Individer byter yrkeskarriär av olika anledningar och överlag är svenskarna positiva till att genomföra en karriärväxling. Enligt Omställningsfonden (2021) är nästan 61 % av svenskarna positiva till att byta karriär i framtiden. Skillnaderna i hur män och kvinnor betraktar karriärväxling kan variera. Mot bakgrund av detta är det därför intressant att studera karriärväxling och de potentiella faktorer som kan påverka yrkesverksamma män och kvinnor i Sverige när de tar beslut om att byta yrkeskarriär. Syftet med studien är att bilda kunskap om mäns och kvinnors karriärväxling och undersöka vilka faktorer som potentiellt kan påverka beslutet att genomföra ett karriärbyte. Nuvarande forskning visar att det är viktigt att stödja individer i olika skeden av en yrkesövergång, med fokus på socialt stöd och karriärvägledning som centrala faktorer för en lyckad övergång. En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt ingår sex deltagarna i studien och som alla har genomgått en karriärväxling. Resultatet pekar på flera faktorer relaterade till karriärväxling. Särskilt framträdande faktorer som har betydelse vid en karriärväxling är ekonomiska och psykologiska utmaningar, socialt stöd och samhällsstöd samt en känsla av att kunna göra en större skillnad. Diskussionen visar hur studien gett ett kunskapsbidrag i relation till karriärväxlingens dynamik och dess konsekvenser för individer och samhället i stort. Framtida forskning bör studera hur individer från olika generationer hanterar karriärväxling på olika sätt, inklusive vilka utmaningar som finns samt vilka strategier som används för att navigera genom denna övergång.

Denna forskningsstudie fokuserar på den praktiska hjälp som krävs för en lyckad karriärövergång. Med det som grund har det gjorts intervjuer med före detta spelare, föreningar, förbund och intresseorganisationer. Intervjuerna har svarat på vilken hjälp som erbjuds från föreningarna, förbundens och intresseorganisationerna. Vems ansvar  det ligger på att hjälpa spelaren, vad mer som kan göras för att underlätta denna karriärövergång i praktiken samt vilken extern hjälp som erbjuds från föreningarna. Avgräningarna gjordes till manliga idrottare inom fotboll och ishockey samt högsta nivån i respektive idrott.  Teorierna som applicerats på resultaten av intervjuerna är Pierre Bourdieus teori Klassbegreppen och det symboliska perspektivet.  Resultatet visar på att den praktiska hjälpen finns från föreningar och externa aktörer inom idrotterna. Dock behövs det göras mer från alla inblandade, även spelarna. I samband med detta måste även alla ta sin del av ansvaret för att ett hållbart arbete ska kunna etableras.

I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkanpå gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, derasstudiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessaungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen omtidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering ochövrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydligökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkraarbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Detråder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet blandungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka bådeinlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats underdistansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power ofuncertainty av Gelatt & Gelatt samt Careership av Hodkinson & Sparkes, vilka harrelevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hurkarriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevdakonsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden.Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. Iresultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin harpåverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är någotsom nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och meddistansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden förrestaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökteller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden ochrestaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.

The aim of this study is to examine and analyse the career transitions from amateur to elite level for male soccer players in Swedish elite football clubs and to identify which factors that affects and develops the player linked to this process. Research material has been collected through semi-structured qualitative interviews with professional players in Swedish elite football clubs to answer the research questions of this study. The theoretical framework from which the collected material has been analysed is The holistic athletic career model which provides an opportunity to investigate the phenomen on a multidimensional and holistic way (Wylleman, Reints & De knop, 2013). The results suggests that there are several differences between being an amateur and a professional elite football player in Swedish football clubs. Also, that a career transition from amateur level to professional level for a player is considered being problematic and difficult. The result of this study adds new knowledge to the previous research by identifying significant internal and external factors that are considered crucial for a football players transition to be able to play at a professional elite level within a Swedish elite football club. The most prominent significant factors that are considered to be crucial is a mental strength, the ability to deal with setbacks and a clear target image, as well as support from family, coaches and teammates in the players environment. In this way, this study contributes with a new insight into the subject area which complements the previous research that has previously been studied.

Att byta yrke som vuxen och genomgå en karriärövergång kan grunda sig i många olika faktorer. Den här övergången, arbete-arbete, kan associeras med både förväntan och utmaningar. Examensarbetets syfte är att undersöka vilka faktorer studie- och yrkesvägledare upplever påverkar vuxna individers karriärövergångar och om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan bistå individer i en karriärövergång för att underlätta vägen mot studier eller arbete. Samt om det geografiska läget påverkar individens möjligheter till studier eller arbete. Den teoretiska ansatsen som valts för att få en förståelse för individerna som genomgår en övergång är STF-modellen, Careership och begreppet livspolitik. För insamling av empiri användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns flera omständigheter till varför en individ gör en karriärövergång. Dessa kan vara både frivilliga och ofrivilliga, och övergången kan påverka individen ur flera aspekter så som förändrad självbild och identitet. Utifrån informanternas upplevelser kan vägledningen spela en positiv roll i individers karriärövergångar då vägledning kan hjälpa individen att få en ökad självkänsla och motivation. Följaktligen beskriver informanterna att det geografiska läget är en central påverkansfaktor för individerna då resultatet visar att tillhörigheten och livssituationen är viktig.

Att drabbas av förvärvad hjärnskada kan medföra begränsningar på arbetsmarknaden där individen inte längre har som alternativ att återgå till tidigare arbete och därmed tvingas göra nya karriärval. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur personer med förvärvad hjärnskada upplever och hanterar den karriärförändring skadan medfört samt vilka faktorer som kan ha betydelse för dem i skapandet av ny karriär. Våra frågeställningar är: Hur upplever personer med förvärvad hjärnskada sin nya karriärsituation? Hur hanterar och genomför de sin nya karriärsituation? Vilka faktorer har haft betydelse för dem i skapandet av ny karriär? För att kunna besvara frågeställningarna har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som drabbats av förvärvad hjärnskada vilket inneburit ofrivilligt karriärbyte. Resultaten analyserades sedan utifrån teorierna Känsla av sammanhang (KASAM) samt Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar bland annat på att den personliga inställningen till karriärsituationen samt omgivningens stöd eller icke-stöd var faktorer som i hög grad påverkade skapandet av ny karriär. De flesta av våra respondenter upplevde också meningsfullhet i sin karriärsituation vilket påverkade hanteringen av densamma. / An acquired brain injury can cause labour market constraints where the individual no longer has the option of returning to previous work and thus having to make new career choices. The purpose of our study is to investigate how people with acquired brain injury experience and manage the career change caused by the injury, as well as illuminate what factors may be relevant to them in the creation of a new career. Our questions are: How do people with acquired brain injury experience their new career situation? How do they manage and implement their new career situation? What factors have been important to them in the creation of a new career? To answer these questions, we have conducted qualitative interviews with eight people affected by acquired brain injury, resulting in involuntary career change. The results were then analysed based on the Theories of Context (KASAM) and the Social Cognitive Career Theory (SCCT).In this study, we found that the personal attitude towards the career situation and the environment's support or non-support were factors that greatly influenced the creation of a new career. Most of our respondents also felt meaningful in their new career situation, which affected their handling.

<p>This study was made to examine how successful elite Swedish equestrian athletes perceived their transition from junior to senior level. The objectives were a) to examine Young Riders perceived demands, resources and barriers in the transition to elite seniors, and b) to examine the riders’ coping strategies, perceived quality and lessons learned from the transition. The study involved six informants (n = 6), including three females and three males (1 event rider, 2 show jumpers and 3 dressage riders). Participants were between 25-31 years of age (m = 27). A semi-structured interview guide was developed for equestrian sport and based on the Athletic Career Transition Model (Stambulova, 1997, 2003) and the Develomental Model (Wylleman & Lavallee, 2004). The results show that participants perceived emotional support as an important resource and had the ability to set long term goals. They used problem focused- and approach-cognitive coping strategies in a successful way in order to manage their perceived demands and barriers during their transition to the senior level.</p>

This study was made to examine how successful elite Swedish equestrian athletes perceived their transition from junior to senior level. The objectives were a) to examine Young Riders perceived demands, resources and barriers in the transition to elite seniors, and b) to examine the riders’ coping strategies, perceived quality and lessons learned from the transition. The study involved six informants (n = 6), including three females and three males (1 event rider, 2 show jumpers and 3 dressage riders). Participants were between 25-31 years of age (m = 27). A semi-structured interview guide was developed for equestrian sport and based on the Athletic Career Transition Model (Stambulova, 1997, 2003) and the Develomental Model (Wylleman & Lavallee, 2004). The results show that participants perceived emotional support as an important resource and had the ability to set long term goals. They used problem focused- and approach-cognitive coping strategies in a successful way in order to manage their perceived demands and barriers during their transition to the senior level.

There have been numerous of examples where former elite athletes have had a problem with adaptingto the life as a civilian. Research has shown that it is common among former athletes to experiencenegative emotions when ending an elite career in sports. What separated the ones who successfullymoved on to achieve greatness outside of the sports environment? This study was about female formerelite athletes which have a senior position and their views on what role the elite career had on theirfollowing career. The purpose of the study was to examine what generic traits, knowledges and skillsthat elite sports can help to develop and that is usable in a senior position. The study also aimed togain knowledge about how female former elite athletes from the county of Vasterbotten, Sweden,experienced and handled the transition from elite sports to the life as a civilian. To answer thesequestions eight interviews were conducted with female former elite athletes from a variety of sports.The main result showed that there were several factors that helped these former elite athletes tohandle the transitional phase in a good way. They all agreed that elite sports helped to develop goaldetermination, a will to continually evolve, manage both success and adversity and lastly teamworkand social skills. Regarding how their athletic career influenced the job opportunities following theircareer termination, the study found that their athletic career had either a direct or indirect influence.

The purpose of the study was to investigate cultural transition experience in elite football. More specifically, to explore three Swedish football players experience of their first transition abroad when relocating to play professional football in Europe. A narrative inquiry approach was used, with help of the cultural transition model (Ryba, Stambulova, &amp; Ronkainen, 2016) a semi-structured interview guide was created. The cultural transition model was also used as a lens for analyzing the data. The participants were non-randomly sampled and recruited with help from the Swedish Football Federation. Four players responded positively and initiated the interview, three was fully conducted while one dropped out. The data were analyzed with holistic-content and categorical-content analysis to show three unique pathways but also common themes of their cultural transitions. The first result showed the uniqueness of the players pathways; preparing for the worst and saved by the football bubble, taking responsibility and a key role as a foreign player to gain respect in the team, and a big step for personal development: from homesickness to being hungry for more. Secondly, the result showed that the participant shared experience in the cultural transition process which are presented in 12 themes (e.g. Pre-transition phase: satisfaction in Swedish club before leaving, Acute cultural adaptation phase: adjustment in football as first priority in host culture, and Sociocultural adaptation: perceived ability and efficacy to adjust to new cultural settings). In conclusion, adaptation in football was prioritized during the first period of relocation, that means that they fully invested to show that they were good. However, after this first phase, having a meaningful life besides football became one of the most important things to feel satisfied. Although there are still questions unanswered regarding cultural transition in elite football, implications to Swedish Football Federation were given in further working with professional players who go abroad.