräning utomhus när det gäller att förbättra personers mentala hälsa, vilket talar emot en del tidigare forskning. Resultaten bekräftar dock tidigare forskning vilken visar att träning kan upplevas som mindre ansträngande utomhus än motsvarande träning inomhus. Det är svårt att säga om en mer omfattande undersökning hade visat liknande resultat. Dessutom bör man ha i åtanke att vår urvalsgrupp kanske inte speglar en större population i samma ålder. Vi föreslår att vidare forskning inom ämnet bör omfatta en större och bredare urvalsgrupp, samt att den bör utföras under mer standardiserade tester, avseende exempelvis omgivningens temperatur.

Äldre människor har statistiskt visat sig vara en utsatt grupp för psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Låg dos av fysisk aktivitet har rapporterats försämra självupplevd livskvalité och hälsa, medans regelbunden fysisk aktivitet har visat sig stärka detta samband. Massage har belägg för att vara ett kraftfullt verktyg mot stress och oro samt delvis kunna stärka självkänsla och självförtroende. Denna studie syftade till att undersöka om massage och fysisk aktivitet kan förbättra äldre människors självupplevda hälsa. Försökspersoner (n=13) från Östersunds kommun med olika hälsostatus rekryterades för 6 veckors intervention av en kombination av styrketräning och massage. Metodintegration användes, således kvalitativ samt en kvantitativ ansats, där två frågeformulär samt 5 frågor användes för att mäta självskattad livskvalité och hälsa. Resultatet från studien visade att fysisk aktivitet och massage inte förbättrade självskattningen av hälsa och livskvalité hos äldre människor. Detta kan bero på en begränsad mängd fysisk aktivitet, som var under de fysiska rekommendationerna förbättrade inte självskattningen av hälsa och livskvalité. Den fysisk aktivitet som utförs bör följa givna rekommendationer och objektivt mäta hur mycket fysisk aktivitet som genomförs.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketräning är samt att undersöka hur idrottslärare använder styrketräning i sin undervisning. För att få kunskap om styrketräningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade på styrketräningens effekter ur ett samhälls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkät konstruerades för undersökningen och delades ut till lärarna som undervisar i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Enkäten innehöll frågor relaterade till styrketräning i undervisningen. Några av styrketräningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmärta mm. Antal timmar lärarna i undersökningen ägnade åt styrketräning i undervisningen varierade från lärare till lärare från en halvtimme upp till tjugo timmar. Majoriteten av lärarna tyckte att möjligheterna att nå mål i kursplanen med styrketräning var stora. Det flesta lärarna ansåg att eleverna hade stora kunskaper i styrketräning teoretiskt men varken stora eller små kunskaper praktiskt efter avslutad kurs. För att vi människor ska kunna leva ett optimalt liv med stor styrka och rörlighet genom hela livet så bör vi praktisera styrketräning i någon form. Eftersom det råder så stora individuella skillnader mellan lärarna vad gäller tid de ägnar åt styrketräning så kommer eleverna att få en olika stor utbildning i styrketräning beroende på vilken lärare de har. Sökord: Styrketräning, effekter / The goal of my essay was to investigate the effect of weight training and examine how physical educators use weight training in their instruction. To gain knowledge about the effects of weight training a literature study was made. The literature study viewed weight training from a psychological, a physiological and a community perspective. A survey was made and handed out to the instructors who teach Idrott och hälsa A in public senior high schools in Helsingborg. The results of weight training are increased strength, increased fat-free bodyweight, increased physical functionality and decreased back - joint pain. The number of hours the instructors in the survey used for weight training varied from half an hour to twenty hours. A majority of the instructors thought that the possibility to achive goals in the the curriculum with weight training was substantial. Most of the instructors considered the students to have substantial knowledge theoretically but a less amount of practical knowledge. If we want to live quality lives with strength and flexibility we should practice some kind of weight training on a regular basis. Though there are large individual differences between the instructors in how much time they use for weight training in their teaching, the amount of knowledge a student gains will depend upon the instructor, and their respective planned curriculum.Keywords: Weight training, effects