Backround: An acquired brain injury is an injury on or in the brain tissue leading to impacts or drop outs on earlier mental, physical and social skills. An injury to the brain tissue occurs mainly through bleedings, trauma, ischemia, or alcohol and drug abuse. When a person suffer from an aquired brain injury, the persons closely associated gets highly emotional involved. The nurse's responsibility to provide support and be there for the brain-damaged person and its affiliates. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of people with acquired brain injury and what inclusion and exclusion criteria the chosen articles used. Method: The literature review has used research articled with qualitative and quantitative approach. There are also articles with a combination out of both approaches. The data collection has been made through the nursing database CINAHL. Main Results: An acquired brain injury affects a person from a mental, social and emotional perspective. Cognitive and social difficulties are described affecting everyday life and the social interactions that may occur. By being met with relevant and good strategies to use in everyday life, the people describe that the recovery process was faciliated. They also describe prejudices and negative responses from the public, with a stigmatized approach related to the acquired brain injury. Conclusion: People with acquired brain injury describe their experiences as a cognitive problems affecting daily life through a subjective approach and in the interaction with the public and health professionals. Increased understanding of people with acquired brain injury can advantageously provide medical personnel prerequisites to pursue nursing in an optimal approach. / Bakgrund: En förvärvad hjärnskada är en skada på eller i hjärnans vävnad vilket leder till påverkan eller bortfall utav tidigare psykiska, fysiska samt känslomässiga förmågor. En skada på hjärnans vävnad uppstår främst genom blödningar, trauma, ischemi samt alkohol och drog missbruk. När en person drabbas utav en förvärvad hjärnskada påverkas närstående personer i hög grad emotionellt. Här har sjuksköterskan som ansvar att ge stöd och finnas till hans för den hjärnskadade personen och dess närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vilka erfarenheter personer med en förvärvad hjärnskada har samt vilka inklusions samt exklusions kriterier de valda artiklarna använt sig utav. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har använt sig av forskningsartiklar med kvalitativ samt kvantitativ ansats. Det förekommer även artiklar med kombination utav båda ansatserna. Insamlingen utav data har gjorts via omvårdnads databasen Cinahl. Huvudresultat: En förvärvad hjärnskada påverkar en person ur ett psykiskt, och emotionellt perspektiv. Kognitiva och sociala svårigheter beskrivs påverka vardagen och de sociala interaktioner som kan uppstå. Genom att tillgodoses med relevanta och bra strategier att använda i vardagen beskriver personerna att återhämtningsprocessen underlättades. De beskriver även fördomar och negativa reaktioner från allmänheten med ett stigmatiserat förhållningssätt relaterat till den förvärvade hjärnskadan. Slutsats: Personer med förvärvad hjärnskada beskriver ur deras erfarenheter att kognitiva svårigheter påverkar vardagen ur ett subjektivt förhållningssätt samt i samspelet med allmänhet och sjukvårdspersonal. Ökad förståelse kring personer med förvärvad hjärnskada kan med fördel ge sjukvårdspersonal förutsättningarna till att bedriva omvårdnad på ett optimalt tillvägagångssätt.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador i grundskole- samt gymnasieålderåldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser. Vi har använt oss av flera metoder i studien genom tillämpning av triangulering med intervjuer, enkäter och skriftliga källor. Intervjuer genomfördes med fyra föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador. Enkäter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkäten. Föräldraenkäterna med informationsbrev skickades till sex föräldrar och samtliga returnerades till oss. Instuderingen av referenslitteraturen har pågått under hela uppsatsarbetet. Vid instuderingen av litteratur har vi sökt inom olika fakulteter såsom samhällsvetenskap, medicin och juridik. Detta har pågått under hela uppsatsarbetet. Litteratur skriven av anhöriga till barn och unga med förvärvade hjärnskador har även varit en källa för oss.     I sammanställningen av intervjuer och enkäter framkommer att samverkan genom samtal är av stor vikt. Trots detta finns stora brister i kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrarnas utsagor förmedlar att stödinsatser för barn och unga med förvärvade hjärnskador är utformade på olika sätt och i varierande grad på olika skolor. Föräldrarna uppger att det är bundet till den ansvariga pedagogens förmåga och intresse om samverkan fungerar väl, och om rätt stödinsatser erbjuds till barn och unga.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan. Informanterna upplever att skolan spelar en mycket viktig roll i elevens rehabilitering. Samverkan med andra professionella inom vården och skolan samt hemmet sågs som viktiga arenor för att säkra upp elevens behov. Resultatet visar att den viktigaste framgångsfaktorn är att eleven får en pedagogisk resurs som coachar eleven framåt i lärandet.

Introduktion. En förvärvad hjärnskada är en av de vanligaste orsakerna till bestående neurologiska funktionshinder och bara ett fåtal patienter återvinner tidigare förmågor. Hantering av konsekvenser vid förvärvad hjärnskada kan bero på copingstrategier patienter använder sig av. Sjuksköterskan har en viktig roll av att identifiera patienter i riskzon, stödja dem och främja adaptivitet inom olika områden. Syfte. Syftet med litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med förvärvad hjärnskada. Metod. Studien är en litteraturstudie genomförd enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Resultatet i litteraturstudiet baserades på tretton vetenskapliga artiklar från databaser CINAHL och PsychInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och bearbetades induktivt för att identifiera huvudkategorier relaterade till coping i artiklarnas resultat. Resultat. Patienterna använder sig både problemlösande och känslobaserade copingstrategier. Symtom och tid efter skadan, copingstrategier innan skadan, personliga egenskaper samt skadans svårighetsgrad påverkar val av copingstrategi. Copingstrategi patienter använder sig av påverkar psykiska hälsan, livskvalité och den exekutiva funktionen efter förvärvad hjärnskada. Slutsats. Kunskap om faktorer som påverkar val av copingstrategi samt utfall av olika copingstrategier hjälper sjuksköterskan att identifiera patienter i riskzon för långvariga negativa konsekvenser efter hjärnskadan.

Allt fler individer överlever förvärvade hjärnskador i takt med att den akuta sjukvården utvecklas. Samhällets resurser att ta hand om dessa individer har dock inte haft samma utvecklingstakt. Då få studier har belyst denna problematik syftar denna litteraturstudie utvärdera den befintliga litteraturen om unga vuxna med förvärvad hjärnskada och deras boendesituation. Studien ämnar svara på om psykologiska behov tillgodoses för individer med förvärvad hjärnskada som bor vid någon form av gruppboende samt om de psykologiska behoven påverkas olika för unga vuxna med förvärvad hjärnskada beroende på boendealternativ. Studien är avgränsad till individer mellan 18-65 år. Ingen avgränsning har gjorts till när den förvärvade hjärnskadan uppstod eller till något särskilt boendealternativ. Resultaten visar på svårigheter att tillgodose psykologiska behov som dessa individer har, oavsett boendealternativ. Äldreboenden anses vara sämre boendealternativ och individuellt anpassade boenden anses passa bättre. Resultaten visar att rätt boendealternativ kan hjälpa individer med förvärvad hjärnskada att bli den de potentiellt kan vara. Slutsatsen är att gruppboendets stödnivå avgör om individer med förvärvad hjärnskada får sina behov tillgodosedda, avseende autonomi, kompetens och meningsfulla relationer. Det rekommenderas att antalet individer med förvärvad hjärnskada vid olika boendetyper i Sverige kartläggs och att deras trivsel och behov blir undersökta.

I dagsläget finns få arbetsterapeuter inom företagshälsovården och arbetslivsinriktad rehabilitering är inte prioriterat av hälso- och sjukvård. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner vid arbetslivsinriktad rehabilitering vid återgång till arbete efter förvärvad hjärnskada samt beskriva resultat av dessa. För att kunna besvara syftet valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Fyra databaser genomsöktes och resulterade slutligen i nio artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter analyserades interventionerna i artiklarna med interventionsmodellerna av Fisher (2009) som raster. I analysen framgick att alla fyra  interventionsmodellerna användes inom arbetslivsinriktad rehabilitering. I  modell för kompensation framkom strategier för fatigue och minne medan det i modell för aktivitetsträning rapporterades träning inför arbete och på arbetsplatsen. I modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner tydliggjordes interventioner som träning av muskelstyrka och kognitiva förmågor. Inom den pedagogiska modellen framkom coaching som en av interventionerna. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning som tydligt kan visa på effekter av arbetsterapeutiska interventioner som utförs inom olika delar av arbetslivsinriktad rehabilitering. Likaså finns behov av uppföljningar över längre tid för att se hur interventionerna har fungerat för de individer som har återgått i arbete efter en förvärvad hjärnskada.

Ronnie Gardiner Method (RGM) is a multi-sensory training method aimed for peoplewith brain damage. The method is based on music, rhythm and movement. Previousstudies show that the method provides improved balance, gait, grip strength andworking memory and has positive effects regarding motor skills, cognition and on anemotional level. Few studies have studied RGM's impact on language. However, RGMhas been seen to have a positive effect on word flow. The purpose of the present thesisis to deepen knowledge about how RGM affects the flow of words in people withacquired brain damage with and without aphasia, and to investigate relatives' experienceof communication ability before and after RGM training. Eight participants withacquired brain injury, with and without aphasia participated. Tests that was used werethe language battery Western Aphasia Battery - Revised (WAB-R), "Tell a picture"from WAB-R and FAS, animals and verbs and the related form CommunicativeEffectiveness Index (CETI). An improvement in phonological word flow in bothpersons with and without aphasia was noted. However, no difference was seen in termsof semantic word flow and relative estimation of communication ability. Unexpectedly,lower number of words / minute and decreased lexical density after treatment werenoted, while a tendency for increased lexical variation was measured. / Ronnie Gardiner Method (RGM) är en multisensorisk träningsmetod som riktar sig tillpersoner med hjärnskada. Metoden bygger på musik, rytm och rörelse. Tidigare studiervisar att metoden ger förbättrad balans, gång, greppstyrka samt arbetsminne och harpositiva effekter avseende motorik, kognition samt på ett känslomässigt plan. Få studierhar studerat RGM:s påverkan på språket. Man har dock sett att RGM förefaller påverkaordflödet positivt. Syftet med föreliggande uppsats är att fördjupa kunskapen om hurRGM påverkar ordflödet hos personer med förvärvad hjärnskada med respektive utanafasi samt att undersöka anhörigas upplevelse av kommunikationsförmågan före ochefter RGM-träning. Åtta deltagare med förvärvad hjärnskada, med respektive utan afasideltog. Tester som användes var: språkbatteriet Western Aphasia Battery – Revised(WAB-R), ”Berätta till en bild” ur WAB-R och FAS, djur och verb samtanhörigformuläret Communicative Effectiveness Index (CETI). En förbättring påfonologiskt ordflöde hos både personer med respektive utan afasi kunde konstateras.Däremot sågs ingen skillnad vad gäller semantiskt ordflöde respektive anhörigskattningav kommunikationsförmåga. Oväntat konstaterades lägre antal ord/minut och minskadlexikal densitet efter behandling, medan en tendens till ökad lexikal variationuppmättes.

Att drabbas av förvärvad hjärnskada kan medföra begränsningar på arbetsmarknaden där individen inte längre har som alternativ att återgå till tidigare arbete och därmed tvingas göra nya karriärval. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur personer med förvärvad hjärnskada upplever och hanterar den karriärförändring skadan medfört samt vilka faktorer som kan ha betydelse för dem i skapandet av ny karriär. Våra frågeställningar är: Hur upplever personer med förvärvad hjärnskada sin nya karriärsituation? Hur hanterar och genomför de sin nya karriärsituation? Vilka faktorer har haft betydelse för dem i skapandet av ny karriär? För att kunna besvara frågeställningarna har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som drabbats av förvärvad hjärnskada vilket inneburit ofrivilligt karriärbyte. Resultaten analyserades sedan utifrån teorierna Känsla av sammanhang (KASAM) samt Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar bland annat på att den personliga inställningen till karriärsituationen samt omgivningens stöd eller icke-stöd var faktorer som i hög grad påverkade skapandet av ny karriär. De flesta av våra respondenter upplevde också meningsfullhet i sin karriärsituation vilket påverkade hanteringen av densamma. / An acquired brain injury can cause labour market constraints where the individual no longer has the option of returning to previous work and thus having to make new career choices. The purpose of our study is to investigate how people with acquired brain injury experience and manage the career change caused by the injury, as well as illuminate what factors may be relevant to them in the creation of a new career. Our questions are: How do people with acquired brain injury experience their new career situation? How do they manage and implement their new career situation? What factors have been important to them in the creation of a new career? To answer these questions, we have conducted qualitative interviews with eight people affected by acquired brain injury, resulting in involuntary career change. The results were then analysed based on the Theories of Context (KASAM) and the Social Cognitive Career Theory (SCCT).In this study, we found that the personal attitude towards the career situation and the environment's support or non-support were factors that greatly influenced the creation of a new career. Most of our respondents also felt meaningful in their new career situation, which affected their handling.

Prosody is the melody and rhythm of speech and language. Prosodic ability is of great importance for communication, and has been shown to be affected in adults with acquired brain injury. Studies have shown that Swedish children with specific language impairment have prosodic  difficulties to a greater extent than e.g. English speaking peers. It is thereby possible that prosodic ability is more vulnerable also in Swedish speaking adults with acquired brain injury. The aim of the present study was to assess prosodic ability in adults with acquired brain injury, and to evaluate the prosodic assessment procedure that was used. The relationship between prosodic ability and general language ability, location of injury and post-onset time was examined. Fifteen adults with acquired brain injury participated, six women and nine men, aged between 30 and 82 years. The participants were tested with an assessment procedure for prosody and parts of Neurolinguistic Assessment of Aphasia (A-ning). Prosodic problems were found at word, phrase and discourse level. No clear links between prosodic ability and location of injury or time post-onset were found. However, a deviant usage of focal accents with a preserved ability to produce word accents as a result of right hemisphere injuries was found. Furthermore, a relationship between prosodic ability and general language ability was found. The prosodic procedure was proven useful for assessment of adults with acquired brain injury, but it needs additional revision. The present study contributes with additional knowledge of prosodic ability in native Swedish speaking adults with acquired brain injury. / Prosodi är talets och språkets melodi och rytm. Den prosodiska förmågan är av stor betydelse för kommunikationen, och är ofta påverkad hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada. Forskning har visat att svenska barn med språkstörning har prosodiska svårigheter i större utsträckning än exempelvis engelsktalande barn med språkstörning. Därför är det möjligt att den prosodiska förmågan är mer sårbar även hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada och svenska som modersmål. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prosodisk förmåga hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada, samt att utvärdera det undersökningsmaterial för prosodi som användes. Sambandet mellan prosodisk förmåga och språkförmåga, skadelokalisation och tid sedan skada undersöktes. I studien deltog 15 vuxna personer, 6 kvinnor och 9 män, mellan 30 och 82 år med förvärvad hjärnskada. Deltagarna testades avseende prosodi samt med delar ur Neurolingvistisk afasiundersökning (A-ning). Resultatet visade att prosodiska avvikelser förekom hos deltagarna på ord- fras- och diskursnivå. Inga tydliga samband fanns mellan prosodisk förmåga och skadelokalisation eller tid sedan skada. Högersidiga skador föreföll dock ge svårigheter att använda fokal accent, trots bevarad förmåga att använda ordaccenter. Vidare sågs ett samband mellan prosodisk och språklig förmåga. Undersökningsmaterialet för prosodi var användbart för testning av personer med förvärvad hjärnskada, men behöver utarbetas ytterligare. Föreliggande studie bidrar till kunskapen om prosodisk förmåga hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada och svenska som modersmål.