No description available.

<p>Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30. Resultatet visade att försökspersonerna främst hade inre motivation som drivkraft, där den sociala gemenskapen samt emotionella faktorer upplevdes som viktiga. Det försökspersonerna ville åstadkomma med satsningen handlade dels om mål att vilja prestera i större tävlingar, dels en önskan om att förbättra den egna prestationen och att utvecklas. Sammantaget en kombination av individinriktad målorientering och uppgiftsinriktad målorientering. Upplevda fördelar med skidsatsningen visade sig slutligen överväga upplevda nackdelar. Som vidare forskning rekommenderas att studera vilken påverkan ekonomiska faktorer och klimatförändringar har på motivationen hos elitskidåkare.</p>

Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30. Resultatet visade att försökspersonerna främst hade inre motivation som drivkraft, där den sociala gemenskapen samt emotionella faktorer upplevdes som viktiga. Det försökspersonerna ville åstadkomma med satsningen handlade dels om mål att vilja prestera i större tävlingar, dels en önskan om att förbättra den egna prestationen och att utvecklas. Sammantaget en kombination av individinriktad målorientering och uppgiftsinriktad målorientering. Upplevda fördelar med skidsatsningen visade sig slutligen överväga upplevda nackdelar. Som vidare forskning rekommenderas att studera vilken påverkan ekonomiska faktorer och klimatförändringar har på motivationen hos elitskidåkare.

Längdskidåkningen är en av de mest krävande uthållighetsidrotterna. Idrotten har utvecklats mycket de senaste decennierna vilket har lett till att kravprofilen för en längdskidåkare förändrats. Deltekniken stakning används betydligt mer, vilket ställer högre krav på åkarens överkroppkapacitet och teknik. För att följa åkarens utveckling används fysiologiska tester i fält- och labbmiljö som måste vara relevanta och standardiserade. Ett labbtest som används frekvent av längdskidåkare är tester på stakergometer. Med en kvantitativ metod har två fysiska tester som mäter överkroppskapacitet utförts av 37 skidåkare på ett idrottsgymnasium. Stakning utomhus på snö och på stakergometer har jämförts, och resultaten pekar på att tester på stakergometer är en relevant mätmetod eftersom samma personer presterar likartat i båda testerna. / Cross-country skiing is one of the most demanding endurance sports. The sport has developed a lot during the last couple of decades, and so has the physical requirements for the athlete. Double Poling is used more frequently and the power and capacity of the upper body and the technique has become more important than before. Physiological tests that are relevant and standardized are used to track the skier's development. A double-poling ergometer test is often used by athletes. In this study, with a quantitativ method, two different tests have been compared. 37 students between the age of 17 and 20 have completed two different tests, one on a double-poling ergometer and one outdoors on snow. The results indicate that the double poling ergometer test is a relevant measurement method, because the same athletes are at a similar level of performance in both of the tests.

No description available.

Syfte Syftet med litteraturstudien var att se om längdskidåkares förmåga att utveckla kraft eller effekt kan relateras till prestation samt om en förändring av dessa förmågor ger en samtidig förändring i prestation. Metod Via databaserna PubMed, Web of Science och SPORTDiscus gjordes det en litteratursökning. För att inkluderas så skulle artiklarna ha undersökt: 1) träning för att öka styrka eller effektutveckling, 2) längdskidåkare, 3) prestationsförmåga i längdskidåkning. Resultat Totalt granskades tolv träningsstudier. Nio studier visade på en ökad styrka samtidigt som de visade på en förbättrad prestation. Fyra studier visade på ett samband mellan prestation och kraft- eller effektutveckling. Det finns dock ingen korrelation mellan förändrad styrka och förändrad prestation. Slutsatser Förmågan att utveckla kraft/effekt är viktig för prestationsförmågan inom längdskidåkning. Däremot innebär inte en förändring av styrka via styrketräning motsvarande förändring av prestationsförmågan.

I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.

This study was about the elite sport environment in a city in the north of Sweden. The purpose of the study was to understand what support and resources that already exists and also are needed for the athletes in floorball and cross-country skiing to proceed to the absolute elite in their sports. The purpose was also to get knowledge about what economic, human and material resources that are deeming to have in order to create a good elite sport environment and finally, when an organization or athlete are successful. The study analyzed the current situation and how an organization can create an even greater environment that produces top athletes. To answer the purpose of the study, interviews were conducted with representatives from special sport districts federation, sport clubs and athletes from the chosen sports in the study. The result showed many similarities and differences between the two sports. The two sport clubs does not make enough money to fully support their athletes as in football for example. Differences in the chosen sports were mainly in the cooperation were floorball had far better cooperation between special sport districts federation and sport clubs in comparison to cross country-skiing.

No description available.

No description available.