<p>Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.</p>

Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.

Bagamoyo area in Tanzania is a place full of potential for development and big projects are about to start. A few kilometres outside of Bagamoyo town, the small place Makurunge is situated. Since Makurunge is located close to a big sugar cane project that is about to start and it is included in a development plan of Bagamoyo township, it will possibly be facing many changes in a near future. This thesis aims to explore the local livelihoods in Makurunge with focus on the local population’s perceptions concerning their present lives, visions and constraints. These thoughts are discussed together with the possible future impacts from the development projects in the area. To explore the objectives with this thesis a qualitative field study in Tanzania has been done. Semi-structured interviews, informal talks and focus group discussions have been done with local people in Makurunge. Interviews with people working at the district office, for the government and some NGOs in the area have been held. The results show that the livelihood situation in Makurunge is difficult and people want to improve their lives. Many people are small-scale farmers or charcoal producers, dependent of natural resources and their physical strength. Some also have small businesses and the economical situation is very hard for everyone. Bad roads, low education and lack of job opportunities together with limited access to modern tools, have been identified as obstacles for them to pursue good livelihoods. The presumed changes from the developments in the area could possibly contribute to a more active community with more money flow and an improved infrastructure. Together with empowerment and greater knowledge the people could hopefully get a more sustainable livelihood situation in the future.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare. Som ishockeyspelare i ett högre placerat lag inom seriespelet, då har du ett större ansvar och krav från olika intressenter och detta är något som flera av respondenterna förtydligar.

Detta arbete är en undersökning av hur Malmö stad och MKB Fastighets AB, kommunens allmännyttiga bostadsbolag, arbetar för att tillgodose stadens bostadsbehov mot bakgrund av befolkningens förväntade tillväxt och relativt svaga betalningsförmåga. Genom kvalitativa intervjuer med representanter för Malmö stad och MKB har vi fått inblick i vilka förhållningssätt, strategier och mekanismer som styr det framåtblickande arbetet och hanteringen av utvecklingen. MKB är kommunens viktigaste verktyg för att styra bostadsproduktionen och har under en tid varit Malmös största bostadsproducent. Företaget kommer sannolikt att fortsätta ha denna position. Trots att allmännyttan idag är finansialiserad finns fortfarande visst utrymme för socialt ansvarstagande. accepterar till exempel försörjningsstöd som inkomstkälla för sina hyresgäster. Man utnyttjar också tillgången till statligt investeringsstöd för att göra nyproduktion prismässigt tillgänglig för fler – något som i dagsläget är svårt – och man bygger på tomträtt hellre än på köpt mark. Villkorade tomträttsavtal är också något kommunen använder sig av för att säkerställa att det byggs nog med hyresrätter i staden. Samtidigt betonar både Malmö stad och MKB vikten av blandad bebyggelse vad gäller prisklass, upplåtelseform och läge: ett attraktivt bostadsutbud har en gynnsam effekt på arbetsmarknaden och en stor del av den framtida bostadsförsörjningen handlar om att skapa fler arbetstillfällen. / This paper is an inquiry into what Malmö’s local government and its public housing company, MKB Fastighets AB, are doing to ensure that the Malmö’s housing needs are catered for, considering the city’s projected population growth and the relatively poor nature of its residents. Through qualitative interviews with representatives of the City of Malmö and MKB we have gained an understanding of the approaches, strategies and mechanisms that are used to handle the city’s development. MKB is the municipality’s most important tool for controlling the housing production and has for some time been the foremost producer of homes in the city. This will most likely continue being the case. Despite the relatively recent financialization of Sweden’s public housing companies there is still some room for them to undertake social responsibilities. One of the ways MKB uses this opportunity is to accept welfare payments as a source of income for their tenants. To make their newly produced homes more affordable, something that is currently difficult, they also make use of state-funded investment support and acquire property through long lease contracts instead of buying it outright. Such contracts are also being used by the municipality to ensure that enough rental housing is being built. That being said, the representatives of both the City of Malmö and MKB pointed out the importance of variation in the housing stock in terms of price, housing types and location within the city, especially as such variation ensures attractive housing opportunities which promotes job creation – an integral part of housing provision.

Karriären är för många en stor del av livet och definitionen av en karriär kan ses på ett antal olika sätt. Att skapa en karriär kan för olika människor ha olika mening och i förestående studie har syftet varit att undersöka hur ett antal gymnasieungdomar ser på begreppet karriär. I arbetet besvaras frågeställningarna Hur ser ungdomar på begreppet karriär? och Vilka faktorer spelar in i deras syn på karriärbegreppet? Genom detta är förhoppningen att skapa en djupare förståelse kring vilken syn våra respondenter har på begreppet karriär. Genom en kvalitativ metod, djupintervjuer med sju ungdomar, har empirin samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera är Careership theory, SCCT och STF. Utifrån dessa har ett antal centrala teoretiska begrepp valts ut; Handlingshorisont, Habitus, Upplevd självförmåga, Förväntat resultat, Målsättning samt ett antal influenser ur meta-teorin STF. Studiens resultat visar fyra gemensamma drag i respondenternas berättelser vad gäller begreppet karriär. Dessa fyra är: att ha en utbildning, att det är en process, att man ska trivas på arbetsplatsen och att man kan leva på inkomsten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av begreppet karriär är samhället och dess normer, familjen, utbildning och arbetsmarknaden.

This is a study of a group of Swedish travellers, and of the traveller community, a marginalized group named 'tattare', skojare, tavring, knävling, dinglare, resande (Gypsies, pikeys, tinkers, travellers), whose origins and history are unknown to most people. The purpose of the study is to find out what it is like to be a traveller and look at the culture of travellers, in older times and today. I have focused particularly on the women's situation within the culture, in the past and present. The study is based on interviews with 4 persons, from the traveller community, one man and three women. During the interviews other travellers joined and participated in the discussions and the reasoning. My conclusion is that the traveller community is a group, which has been subjected to severe abuse by authorities, but still managed to preserve their culture. The interviewed travelers share a culture, in which women play a prominent role as breadwinners, for the family cohesion and in raising the children. Functions that gives women the role of culture bearers, meaning that it’s through women the culture is carried onwards.

Dagens snabba teknikutveckling har lett till att militära system blivit allt mer komplexa och tekniktunga. Särskilt tydligt är detta hos flygande system vilket inneburit att allt färre länder och aktörer har råd eller kunskap att bygga egna system. Lösningen har blivit att bygga dessa genom konsortium med flera länder och med en betydande del hyllvara. Dagens militära logistik följer ofta civila affärsmodeller. Hyllvaror till de multinationella flygsystemen köps in från stora, ofta civila tillverkare och leverantörer i hela världen vilket medför att flera flygsystem och flera operatörer av flygsystem delar på samma hyllvara. Studien undersöker vilka sårbarheter civila affärsmodeller skapar i försörjningen av reservmateriel till multinationella flygsystem. Studien genomfördes som en explorativ fallstudie av den svenska försörjningsstrategin för reservmateriel till Gripensystemet. Datainsamlingen bestod av en blandning av litteraturstudier och intervjuer av centrala befattningshavare inom försörjning av flygsystemet. Insamlad data analyserades genom de fyra faktorerna destination, avstånd, efterfrågan och varaktighet. Resultatet visar att sårbarheter i försörjningen av reservmateriel är som störst vid lågintensiva långvariga konflikter. Sårbarheterna skapas i gränslandet mellan fred och konflikt då de civila affärsmodellerna riskerar att inte täcka in det militära behovet i en högre konfliktnivå. Resultatet visar även på problemet för operatörer av flygsystem att påverka den mycket komplexa försörjningskedjan utanför den inhemska industrin.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialarbetares erfarenheter av att stödja deltagare i arbetsmarknadsinsatser. För att undersöka detta genomförde vi fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som är verksamma inom arbetsmarknadsenheter i två olika kommuner. Efter intervjuerna genomfördes en innehållsanalys. Resultatet av denna visar att socialarbetarna upplever att klienten påverkas positivt av rutiner och känsla av sammanhang, samt får en viktig referens att tillföra i CV:et. Respondenterna beskrev även ökad självkänsla och ett kontaktnät som främjande för individen. Enligt resultatet finns det faktorer som hindrar socialarbetarna i arbetet med individen. Dessa faktorer är otydlighet i rollfördelningen mellan arbetsförmedlingen och kommunen, otydligheter i lagen samt att det ibland infinner sig en känsla av tvång hos individen avseende deltagande i en arbetsmarknadsinsats. Slutsatsen är att arbetsmarknadsinsatser ger individen möjlighet att utvecklas på individuell nivå för att på sikt nå ett arbete. Direkta resultat av en arbetsmarknadsinsats är ovanligt, då det tar lång tid att se resultat. / The purpose of this essay was to investigate social workers experiences of supporting participants in labor market initiatives. By interviewing social workers in labor market units, in two different municipalities, and by analyzing their narration of what factors increase a client's chance of employment. After the interviews we performed a content analysis. The result of the analysis shows that the social workers feel that the client is positively affected by routines, the sense of context and receive an important reference to add on the resume. The respondents also described increased self-esteem and a network of contacts as promotion for the individual. According to the result, there are factors that prevent social workers from working with the individual. These factors are ambiguity in the division of roles between the employment service and the municipality, ambiguities in the law and that there is sometimes a feeling of coercion in the individual regarding participation in a labor market initiative. The conclusion is that labor market initiatives give the individual the opportunity to develop on an individual level in order to eventually reach a job. Direct results from a labor market effort are unusual, as it takes a long time to see results.