Global ETD Search

1	Female Gaze for Every Gaze Mantilla Rangles, Carla Mantilla January 2023 (has links) The overall dominance of white, cisgender, straight malecentered media remains largely unchanged and it is still considered the ”default” or ”universal” perspective. As a result, filmmaking is often limited to representing only a narrow view of humanity. Female representation both in front and behind the camera has been significantly impacted by this dominant perspective. A feminist approach to cinema practices is therefore crucial to challenge and reconstruct the cinematic system, allowing for more diverse and inclusive perspectives to emerge. Cinema is a powerful mass media industry that shapes its audience’s sensibilities, thoughts, emotions, perceptions, and reactions, while broadening the possibilities of human experiences through the screen. The producer plays a crucial role in overseeing the entire filmmaking process and striving to achieve the best possible outcome for the film. Given the significant impact that cinema has on society and the influential position of the producer in the filmmaking process, this study seeks to encourage film and TV producers, regardless of gender, to represent women with equal rights and opportunities. By embracing the female gaze, filmmakers can create more inclusive, diverse, and equitable films for all. This research asks: Have I, a female producer from Latin America, internalized the dominant white, cisgender, heterosexual, and male perspective? In what ways does this perspective manifest in my own role as a producer? And how can we producers creatively and practically challenge this perspective? film studies feminism in film female gaze male gaze film production film producer character development casting diversity and inclusion gender equality film recruitment feminism i film kvinliga blicken manliga blicken filmproduktion producent manusutveckling jämställdhet filmrekrytering Humanities and the Arts Humaniora och konst Studies on Film Filmvetenskap
2	Från Ronja Rövardotter till Hundraåringen : Kartläggning av hur specialeffekter och visuella effekter används inom svensk filmbransch idag och vad branschens inställning till det är Gustavsson, Sara, Helmersson, Jonas January 2015 (has links) "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent". Cousins, 2004, s13. Sättet att göra film på har ständigt förändrats och fortsätter att förändras men som citatet syftar till så verkar inställningen till film stå sig lika genom tiderna. I grund och botten handlar det om att berätta en historia som berör publiken. En historia berättad utifrån filmskaparnas olika stilar. Tack vare teknikutvecklingen har många effekter i film, både digitala och fysiska blivit möjliga och vem vet vad den tekniska, och kanske framförallt den digitala utvecklingen, kommer att leda till för effekter i film i framtiden? Vi är trots allt bara i början av den digitala eran. Samtidigt som det nya introduceras kanske de gamla beprövade fysiska effekterna etsar sig fast som klassiska och erkända arbetsmetoder. Vad vi behandlar i den här uppsatsen är hur digitala och fysiska tekniker att skapa effekter används och nyttjas i den svenska filmbranschen. Hur ser beslutsfattare i branschen på effekter som filmskapande och varför ser användandet ut som det gör idag? Vi har också undersökt vad det är som styr användandet av effekter inom filmskapande utifrån ekonomiska, tekniska och konstnärliga överväganden. Vi har samlat in information genom kvalitativa, djupgående intervjuer med tre produktionsbolagsföreträdare och tre finansiärer. Vi har även samlat in information kring begreppen fysiska effekter och digitala effekter bland sex stycken filmarbetare som aktivt arbetar med effektskapande på olika sätt. Det har visat sig att det råder meningsskiljaktigheter när det kommer till definition av begreppen kring digitala effekter och fysiska effekter mellan de bolagsföreträdare och finansiärer vi har intervjuat och de aktiva effektmakare som vi har bett definiera begreppen. För att underlätta framtida kommunikation kommer vi i den här uppsatsen definiera dessa begrepp utifrån våra resultat. Våra resultat tyder på att det finns en vilja inom filmbranschen att arbeta med effekter inom film men att det samtidigt saknas resurser och kompetens idag. Samtidigt tycker vi oss utläsa en okunskap kring effekter vilket ställer till det för dem som vill arbeta med effekter. Exempelvis gällande Guldbaggegalan, där kategorin "Bästa Visuella Effekter" togs bort efter bara några år efter införandet för att det ansågs vara för svårt att utläsa vad som var effekter och inte i en film. Utifrån det vi kan utläsa från våra resultat finner vi det motsägelsefullt att vilja utveckla branschen och arbetet med effekter och samtidigt inte utveckla kunnandet kring det, när man istället för att plocka bort en kategori på grund av okunskap istället borde lära sig mer om det. / "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent." Cousins, 2004, s13. The way of filmmaking has always been changing and it continues to change but as the quote leads up to it seems like the attitude stays the same. It is essentially about telling a story, which affects the audience. To tell a story with the different approaches the creators favors. Thanks to the technical development, many of these effects, both physical and digital have become practicable and who knows what the technique and digital progress will lead to in the future of filmmaking. After all, we are only in the beginning of the digital era. In the same time, the old and proven effect making techniques might inculcate as both classic and recognizable working methods. In this essay, we will talk about how the techniques of digital and practical effects are being used in the Swedish film industry. What does the decision makers in the business think about using effects in filmmaking and why are effects being used the way they are in todays film industry? We also wanted to examine what regulates he use of effects based on economical, technical and artistic considerations. We have collected our data from interviews with three representatives from production companies and three film financiers. We have also collected information considering the definitions of visual effects and special effects from six filmmakers who that works with effect making on a daily basis. It has become apparent that there are some confusion considering the definitions of the concepts of visual effects and special effects between the producers and financiers and the filmmakers. In order to ease future communication, we will in this essay define these concepts out of our results. Our result suggests that there is a will in the Swedish film industry to work with effects in filmmaking but in the same time parts of the industry lacks of resources and capability. Simultaneously, we can note that the ignorance around the concept of effects causes communication problems for digital artists and prop makers. For instance, on the Swedish film gala "Guldbaggegalan" they added a new category only a few years back and this year they took it away because of the problems of recognizing what's visual effects and what's not. It is interesting that there is an interest in developing effects in filmmaking and at the same time takes away the award. Instead of taking it away, they should focus on educating people about effects. Film film production effects digital effects cgi vfx sfx fx analogue effects special effects visual effects practical effects physical effects effect movie film worker producer film producer financier funder Film filmproduktion effekter digitala effekter cgi vfx sfx fx analoga effekter specialeffekter visuella effekter praktiska effekter fysiska effekter effektfilm filmarbetare producent filmproducent finansiär
3	Den emotionellt hållbara filmprocessen : en dokumentärfilm blir till / The emotionally sustainable film process : the birth of a documentary film Löfgren, Emilie January 2022 (has links) Hur skapar och utvecklar jag metoder för en filmprocess som värnar mitt eget och mina medarbetares mentala och känslomässiga välbefinnande när vi gör film om svåra frågor? Hur tar jag hand om mina medverkande? Hur ser min film ut som är sprungen ur en sådan arbetsprocess? Hur har arbetet med terapeuten Cilla Holm, tidigare filmproducent, bidragit till en hållbar filmprocess? Filmbranschen präglas av högt tempo och utmattningssyndrom är inte ovanligt. För fyra år sedan blev jag utmattad och efter att ha sörjt mitt gamla jag och min nya stresskänslighet kom jag fram till att jag inte tänker acceptera att jag inte ska kunna arbeta med det jag älskar, film och skrivande. Jag tänkte att det måste finnas andra sätt att arbeta med film och fortfarande få må bra. En text om skapandet av min dokumentärfilm Om sorg (2022) och metoden som jag kallar för Den emotionellt hållbara filmprocessen. / How do I create healthy working methods that benefit my own and my team members mental and emotional wellbeing while making film about difficult subjects? What does a documentary sprung out of these methods look like? How has the collaboration with Cilla Holm, film therapist and former film producer, contributed to make the process emotionally sustainable? The film industry is fast paced and burnout is not uncommon. Four years ago it happened to me and I had a total identity crisis. After grieving my old self, my ability to multi-task and my newfound stress intolerance, I came to the conclusion that I will not accept that I have to leave the film industry. I wanted to keep working, I just had to find another way to do it. A text about the creation of my documentary About Grief (2022) and the method that I call The emotionally sustainable film process. film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod Arts Konst

1

Page generated in 0.0582 seconds