Syftet med studien var att undersöka: (1) vilka stressorer som elitgolfare exponeras för; (2) hur elitgolfare reagerar på stress samt (3) hur elitgolfare hanterar stress som uppkommer. Totalt deltog tio elitgolfare i studien, av vilka fem var kvinnor och fem var män. En semistrukturerad intervjuguide användes under personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom i denna studie ligger huvudsakligen i linje med den tidigare forskningen som har gjorts inom området där stressreaktioner såsom nedstämdhet och frustration var frekvent förekommande bland elitgolfarna. Vidare visade resultatet att de flesta elitgolfare som deltog i studien använde sig av två olika former av copingstrategier. Emotionsfokuserad coping där bland annat acceptans var förekommande och problemfokuserad coping där målorienterad fokusering förekom mest frekvent. De mest förekommande stressorer som elitgolfarna belyste var egna förväntningar, omgivningens förväntningar samt undermåliga förberedelser inför en tävling.

Bakgrund Viloämnesomsättning (RMR) kan uppskattas med ekvationer eller mätas med indirekt kalorimetri och är en viktig parameter i idrottsnutritionistens arbete att ta hänsyn till vid upprättandet av kostråd. Sänkt RMR kan vara en del av symtombilden beträffande relativ energibrist (RED-S).  Syfte Mäta RMR hos kvinnliga och manliga elitidrottare med metoden indirekt kalorimetri. Studera överenstämmelsen mellan Oxycon Pro och Fitmate Pro samt fyra RMR-ekvationer. Undersöka förekomsten av symtom på RED-S bland de kvinnliga deltagarna och utreda eventuella samband beträffande RMR och/eller kroppssammansättning. Metod RMR undersöktes på 13 manliga och elva kvinnliga elitidrottare med två olika utrustningar; Oxycon Pro (RMRref) och Fitmate Pro med metoden indirekt kalorimetri. RMR uppskattades med fyra ekvationer; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor och 4-komponent, med och utan hänsyn till kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter. Deltagarnas kroppssammansättning analyserades med bioimpedans. De kvinnliga deltagarna fick skatta symtom på RED-S med frågeformuläret Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Resultat Fitmate Pro överskattade RMR för kvinnor (367±246 kcal) och män (365±149 kcal) jämfört med RMRref (p≤0.001). Uppskattat RMR med 4-komponent visade ingen signifikant skillnad jämfört med RMRref bland både kvinnor (p=0,965) och män (p=0,373). Ekvationen Mifflin St Jeor skiljde sig heller inte signifikant jämfört med RMRref bland de manliga deltagarna (p=0,215). Sex av de elva kvinnliga deltagarna skattade för symtom för RED-S. Det fanns ingen skillnad beträffande RMR och kroppssammansättning mellan de med symtom på RED-S och de utan. Konklusion Fitmate Pro visade dålig överensstämmelse med RMRref. Ekvationen     4-komponent som baseras på kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter uppskattade RMR hos manliga och kvinnliga elitidrottare i linje med RMRref. Symtom på RED-S avspeglades inte i sänkt RMR eller avvikelser i kroppssammansättning bland kvinnliga elitidrottare. / Background Resting metabolic rate (RMR) is an important factor to be considered when setting up an appropriate dietary strategy. RMR can be measured with indirect calorimetry or estimated with RMR equations. RMR can decrease because of reduced energy availability.   Objective Measure RMR in female and male elite athletes. Compare RMR measurements from Oxycon Pro (RMRref) with Fitmate Pro and four RMR equations. Investigate the prevalence of relative energy deficiency (RED-S) among female athletes and examine any possible correlation regarding RMR and/or body composition.  Method (s) RMR was measured in 13 male and eleven female elite athletes with indirect calorimetry; Oxycon Pro (RMRref) and Fitmate Pro. RMR was also estimated with four equations; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor and 4-component (which includes metabolic cost for different body compartments). Body composition was analyzed with bioimpedance. Symtoms of RED-S was evaluated with Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Results Fitmate Pro consistently measured higher RMR values compared to RMRref; +367±246 kcal in females and +365±149 kcal in males. Estimations of RMR with 4-component equation did not differ significantly compared with RMRref in females (p=0,965) and males (p=0,373). Equation by Mifflin St Jeor did not deviate from RMRref in males (p=0,215). Six females showed symtoms of RED-S according to LEAF-Q. There were no differences between those with symtoms compared to those without symtoms of RED-S regarding RMR and body composition. Conclusion Fitmate Pro did not show agreement with RMRref. Equation 4-component showed best agreement with RMRref in both females and males. There were no differences in body composition or RMR between females who reported symptoms of RED-S compared to those who did not.

<p>Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30. Resultatet visade att försökspersonerna främst hade inre motivation som drivkraft, där den sociala gemenskapen samt emotionella faktorer upplevdes som viktiga. Det försökspersonerna ville åstadkomma med satsningen handlade dels om mål att vilja prestera i större tävlingar, dels en önskan om att förbättra den egna prestationen och att utvecklas. Sammantaget en kombination av individinriktad målorientering och uppgiftsinriktad målorientering. Upplevda fördelar med skidsatsningen visade sig slutligen överväga upplevda nackdelar. Som vidare forskning rekommenderas att studera vilken påverkan ekonomiska faktorer och klimatförändringar har på motivationen hos elitskidåkare.</p>

Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30. Resultatet visade att försökspersonerna främst hade inre motivation som drivkraft, där den sociala gemenskapen samt emotionella faktorer upplevdes som viktiga. Det försökspersonerna ville åstadkomma med satsningen handlade dels om mål att vilja prestera i större tävlingar, dels en önskan om att förbättra den egna prestationen och att utvecklas. Sammantaget en kombination av individinriktad målorientering och uppgiftsinriktad målorientering. Upplevda fördelar med skidsatsningen visade sig slutligen överväga upplevda nackdelar. Som vidare forskning rekommenderas att studera vilken påverkan ekonomiska faktorer och klimatförändringar har på motivationen hos elitskidåkare.

Denna studie syftade att undersöka hur personlighetsdragen extraversion, neuroticism och hardiness skiljde sig mellan elitidrottare och breddidrottare samt lagidrottare och individuella idrottare. Deltagarna bestod av elitidrottare (n=61), breddidrottare (n=60), lagidrottare (n=62) samt individuella idrottare (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). Instrumentet som användes var ett enkätbatteri beståendes av Eysenck’s Personality Inventory och Personal Views Survey III-Revised. Resultaten visar att elitidrottare och lagidrottare var mer extroverta, mindre neurotiska samt hade högre nivå av hardiness än breddidrottare och individuella idrottare. Breddidrottare rapporteras som mer neurotiska än elitidrottare samtidigt som lagidrottare och individuella idrottare är lika neurotiska. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och den teoretiska referensramen. Vidare diskuteras tillämpning av studiens resultat och förslag för framtida forskning ges. / This study aimed to investigate how the personality traits extraversion, neuroticism and hardiness differed between elite athletes and lower level athletes. The study also aimed to investigate how those personality traits differed between team athletes and individual athletes. The participants were elite athletes (n=61), lower level athletes (n=60), team athletes (n=62) and individual athletes (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). The final amount of participants were 121 athletes. The measures that were used were two questionnaires; Eysenck’s Personality Inventory and Personal Views Survey III-Revised. The results indicate that elite athletes and team athletes were more extrovert, less neurotic and had higher levels of hardiness than lower level athletes and individual athletes. Elite athletes were less neurotic than lower level athletes when team athletes and individual athletes were equal in neuroticism. The results are discussed based on previous research and the theoretical framework. Further, application for the results of the study are discussed and suggestions for further research is provided.

Bakgrund: En idrottsskada är ett symptom från det muskuloskeletala systemet som uppkommit av en akut händelse under träning eller tävling, eller som följd av överbelastning, som behövt ses över av en medicinskt utbildad. Definitionen av en lyckad rehabilitering efter en idrottsskada är att idrottaren återfått full funktion och är tillbaka till samma prestationsnivå som förut. Det finns mer forskning gällande idrottarens perspektiv än fysioterapeutens perspektiv på elitidrottsrehabilitering. Med bakgrund i detta finns det behov att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av rehabilitering av elitidrottare. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar med elitidrottare går tillväga för att understödja rehabiliteringsprocessen så att elitidrottaren kan återgå till sin idrott. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt och digitalt med tre fysioterapeuter som hade flera års erfarenhet av arbete med elitidrottare. Genom subjektivt urval valdes deltagare som hade erfarenhet inom landslag eller högsta nivå inom klubblag. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i följande fyra kategorier. (1) Viktigt att alltid individanpassa rehabilitering, (2) Avgörande med ett fungerande samarbete i team runt idrottaren, (3) Kontinuerlig kontakt med idrottaren - viktigt för att följa rehabiliteringen och (4) Att vara fysioterapeut - att ha kunskap och förmedla kunskap. Konklusion: Vid rehabilitering av elitidrottare är det avgörande att arbeta individanpassat och samarbeta i team. Studien visar att som fysioterapeut är det viktigt att både ha kunskap om fysisk rehabilitering och vara ett mentalt stöd för att öka chansen för en lyckad rehabilitering. Tillit mellan fysioterapeut och elitidrottare möjliggör ett lyckat resultat.

Bakgrund: De flesta elitidrottare drabbas någon gång under sin idrottskarriär av en skada och är då i behov av en fysioterapeut. För att uppnå en så lyckad rehabilitering och återgång som möjligt kan fysioterapeutens roll komma in. Enligt tidigare studier har fysioterapeuten stor betydelse vad gäller vissa faktorer. Fysioterapeutens kunskap, planering och sociala stöd var några viktiga delar men även att de bidrar till ökad motivation. Enligt studieförfattarna saknas det kvalitativa studier för att djupare förstå elitidrottarnas egna upplevelser kring anledningarna till fysioterapeutens betydelse. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka elitidrottares upplevelser vad gäller fysioterapeutens betydelse för deras återgång till idrott efter en långvarig skada. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide har använts. Tre elitidrottare, en truppgymnast, en alpinåkare och en hockeyspelare rekryterades genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval och deltog i varsin intervju via Zoom. Materialet analyserades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier, en god relation är viktig, fysioterapeuten bidrar till ökad motivation, fysioterapeutens fysiska närvaro är betydelsefull, positivt att fysioterapeuten ser hela människan och fysioterapeutens kunskap är av stor betydelse. Konklusion: Elitidrottare som var frånvarande från sin idrott minst sex månader upplevde det betydelsefullt att ha en fysioterapeut under återgången till idrotten. De största områdena som det trycktes på från elitidrottarna var relationen sinsemellan, motivationen, fysioterapeutens fysiska närvaro och kunskap samt att fysioterapeuten ser hela människan.

<p>Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.</p>

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och tränares uppfattningar om trötthet och självförtroende samt hur väl dessa stämmer överens med varandra. Frågeställningarna som användes var följande: Vad anser utövare och tränare påverkar utövarnas trötthet och självförtroende? Hur märks trötthet och självförtroende? Vad anses utövarna behöva hjälp med i arbetet med deras självförtroende och återhämtning? Vad anses utmärka en tränare som är skicklig på att läsa av utövarnas självförtroende? Metod Semistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) från elitlag i tre olika lagidrotter och deras tränare (n = 3). Genomsnittslängden för intervjuerna var för tränarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Sammanlagt utgjorde datamaterielet 768 minuter och 124 utskrivna sidor med enkelt radavstånd. Textmassan analyserades genom att meningsbärande enheter (meaning units, MU) noterades och sedan sorterades in i olika sub-teman. Dessa sub-teman sorterades sedan in i olika övergripande teman. Resultat Överlag stämde tränarnas uppfattning väl överens med vad deras utövare ansåg påverkar själv-förtroende. Däremot hade utövarna många fler orsaker till trötthet och metoder för återhämtning än tränarna. De vanligaste faktorerna som berördes som orsaker till trötthet var fysiska faktorer och motgångar. Den återhämtningsstrategin som var mest framträdande var att få energi från relationer med nära vänner och familj. Den främsta källan till självförtroende var prestationer. Trötthet sades framförallt kunna märkas genom prestationsförsämringar och självförtroende kan särskilt märkas genom utövarnas beteenden. För att minska trötthetskänslor ville helst utövarna ha så bra träningsupplägg som möjligt av tränarna. Positiv feedback var den viktigaste hjälpen tränaren kan hjälpa till med för att påverka självförtroendet. För att kunna läsa av utövarna så bra som möjligt behöver tränaren vara engagerad i individen. Slutsats Studien tyder på att tränare kanske fokuserar lite mer på mer fysiska aspekter medan utövarna även upplever också sociala och psykologiska aspekter av träning och tävling. Öppen kommunikation och skattningsskalor lyfts fram som tänkbara sätt för tränare att hantera denna problematik. / Aim The aim with this study was to study athletes' and coaches' views on fatigue and self-confidence as well as how well these fit each other. The research questions used were as follows: What do athletes and coaches think influence the athletes' fatigue and self-confidence? How is fatigue and self-confidence recognized? What do athletes think they need help with in the work with self-confidence and recovery? What characterizes a coach who is skilled at reading the athletes' level of self-confidence? Method Semi-structured interviews were performed with women's senior (n = 9) from elite level teams in three different team sports and their coaches (n = 3). The average lengths of the interviews were for coaches 113 minutes and for athletes 48 minutes. The interviews were transcribed verbatim. In total the data material made up 768 minutes and 124 printed single spaced pages. The transcripts were analyzed through meaning units (MU) which were then sorted in various sub-themes. These sub-themes were then sorted in to various themes. Results Overall the coaches' views matched pretty well with what their athletes thought influence self-confidence. The athletes though, had many more reasons for fatigue and methods of recovery then the coaches. The most common factors that were touched as reasons for fatigue were physical factors and setbacks. The recovery strategy that was most prominent was to be energized from relationships with close friends and family. The prime source of self-confidence was achievements. Fatigue was said to foremost be recognized through lowering of performances and self-confidence can be especially recognized through the athletes' behaviors. To reduce the feelings of fatigue the athletes wanted as good a practice regimen as possible from the coaches. Positive feedback was the most important help the coach could help out with to influence self-confidence. To be able to read the athletes as well as possible the coach needs to be engaged in the individual athletes. Conclusions This study indicate that coaches maybe focusing a little more on more physical aspects while the athletes also experience social and psychological aspects of training and competition. Open communication and self-report measures were advanced as possibilities to manage these problems.