Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006.

No description available.

No description available.

How projects are managed can have a big impact on the project`s result. There are different types of frameworks on the market whose purpose is to help project leaders to pursue a successful project. Those frameworks focus on larger product development projects and both the literature and companies have addressed that the frameworks are too comprehensive for smaller product development projects. They have therefore asked for a framework that is more suitable for those smaller projects. To complete a project on time and to the planned cost is important in both larger and smaller product development projects. The purpose of this research is therefore to create a model for how small product development projects should be pursued. Various theories about how a project should be managed have been investigated to achieve the purpose of this research. A case study has also been done on a company that conducts small product development projects. Benchmarking has been done within the firm and on a company that has the same organization structure and conduct development projects. The theories that have been used in the study has been collected through well know databases and books in the field for the research. The result of the research is a model that will serve as a support for the project leader in small product development projects of existing products. This model processes the phases that a successful project should go through and how the project leader should handle the critical elements in the project. / Hur ett projekt bedrivs kan ha stor påverkan på dess utfall. För att driva framgångsrika projekt finns det därför ramverk som ska underlätta detta arbete. Dessa ramverk inriktar sig främst till större produktutvecklingsprojekt och har beskrivits som för omfattande för mindre projekt. Ett ramverk som är bättre anpassat för mindre produktutvecklingsprojekt har därför efterfrågats, såväl av teorin som av företag. Att färdigställa projekt i tid och till rätt kostnad är viktigt oavsett om det är en större (radikal) eller mindre (inkrementell) produktutveckling. Syftet med detta arbete är därför att ta fram en modell för mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. För att uppfylla detta syfte har olika teorier om projektarbete studerats samt att en fallstudie har gjorts på ett företag som bedriver mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. Intervjuer har gjorts med personal på företaget som varit inblandade i projekt av denna karaktär. Benchmarking har även genomförts, dels inom samma företag men även med ett annat företag som har en liknande organisationsstruktur och bedriver mindre utvecklingsprojekt. Teorin som studerats har samlats in via sökningar på välkända databaser samt genom att studera böcker i ämnet. Resultatet av arbetet är en modell som ska vara ett stöd för projektledare som driver mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. I denna modell behandlas de faser som ett framgångsrikt projekt bör genomgå samt hur arbetet med de kritiska delarna i ett projekt ska skötas av projektledaren.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006.

I samtal om företagande och organisering har lärande, innovativitet och förändring blivit allt viktigare begrepp. Samtidigt har gårdagens ledord i form av hierarkisk kontroll förutsägbarhet, planering och stabilitet allt mer kommit i skymundan. Inom organisationsteorin finns modeller och inriktningar som fokuserar samordning, struktur och stabilitet. Andra inriktningar fokuserar flexibilitet, lärande och förändring. Några modeller omfattar både stabilitet och förändring, dock som två motsatta principer för organisering. Att organisera både för förändring och stabilitet är enligt dessa modeller fruklöst för att inte säga paradoxalt. Det gäller att på något sätt hålla en balans mellan de två extrema organisationsformerna. I denna avhandling ifrågasätts denna organisationsteoretiska uppdelning. En utgångspunkt är att vi i praktiken inte skulle kunna existera varken som individer, i grupp eller organisatoriska sammanhang utan både stabilitet och föränderlighet. I boken ställs frågan om inte deltagande i stora samarbetsprojekt kan vara ett sätt att överskrida motsättningen mellan organisering för förändring respektive ordning och stabilitet. Är deltagande i samarbetsprojekt möjligen en överlägsen förändringsstrategi? Kanske kan samordning och stabila relationer i varierande grad kombineras med variation, innovation och lärande? Eller måste omfattande förändringar innebära organisatoriskt kaos? Boken omfattar ingående beskrivningar och analyser av de händelseförlopp som resulterade i tillkomsten av de uppmärksammade bygg- och fastighetsprojekten Globen, Vasaterminalen och Sturegallerian, vilka genomfördes i Stockholm under 1980- och början av 1990-talet. Analyser leder bland annat fram till att en modell utvecklas vilken förklarar varför vissa grupper bättre än andra både kan bibehålla stabila relationer och samtidigt förändra sin verksamhet. Den organisationsteoretiska motsättningen mellan stabilitet och förändring, mellan ordning och kaos, har därmed överskridits. Modellen utgår från en samhällsteoretisk inriktning vilken erbjuder en sofistikerad begreppsapparat omfattande olika dimensioner av mänsklig kunskap och mellanmänskliga relationer. I boken introduceras en "socialfenomenologisk" referensram i ett organisationsteoretiskt sammanhang. Den i boken utvecklade modellen har stora implikationer för idag aktuella diskussioner kring projektledare, nätverksorganisationer, samarbete, organisatoriskt lärande och kunskapsföretag. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

This study has been performed at a smaller high school and with its industry students, the high school is located in a small industrial community. The purpose of my study has been to find out what students think about their work with the project work, what they think has been positive and negative, how their motivation is influenced by the work on the project and if the work has been affected by factors outside the school world. The interviews have been carried out like normal conversation with open questions. The students who participated in the study comes from the school where I did my internship. The selection was done by asking all students from a specific course, those who were positive to participate are also the ones I have chosen to interview.   My main study results, in summary, described as the students, once they were inside their work were positive to the project work and felt motivated in their work. Negative experiences, for the students which attend a practical program, has mainly been economic, as the school does not provide any financial support. Students are left to finance their own projects, which also is the factor outside the school that has affected the most. Students find it costly to do a project. / Denna undersökning är gjord på en mindre gymnasieskola och dess  industrielever, gymnasieskolan ligger i ett mindre brukssamhälle. Syftet med min undersökningen har varit att ta reda på vad eleverna tycker om sitt arbete med projektarbetet, vad de tycker har varit positivt och negativt, hur har deras motivation påverkats av arbetet med projektet och har arbetet påverkats av faktorer utanför skolans värld. Samtalen har genomförts likt vanliga samtal med öppna frågor. De elever som deltagit i undersökningen kommer från den skola där jag själv gjort min praktik. Urvalet är gjort genom att tillfråga alla elever ur en viss inriktning, de som var positiva till att delta är också de som jag har valt att intervjua. Min undersöknings viktigaste resultat kan sammanfattningsvis beskrivas som att eleverna, när de väl var inne i sitt arbete var positiva till projektarbetet och kände sig motiverade i sitt arbete. Negativa erfarenheter har för eleverna som går ett praktiskt program främst varit ekonomiska då skolan inte ger något ekonomiskt stöd. Eleverna får själva bekosta sina projektarbeten, vilket även är den faktor utanför skolan som påverkat mest. Eleverna anser det vara dyrt att göra ett projektarbete.