<p>Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.</p>

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen. Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort. Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch. Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma. Kvinnorna trivs, men gör hela tiden anpassningar och utmanar sällan de manliga värderingarna.  På det viset medverkar kvinnorna till upprätthållandet av genusordningen, de accepterar och bekräftar de stereotypa föreställningar och de roller som har tilldelats dem. De djupt rotade föreställningar om kön som finns, om vilka uppgifter män respektive kvinnor bör ha, påverkar genusarbetsdelningen på jobbet.  Det kan vara föreställningar om att kvinnor är fysiskt svagare eller att kvinnor har som uppgift att ta hand om barn. Slutsatsen är att byggföretagen är anpassade till en manlig kultur. Och det är den manliga kulturen och den hårda jargongen som försvårar kvinnors inträde och trivsel i byggbranschen. Kvinnorna i undersökningen har dock en framtidstro och de ser att en attitydförändring i byggbranschen kan gynna alla, såväl män som kvinnor.

Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.

<p>Syfte:</p><p>Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?</p><p>Metod:</p><p>Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang?</p><p>Arbetets bidrag:</p><p>Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.</p>

Syfte: Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap? Metod: Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef. Resultat &amp; slutsats: Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare. Förslag till fortsatt forskning: Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang? Arbetets bidrag: Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.

De fördelar som en mer jämställd arbetsmarknad för med sig har börjat uppmärksammats, kvinnors tillträde till arbeten har ökat generellt, men i vissa branscher finns det fortfarande en tydlig begränsning som motar kvinnors inträde. Byggbranschen är ett exempel på en sådan bransch som inte är inbjudande för kvinnor eftersom den fortfarande är starkt mansdominerad, där normer och värderingar än idag är väldigt maskulina. Dock finns ett intresse både från de allt fler kvinnor som söker sig till branschen, men det finns också ett jämställdhetsintresse från allmänheten vars medvetenhet gällande ämnet har ökat på senare tid. Eftersom intressenters krav på en jämställd verksamhet har ökat så ställs företag inför helt andra förutsättningar idag jämfört med tidigare. Idag har verksamheterna ett behov av att visa upp en legitimitet och för att uppnå detta krävs samhällets godkännande. För att uppnå legitimitet behöver företagen kommunicera och redogöra för sitt jämställdhetsarbete, samtidigt som de faktiskt genomför det de uppvisar. Det är i praktiska handlingen som förändring kan uppnås. Genom att göra en kritisk diskursanalys av företaget JM Bygg AB:s redovisning av jämställdhetsarbete kan de eventuella bakomliggande motiven synliggöras samt hur de uttrycker och framställer sitt arbete med jämställdhetsfrågor. Företagets jämställdhetsarbete under år 2014–2019 har varit utgångspunkt i studien och under dessa år har det skett en lagändring som ställer högre krav på företagets redovisning av sitt jämställdhetsarbete. Då företag möter krav både från samhället och genom lagstiftning riskerar arbetet med jämställdhetsfrågor att fastna i att endast bli en teoretisk handling som i praktiken inte leder till en hållbar förändring.