<p>Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.</p>

Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.

No description available.

I den här uppsatsen undersöks yrkesgrupperna filmarbetare och skådespelare, detta är för att ge en bild av de första åren i yrkena. Den grundläggande frågeställningen är: Vilka svårigheter eller problem förekommer ofta tidigt i en filmarbetares yrkeskarriär? Studien är kvalitativ och använder djupintervjuer som metod för att samla information ifrån tre filmarbetare och en skådespelare som berättar om deras erfarenheter. Intervjuerna är utförda utifrån ett hermeneutistiskt förhållningssätt för att djupare förstå och tolka sociala aspekter av arbetsprocesserna som respondenterna beskriver. Resultatet visar att många av problemen bottnar i materialistiska faktorer så som bristande resurser och lång övertid utan ersättning. Även problem som brister i erfarenhet och kompetens hos arbetsledningen och medarbetare, vilket ibland kan ge problematiska konsekvenser för produktionen. En annan aspekt är hur det sociala förhållningsättet under en filminspelning ibland kan problematisera en filmarbetares kommunikation med andra medarbetare. Genom att applicera bland annat Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus har resultatet analyserats utifrån ett sociologiskt perspektiv, för att vidare förstå sociala relationer mellan filmarbetare.

Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. Dådet i en filmproduktion arbetar en stor skara människor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras på envision. Studien visar också på vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen påverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts på enlångfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har även två intervjuer gjorts medfilmarbetare. Användningen av både intervjuer och observation har gett en större inblick ifilmarbetarnas vardag.

Studien undersöker rekryteringsprocessen inom film- och tv-branschen samt digitala plattformar. Syftet är att skapa förståelse för vilka behov yrkesverksamma filmarbetare har vid användning av en ny digital plattform för att effektivisera rekryteringsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma personer i film- och tv- branschen. Resultatet från intervjuerna sorterades samt analyserades i fem kategorier: arbetsmarknaden, rekryteringsprocessen, sociala kontaktnätverk, digitala plattformar samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade att det finns potential till att effektivisera processen genom en ny digital plattform. En fokusgrupp genomfördes därefter för att undersöka vilka behov en ny plattformen skulle fylla och vilka funktioner som skulle ingå för att utifrån det diskutera fram en prototyp. Genom en iterativ process framställdes prototypen därefter utifrån deltagarnas diskussioner för att senare omarbetas med stöd av teori och intervjuerna. Slutsatsen för studien är att det finns en effektiviseringspotential för rekryteringsprocessen i film- och tv- branschen genom en ny plattform med specifika funktioner som fyller olika behov. Däremot kan inte en ny digital plattform ersätta vikten av det sociala kontaktnätverket utan en ny plattform måste betrakta den aspekten. En ny digital plattform skulle enbart kunna effektivisera processen om plattformen uppfyller filmarbetarnas behov av en gemensam plattform. Men det är inte förrän filmarbetarna har samlats som det finns en användning av plattformen. / This study investigates the recruitment process within the film and tv industry, and digital platforms. The aim with this study is to build an understanding for what needs professional film workers have when using a new digital platform with the purpose of making the recruitment process more effective. The data was collected through four qualitative interviews with producers within the film and tv industry. The result was later categorized into five categories: the labor market, the social contact network, the recruitment process, digital platforms and development possibilities. Furthermore, the result showed that a new digital platform potentially could make the recruitment process more effective. Therefore, a focus group of four participants was put together to discuss what purpose a potential platform could be used for and what functions the platform could include. With the use of an iterative process, a prototype was later made based on the participant’s discussions. Furthermore, the prototype redesigned with support from the theories and the result from the interviews. The conclusion of this study is that the recruitment process within the film and tv industry could be made more efficient with a new digital platform consisting of specific functions meeting different needs. However, the structures within the labor market make the role of the social network crucial when recruiting, a new digital platform has to take this in consideration. A new digital platform would therefore only be able to make the recruitment process more efficient if the platform is meeting the user’s needs for a common platform. However, it’s not until the film workers are gathered that the platform live up to its purpose.

"Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent". Cousins, 2004, s13. Sättet att göra film på har ständigt förändrats och fortsätter att förändras men som citatet syftar till så verkar inställningen till film stå sig lika genom tiderna. I grund och botten handlar det om att berätta en historia som berör publiken. En historia berättad utifrån filmskaparnas olika stilar. Tack vare teknikutvecklingen har många effekter i film, både digitala och fysiska blivit möjliga och vem vet vad den tekniska, och kanske framförallt den digitala utvecklingen, kommer att leda till för effekter i film i framtiden? Vi är trots allt bara i början av den digitala eran. Samtidigt som det nya introduceras kanske de gamla beprövade fysiska effekterna etsar sig fast som klassiska och erkända arbetsmetoder. Vad vi behandlar i den här uppsatsen är hur digitala och fysiska tekniker att skapa effekter används och nyttjas i den svenska filmbranschen. Hur ser beslutsfattare i branschen på effekter som filmskapande och varför ser användandet ut som det gör idag? Vi har också undersökt vad det är som styr användandet av effekter inom filmskapande utifrån ekonomiska, tekniska och konstnärliga överväganden. Vi har samlat in information genom kvalitativa, djupgående intervjuer med tre produktionsbolagsföreträdare och tre finansiärer. Vi har även samlat in information kring begreppen fysiska effekter och digitala effekter bland sex stycken filmarbetare som aktivt arbetar med effektskapande på olika sätt. Det har visat sig att det råder meningsskiljaktigheter när det kommer till definition av begreppen kring digitala effekter och fysiska effekter mellan de bolagsföreträdare och finansiärer vi har intervjuat och de aktiva effektmakare som vi har bett definiera begreppen. För att underlätta framtida kommunikation kommer vi i den här uppsatsen definiera dessa begrepp utifrån våra resultat. Våra resultat tyder på att det finns en vilja inom filmbranschen att arbeta med effekter inom film men att det samtidigt saknas resurser och kompetens idag. Samtidigt tycker vi oss utläsa en okunskap kring effekter vilket ställer till det för dem som vill arbeta med effekter. Exempelvis gällande Guldbaggegalan, där kategorin "Bästa Visuella Effekter" togs bort efter bara några år efter införandet för att det ansågs vara för svårt att utläsa vad som var effekter och inte i en film. Utifrån det vi kan utläsa från våra resultat finner vi det motsägelsefullt att vilja utveckla branschen och arbetet med effekter och samtidigt inte utveckla kunnandet kring det, när man istället för att plocka bort en kategori på grund av okunskap istället borde lära sig mer om det. / "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent." Cousins, 2004, s13. The way of filmmaking has always been changing and it continues to change but as the quote leads up to it seems like the attitude stays the same. It is essentially about telling a story, which affects the audience. To tell a story with the different approaches the creators favors. Thanks to the technical development, many of these effects, both physical and digital have become practicable and who knows what the technique and digital progress will lead to in the future of filmmaking. After all, we are only in the beginning of the digital era. In the same time, the old and proven effect making techniques might inculcate as both classic and recognizable working methods. In this essay, we will talk about how the techniques of digital and practical effects are being used in the Swedish film industry. What does the decision makers in the business think about using effects in filmmaking and why are effects being used the way they are in todays film industry? We also wanted to examine what regulates he use of effects based on economical, technical and artistic considerations. We have collected our data from interviews with three representatives from production companies and three film financiers. We have also collected information considering the definitions of visual effects and special effects from six filmmakers who that works with effect making on a daily basis. It has become apparent that there are some confusion considering the definitions of the concepts of visual effects and special effects between the producers and financiers and the filmmakers. In order to ease future communication, we will in this essay define these concepts out of our results. Our result suggests that there is a will in the Swedish film industry to work with effects in filmmaking but in the same time parts of the industry lacks of resources and capability. Simultaneously, we can note that the ignorance around the concept of effects causes communication problems for digital artists and prop makers. For instance, on the Swedish film gala "Guldbaggegalan" they added a new category only a few years back and this year they took it away because of the problems of recognizing what's visual effects and what's not. It is interesting that there is an interest in developing effects in filmmaking and at the same time takes away the award. Instead of taking it away, they should focus on educating people about effects.