Syftet med studien är att undersöka elitidrottande ungdomars självkänsla. Studien omfattar totalt 80 elever från fem olika riksidrottsgymnasium i Sverige. Undersökningen är en kvantitativ studie som genomfördes med en validerad enkät, Self-esteem scale. Resultatet från Self-esteem scale visar att elitidrottande ungdomar har god självkänsla men att det finns en skillnad mellan elitidrottande flickor och elitidrottande pojkar. Undersökningen visar ingen skillnad i självkänsla när det kommer till deltagande i individuell idrott eller lagidrott, dock visar resultatet att flickor inom lagidrott har sämre självkänsla än flickor inom individuell idrott. I resultatet går det inte att urskilja någon skillnad i självkänsla i förhållande till träningsmängd / There is not so much research on psychological problems in elite sport, however during recent years several debates about elite sport and if it is in fact only healthy benefits and what is considered right and wrong for young people's health. The purpose of this study is to investigate young elite athletes self-esteem. The study includes a total of 80 students from five different national sports college in Sweden. The study is a quantitative study made by a validated questionnaire, Self-Esteem Scale. Results from Self-Esteem Scale shows that elite young athletes have good self-esteem but that there is a difference between young elite athletes girls and young elite athletes boys. The study shows no difference in self-esteem when it comes to participation in individual sports or team sports, however, the results show that girls in team sports have lower self-esteem than girls in individual sports. In the result you can not discern any difference in self-esteem in relation to the amount of training.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare. Som ishockeyspelare i ett högre placerat lag inom seriespelet, då har du ett större ansvar och krav från olika intressenter och detta är något som flera av respondenterna förtydligar.

Studien belyster två elitsatsande fotbollsspelares väg genom eller förbi studie- och yrkesvägledningen, samt två studie- och yrkesvägledares erfarenheter från arbete med elitsatsande individer. En av studie- och yrkesvägledarna är själv f.d. elitidrottare och delger därmed även sina erfarenheter som sökande. Studiens syfte är att klargöra respondenternas erfarenheter för att kunna lyfta olika påverkansfaktorer som kan finnas hos dessa sökande, samt att belysa vad inom vägledningen som kan gagna dessa individer inför, under och efter sin karriär. Studiens frågeställningar berör därmed respondenternas erfarenheter av tidigare vägledning samt deras tankar om framtidens vägledning. Studien kan även väcka tankar om vägledning inom andra elitsatsande områden utöver fotbollen. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv då den avser att visa respondenternas egna upplevelser av vägledningen, den är även kvalitativ för att kunna få djupgående information. Då studien handlar om olika påverkansfaktorer används Social Cognitive Career Theory och Learning Theory of Career Counseling samt begreppet ”Cooling down” för att delvis kunna beskriva hur viss påverkan i individers omgivning senare kan påverka deras karriärval. Resultatet visar påverkan från många olika faktorer i fotbollsseplarnas omgivning. För studie- och yrksesvägledningen får det betydelse genom att vi ständigt jobbar utifrån individens bästa medan andra enligt denna studies respondenter ser fotbollsspelaren mer generellt som en idrottare. Då en elitsatsning innebär stor målmedvetenhet så saknas det utrymme för en reservplan som hade kunnat lindra den oro som spelarna har med sig under karriären. Studiens resultat kan inte generaliseras på grund av dess storlek men väcker tankar om vilken påvkeran som kan förekomma i en fotbollsspelares karriär.

Denna forskningsstudie fokuserar på den praktiska hjälp som krävs för en lyckad karriärövergång. Med det som grund har det gjorts intervjuer med före detta spelare, föreningar, förbund och intresseorganisationer. Intervjuerna har svarat på vilken hjälp som erbjuds från föreningarna, förbundens och intresseorganisationerna. Vems ansvar  det ligger på att hjälpa spelaren, vad mer som kan göras för att underlätta denna karriärövergång i praktiken samt vilken extern hjälp som erbjuds från föreningarna. Avgräningarna gjordes till manliga idrottare inom fotboll och ishockey samt högsta nivån i respektive idrott.  Teorierna som applicerats på resultaten av intervjuerna är Pierre Bourdieus teori Klassbegreppen och det symboliska perspektivet.  Resultatet visar på att den praktiska hjälpen finns från föreningar och externa aktörer inom idrotterna. Dock behövs det göras mer från alla inblandade, även spelarna. I samband med detta måste även alla ta sin del av ansvaret för att ett hållbart arbete ska kunna etableras.

Syftet med studien var att förstå elitidrottares psykologiska upplevelser under slutskedet avrehabiliteringen samt vid återgången till idrotten. Deltagarna i studien rekryterades via etttillgänglighets- samt snöbollsurval. De rekryterade deltagarna var 19-27 år gamla (M= 21.14,SD= 2.58), tre kvinnor och fyra män deltog i studien. Datan från studien analyserades i linjemed Braun et al. (2016) riktlinjer för en tematisk analys där 2 kärnteman, 7 huvudteman samt8 subteman besvarat studiens två frågeställningar. Kärntemat slutskedet av fas 2, upplevelserunder slutskedet av rehabiliteringen resulterade i följande huvudteman: orosmoment införåtergången till idrotten, olika källor av socialt stöd under slutskedet av rehabilitering samt attden idrottsliga identiteten påverkades av skadan. Det andra kärntemat var fas 3, upplevelserav återgången till idrotten efter allvarlig idrottsskada där följande huvudteman identifierades:trygghet i skadans läkning, konkurrens vid återgången till idrotten bidrog till en ökad oro,motivation vid återgången till idrotten samt glädje av att komma tillbaka till idrotten. Dessapsykologiska upplevelser var centrala för samtliga deltagarna i studien och bidrog tillstudiens resultat.

Syfte: Syftet med studien är att genom djupintervjuer få förståelse för hur elitidrottare använder sig av mental träning samt vilka erfarenheter och tankar de har kring den mentala träningen.Teori: Vi kommer att koppla vår studie till två teorier. Den socialkognitiva teorin och den omvända U- hypotesen. Dessa teorier har valts då de är fördjupande och förklarande samtidigt som de tydliggör studiens syfte på ett begripligt och okomplicerat sätt.Metod: Vårt metodval är att genomföra en kvalitativ fallstudie genom djupintervjuer med tre stycken elitidrottare.Resultat & slutsats: Mental träning är viktigt för att idrottare ska både prestera samt må bra. Mental träning kan hjälpa elitidrottare att få kontroll över känslor och tankar och på så vis sin mentala hälsa. Fastställas kan även att elitidrottare finner en stor skillnad i prestationen vid användning av mental träning. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how elite athletes use mental training, as well as their experiences and thoughts about mental training.Theory: We will link our study to two theories. The social cognitive theory and the reverse U- hypothesis. These theories have been chosen as they are in-depth and explanatory while at the same time clarifying the purpose of the study in an understandable and uncomplicated manner.Methodology: Our choice of method is to conduct a qualitative case study through in-depth interviews with three elite athletes.Results & conclusion: Mental training is important for athletes to perform as well as to feel good. Mental training can help elite athletes to gain control of emotions and thoughts and thus their mental health. It can also be determined that elite athletes find a big difference in performance when using mental training.

Syfte: Beskriva manliga elitidrottares erfarenheter av hur elitidrotten påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign användes med semistrukturerade intervjuer där tio manliga elitidrottare deltog. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: “Arbetsrutiner ser olika ut under året, “Att hantera med- och motgångar”, “Vardagen med familj och vänner” och “En medveten livsstil”. Resultat:Elitidrotten påverkar de manliga elitidrottarnas förutsättningar för aktivitetsbalans under perioder. Elitidrotten ger tydliga vanor och rutiner som till stor del främjar aktivitetsbalans. Rätt mängd och variation av aktivitet och återhämtning visade sig vara en central och viktig del i demanliga elitidrottares vardagsliv. Faktorer som kunde komplicera aktivitetsbalansen var långa perioder av resor, att kunna hantera med- och motgångar samt anpassningar av sociala relationer och fritidsaktiviteter. Välbefinnandet nämndes i relation till aktivitetsbalans och elitidrotten påverkade till en aktiv och medveten livsstil som främjade aktivitetsbalans och välbefinnande. Slutsats: Elitidrotten påverkade manliga elitidrottares förutsättningar för aktivitetsbalans. Studien kan användas i ett hälsopromotivt syfte för att medvetandegöra denna förståelse hos elitidrottare, arbetsterapeuter och samhället i stort.

<p>This study used a qualitative interview design to explore the experiences of seven Swedish female elite athletes and their career retirement. The athletes were engaged in three different sports; track and field (athletics), handball and golf and five of them are former professional or semi-professional athletes. The process of their athletic role exit was based on the theoretical findings of Ebaugh (1988) and her four phases: First Doubts, Seeking Alternatives, The Turning Point and Creating the Ex-Role. The findings reveal that for these female former elite athletes Seeking Alternatives already starts before the First Doubts and that possibly the athletes at an early stage have insights of the discontinuity of their athletic career. The importance of transferring their role residual to future paths in life was stressed among the female athletes in order to be able to have a smooth transition process. Furthermore, gender issues were discussed indicating the emergence of family life and lesser financial support than male athletes to be factors of importance for positive adaptation to the role exit as well as the awareness of Seeking Alternatives. In general, the results suggests that the athletes did not experience as severe difficulties in the role exit process as much earlier research indicates.  </p>

<p>Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Syfte</em></strong></p><p>Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?</p><p> </p><p><strong><em>Metod                                                   </em></strong></p><p>Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.</p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.</p>