Syftet med studien är att undersöka elitidrottande ungdomars självkänsla. Studien omfattar totalt 80 elever från fem olika riksidrottsgymnasium i Sverige. Undersökningen är en kvantitativ studie som genomfördes med en validerad enkät, Self-esteem scale. Resultatet från Self-esteem scale visar att elitidrottande ungdomar har god självkänsla men att det finns en skillnad mellan elitidrottande flickor och elitidrottande pojkar. Undersökningen visar ingen skillnad i självkänsla när det kommer till deltagande i individuell idrott eller lagidrott, dock visar resultatet att flickor inom lagidrott har sämre självkänsla än flickor inom individuell idrott. I resultatet går det inte att urskilja någon skillnad i självkänsla i förhållande till träningsmängd / There is not so much research on psychological problems in elite sport, however during recent years several debates about elite sport and if it is in fact only healthy benefits and what is considered right and wrong for young people's health. The purpose of this study is to investigate young elite athletes self-esteem. The study includes a total of 80 students from five different national sports college in Sweden. The study is a quantitative study made by a validated questionnaire, Self-Esteem Scale. Results from Self-Esteem Scale shows that elite young athletes have good self-esteem but that there is a difference between young elite athletes girls and young elite athletes boys. The study shows no difference in self-esteem when it comes to participation in individual sports or team sports, however, the results show that girls in team sports have lower self-esteem than girls in individual sports. In the result you can not discern any difference in self-esteem in relation to the amount of training.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare. Som ishockeyspelare i ett högre placerat lag inom seriespelet, då har du ett större ansvar och krav från olika intressenter och detta är något som flera av respondenterna förtydligar.

Studien belyster två elitsatsande fotbollsspelares väg genom eller förbi studie- och yrkesvägledningen, samt två studie- och yrkesvägledares erfarenheter från arbete med elitsatsande individer. En av studie- och yrkesvägledarna är själv f.d. elitidrottare och delger därmed även sina erfarenheter som sökande. Studiens syfte är att klargöra respondenternas erfarenheter för att kunna lyfta olika påverkansfaktorer som kan finnas hos dessa sökande, samt att belysa vad inom vägledningen som kan gagna dessa individer inför, under och efter sin karriär. Studiens frågeställningar berör därmed respondenternas erfarenheter av tidigare vägledning samt deras tankar om framtidens vägledning. Studien kan även väcka tankar om vägledning inom andra elitsatsande områden utöver fotbollen. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv då den avser att visa respondenternas egna upplevelser av vägledningen, den är även kvalitativ för att kunna få djupgående information. Då studien handlar om olika påverkansfaktorer används Social Cognitive Career Theory och Learning Theory of Career Counseling samt begreppet ”Cooling down” för att delvis kunna beskriva hur viss påverkan i individers omgivning senare kan påverka deras karriärval. Resultatet visar påverkan från många olika faktorer i fotbollsseplarnas omgivning. För studie- och yrksesvägledningen får det betydelse genom att vi ständigt jobbar utifrån individens bästa medan andra enligt denna studies respondenter ser fotbollsspelaren mer generellt som en idrottare. Då en elitsatsning innebär stor målmedvetenhet så saknas det utrymme för en reservplan som hade kunnat lindra den oro som spelarna har med sig under karriären. Studiens resultat kan inte generaliseras på grund av dess storlek men väcker tankar om vilken påvkeran som kan förekomma i en fotbollsspelares karriär.

Denna forskningsstudie fokuserar på den praktiska hjälp som krävs för en lyckad karriärövergång. Med det som grund har det gjorts intervjuer med före detta spelare, föreningar, förbund och intresseorganisationer. Intervjuerna har svarat på vilken hjälp som erbjuds från föreningarna, förbundens och intresseorganisationerna. Vems ansvar  det ligger på att hjälpa spelaren, vad mer som kan göras för att underlätta denna karriärövergång i praktiken samt vilken extern hjälp som erbjuds från föreningarna. Avgräningarna gjordes till manliga idrottare inom fotboll och ishockey samt högsta nivån i respektive idrott.  Teorierna som applicerats på resultaten av intervjuerna är Pierre Bourdieus teori Klassbegreppen och det symboliska perspektivet.  Resultatet visar på att den praktiska hjälpen finns från föreningar och externa aktörer inom idrotterna. Dock behövs det göras mer från alla inblandade, även spelarna. I samband med detta måste även alla ta sin del av ansvaret för att ett hållbart arbete ska kunna etableras.

Syftet med studien var att förstå elitidrottares psykologiska upplevelser under slutskedet avrehabiliteringen samt vid återgången till idrotten. Deltagarna i studien rekryterades via etttillgänglighets- samt snöbollsurval. De rekryterade deltagarna var 19-27 år gamla (M= 21.14,SD= 2.58), tre kvinnor och fyra män deltog i studien. Datan från studien analyserades i linjemed Braun et al. (2016) riktlinjer för en tematisk analys där 2 kärnteman, 7 huvudteman samt8 subteman besvarat studiens två frågeställningar. Kärntemat slutskedet av fas 2, upplevelserunder slutskedet av rehabiliteringen resulterade i följande huvudteman: orosmoment införåtergången till idrotten, olika källor av socialt stöd under slutskedet av rehabilitering samt attden idrottsliga identiteten påverkades av skadan. Det andra kärntemat var fas 3, upplevelserav återgången till idrotten efter allvarlig idrottsskada där följande huvudteman identifierades:trygghet i skadans läkning, konkurrens vid återgången till idrotten bidrog till en ökad oro,motivation vid återgången till idrotten samt glädje av att komma tillbaka till idrotten. Dessapsykologiska upplevelser var centrala för samtliga deltagarna i studien och bidrog tillstudiens resultat.

Syfte: Syftet med studien är att genom djupintervjuer få förståelse för hur elitidrottare använder sig av mental träning samt vilka erfarenheter och tankar de har kring den mentala träningen.Teori: Vi kommer att koppla vår studie till två teorier. Den socialkognitiva teorin och den omvända U- hypotesen. Dessa teorier har valts då de är fördjupande och förklarande samtidigt som de tydliggör studiens syfte på ett begripligt och okomplicerat sätt.Metod: Vårt metodval är att genomföra en kvalitativ fallstudie genom djupintervjuer med tre stycken elitidrottare.Resultat & slutsats: Mental träning är viktigt för att idrottare ska både prestera samt må bra. Mental träning kan hjälpa elitidrottare att få kontroll över känslor och tankar och på så vis sin mentala hälsa. Fastställas kan även att elitidrottare finner en stor skillnad i prestationen vid användning av mental träning. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how elite athletes use mental training, as well as their experiences and thoughts about mental training.Theory: We will link our study to two theories. The social cognitive theory and the reverse U- hypothesis. These theories have been chosen as they are in-depth and explanatory while at the same time clarifying the purpose of the study in an understandable and uncomplicated manner.Methodology: Our choice of method is to conduct a qualitative case study through in-depth interviews with three elite athletes.Results & conclusion: Mental training is important for athletes to perform as well as to feel good. Mental training can help elite athletes to gain control of emotions and thoughts and thus their mental health. It can also be determined that elite athletes find a big difference in performance when using mental training.

Bakgrund: Relativ energibrist är ett begrepp som syftar till de fysiologiska såväl som psykologiska konsekvenserna av ett långvarigt otillräckligt intag av energi associerad till träningsmängd. Dessa konsekvenser har bevisats kunna påverka en individs viloomsättning. Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra två prediktionsekvationer som använts för uträkning av viloomsättning med klinisk uppmätt viloomsättning hos svenska elitidrottare med och utan symptom på relativ energibrist. Metod: Studien följde en kvantitativ tvärsnittsstudiedesign och data insamlades med Inbody 770 och Vyntus-CPX systemet från 45 svenska elitidrottare. Resultat: Parade T-test samt Wilcoxon Signed Ranks Test visade både signifikanta skillnader samt icke-signifikanta resultat hos de båda prediktionsekvationerna. Formeln närmst det kliniskt uppmätta värdet för viloomsättning var Cunninghams formel för män och formeln från Owen et al för kvinnor. För de elitidrottare utan symptom på relativ energibrist visade sig formeln från Owen et al vara lämplig och Cunninghams formel kunde användas, dock ej övertygande. För elitidrottare med symptom på relativ energibrist uppvisades delvis icke-signifikanta resultat men formlerna kan inte anses ha god validitet. Slutsats: De båda prediktionsekvationerna visade en anpassningsbarhet och kan tillämpas i viss mån, dock med ett litet urval, begränsad studiepopulation samt påverkningsfaktorer krävs ytterligare forskning för att kunna ge ett slutgiltigt resultat. / Introduction: Relative energy deficiency is a syndrome that refers to the physiological as well as the psychological deleterious consequences that occur as the result of prolonged low energy availability in relation to volume of exercise. Relative energy deficiency has proven to be able to affect resting metabolic rate. Purpose: The aim of this study was to evaluate two commonly used resting metabolic rate prediction equations and compare them with measured resting metabolic rate in Swedish athletes. Methodology: This cross-sectional study gathered data using the InBody 770 and the metabolic cart Vyntus-CPX from 45 Swedish athletes. Results: The paired T-test and the Wilcoxon Signed Ranks Test showed both significant and non-significant results. The predictive equation closest to the actual measurement was Cunninghams for the male athletes and the equation developed by Owen et al for women. For the athletes without relative energy deficiency, the equation from Owen et al provided a suitable result, however the result from Cunninghams equation were not convincing. As for the athletes with relative energy deficiency, the results were both significant and non-significant, therefore they could not be proven to possess a good validity. Conclusion: Both predictive equations showed adaptability and can be applied to a certain degree, unfortunately because of the lack of participants, limited study population and influencing factors this study advocates for additional research in the future to provide sufficient data for a reliable result.

This study analyzes how the film Barbie from 2023 portrays different gender roles and power relations between men and women. The purpose of the study is to investigate how traditional gender norms and power relations are confirmed and questioned in the film. The film is about how Barbie lives in a fictional society that is a matriarchy. In the film, stereotypical Barbie and Ken encounter the patriarchy, which is then introduced into their world, leading to a rebellion between the men and the women. The theoretical framework consists of feminist film theory and framing theory. Analysis and results will be linked to the concepts: gender, patriarchy, stereotypes and previous research. The study's methodological approach consists of a qualitative thematic analysis where themes are made visible and analyzed in order to examine the film's message and portrayals of power relations and gender roles on a deeper level. The representation of gender and gender roles is analyzed based on the stylistic figure of irony. The results of the study indicate that the male and female characters maintain and challenge the stereotypical elements of men and women. The film portrays power relations by including scenes where traditional gender roles are turned upside down. With an ironic contrast, the expectations and behavioral patterns that exist in society are reinforced. Because the study has analyzed more deeply beyond the clear ironic and feminist elements, we have been able to highlight a problem with how gender roles and power relations are represented and how they reflect society. It becomes clear how the film reflects society's norms but also shows an awareness of gender roles and equality by problematizing these using, among other things, irony and a critical tone.

Sustainability and climate change are current topics in today's society. Companies must work more environmentally friendly and sustainably to meet society's demands. The strategies also require transparency throughout the entire process, from production to consumption. The companies' green sustainability responsibilities have often been shown to be incorrect or non-existent. This study aims to investigate how much skincare companies use strategies to portray green activities on Instagram. The study examines four skincare companies: The Body Shop, Rituals, Weleda, and Lumene. By analyzing their Instagram posts, the study highlights the frequency of strategies used to communicate green sustainable activities. Considering society's demands for environmental promotion and transparency, the study contributes to understanding how much skincare companies communicate their green responsibilities. The study is based on the theories of Corporate Social Responsibility (CSR) and framing theory and was conducted through a quantitative content analysis of Instagram posts. The results showed that the companies portrayed other claims and messages to a greater extent than CSR and green activities. Furthermore, the results do not show any significant difference between the companies in terms of the use of strategies for green marketing communication.

This study aims to analyze and understand how the film Barbie (Gerwig, 2023) influences young people's perceptions of beauty ideals and body image. Through the analysis of body observation and beauty in the film Barbie, this research seeks to highlight how beauty ideals are portrayed in the film by young individuals. The purpose is also to identify and analyze if there is a perceived impact on self-esteem and identify any differences between genders. Using semi-structured interviews and analysis framed within sociocultural and gender theories, this research endeavors to comprehend young people's perceptions of the film Barbie. The age for participants in the study was determined to be 18-25 years and included both men and women, the number of participants was set at 10 individuals, five women and five men. The result showed that it is evident among the participants that the film portrays and questions traditional beauty ideals and gender roles in an exaggerated and satirical manner and that the film Barbie reflects societal beauty ideals and gender roles. Participants perceive that the beauty ideal in the film Barbie reflects both traditional and exaggerated beauty ideals for both men and women. Barbie and Ken represent the traditional beauty ideal - Barbie is described as slim and well-made-up with a symmetrical face, and Ken is perceived as well-toned and muscular. While some of the male participants do not feel directly affected by the beauty ideals portrayed in the film, the female participants demonstrate a negative impact on their self-esteem. It is also interesting to note that one of the male participants experienced a negative impact on his self-esteem and felt pressure to emulate the beauty ideals depicted in the film. In conclusion, there is a difference between genders regarding the film's impact on self-esteem, with women tending to be more negatively affected than men. However, the general impact does not seem to differ significantly between genders.