Bakgrund När ett barn i en familj drabbas av cancer riktas uppmärksamheten mot hen och risken är då stor att friska syskon hamnar i skuggan av sitt sjuka syskon. Tidigare forskning visar att de friska syskonen i högre grad utvecklar beteendeproblematik samt har en lägre livskvalitet än andra barn, vilket tyder på att de behöver stöd. Den teoretiska referensramen för denna litteraturstudie utgörs av den familjefokuserade omvårdnadens teori om att familjen bör ses som ett system, där varje individ utgör en del som tillsammans bildar en helhet. Syfte Syftet är att beskriva syskons upplevelser av att ha ett syskon som vårdas för cancer. Metod Metoden som valdes är systematisk litteraturstudie och nio lämpliga artiklar valdes från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och utgör resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat som sedan diskuterades utifrån vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna benämns som upplevelse av en förändrad vardag, upplevelse av turbulenta känslor och upplevelse av att hantera sjukdomen.   Slutsats Friska syskon upplevde att deras behov av att inkluderas i vården kring sin sjuka syster eller bror inte blev tillgodosett. Studien talar för att det finns brister i vårdpersonalens bemötande gentemot de friska syskonen, och att de inte uppmärksammas på det sätt som den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar. En slutsats som görs utifrån resultatet är att vidare utbildning och riktlinjer behövs för att underlätta för vårdpersonal att bemöta och inkludera de friska syskonen.

Varje år dör cirka 60 barn i Sverige av cancer. Föräldrarna har ett stort ansvar under barnets cancerbehandling och sjuksköterskan har en betydelsefull roll att göra föräldrarna delaktiga i vårdprocessen och ge kunskap de behöver. Vikten av att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap om hur föräldrar upplever situationen samt kunna möta föräldrar i deras tillvaro är ytterst viktigt för att inge trygghet och lindra lidande. Syftet med denna studie var därför att belysa hur föräldrar erfar att förlora sitt barn i cancer. Fyra stycken självbiografier som är skrivna av föräldrar där barnet dör analyserades med hjälp av en narrativ analysmetod. I resultatet framkom två kategorier och tio subkategorier. Resultatet visar att föräldrar upplever många nya känslor och ser saker ur nya perspektiv från de att barnet diagnostiseras med cancer till barnets död. Betydelsen av ett gott bemötande från vårdpersonalen var också centralt. I diskussionen framkom bland annat vikten av att man som sjuksköterska är trygg i sig själv när man vårdar familjer i kris och att man har förmågan att använda ett klart och tydligt språk för att  främja  tilliten.  Studien  kan  användas  av  sjuksköterskor  och  vårdpersonal  som kommer i kontakt med föräldrar som förlorar ett barn i cancer.

Introduktion: Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest. De beskrev en stor känslomässig stress och förnekelse. Stöd var viktigt för föräldrarna och det kunde vara från familj, vänner, sjukvårdspersonal och föräldrar som är i samma situation. Föräldrarna beskrev också olika strategier som de använde sig av för att hantera situationen, det kunde vara allt från att hålla en positiv attityd till att ta en mycket aktiv roll i barnets vård och tillstånd. Diskussion: Den rädsla, oro och sorg som uppstår hos föräldrarna ger upphov till lidande för dem. Detta lidande är ingenting som kan elimineras utan är något som sjukvården bör försöka lindra och hjälpa föräldrarna igenom. Genom att finnas till hands och tillgodose deras behov på bästa sätt så kan sjukvården underlätta för föräldrarna i en svår situation. Slutsats: Med denna litteraturöversikt kan sjukvården lättare sätta sig in i föräldrarnas tankar och känslor utifrån deras perspektiv när deras barn drabbas utav cancer. Därför kan sjukvården möta föräldrarnas behov och därmed lättare hjälpa dem hantera situationen.

Bakgrund: Varje år drabbas många föräldrar av stor sorg när deras barn får obotlig cancer. Föräldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istället barnets, vilket kan leda till en psykisk ohälsa hos föräldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att få insikt och kunskap om föräldrarnas situation för att kunna hjälpa och stötta dem på bästa sätt. Målet är att föräldrarna ska ha en stabil psykisk hälsa och på så vis vara starka i sin föräldraroll. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer. Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex självbiografier, som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv, analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt påfrestande, att smärtsamt försöka närma sig det som kommer att hända - brist på kontroll, isolering till följd av förändrad roll i livet, en förnekelse som övergår i acceptans, att vara stark i sin föräldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.   Slutsats: Föräldrarnas livsvärld förändrades drastiskt och de kämpade mellan lidande och välbefinnande. I början av sjukdomsförloppet upplevde föräldrarna en förnekelse som bidrog till ett större lidande. Tids nog övergick förnekelsen till acceptans, vilket medförde mindre lidande och mer välbefinnande. Föräldrarna gjorde allt för sina barn i detta skede.

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier. Studierna beskrev familjers upplevelser av en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtid. Familjers upplevelse av att sträva efter hopp, att hålla positivt fokus, skydda sin familj och att leva i nuet beskrevs som viktigt. Familj och släkt upplevdes viktigare än tidigare samtidigt som personer i liknande situationer gav gemenskap och stöd. Slutsats Föräldrar upplevde en förändrad vardag med förlust av kontroll och framtidsplaner. Många tog dagen som den kom i början istället för att spekulera om framtiden. Syskon verkade klara av mer än vad föräldrar trodde samtidigt som de kände av bristen på uppmärksamhet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid. Ju längre tiden gick desto färre copingstrategier behövde de använda sig av för att hantera sin situation. Det visade sig också att mödrarna oftast använde sig av problemfokuserade copingstrategier såsom att söka socialt stöd och att söka information, men även till viss del av känslofokuserade copingstrategier som att tänka positivt och att hålla samman familjen. Fäderna däremot använde sig till största delen av känslofokuserade copingstrategier som bland annat innebar att de distanserade sig från problemet genom att spendera mer tid på arbetet. Syskon till barn med cancer använde sig oftare av en blandning av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier än vad föräldrarna gjorde. De strategier som syskonen beskrev vara till störst hjälp var att söka socialt stöd, att söka information samt att umgås med kamrater och sysselsätta sig med annat.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Första huvudkategorin var förändrat välbefinnande med underkategorier: fysiska-,emotionella- och sociala förändringar. Den andra huvudkategorin var förutsättningar för att hantera erfarenheterna med underkategorier: copingstrategier, kunskap, socialt stöd och hopp. Resultatet visade att syskonen är beroende av varandra. Okunskap om cancer och vad som händer med det sjuka syskonet ökar bland annat oro, ångest hos det frsiaka syskonet. Information är viktig för hela familjen, även syskonen. Slutsatser: Resultatet visar att syskon till barn med cancer upplever flera olika förändringar inom de negativa aspekterna. De påverkas också positivt när de får kunskap och information om cancer. Sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att uppmärksamma och stödja syskonen när deras syskon fått cancer. Genom ett holistiskt synsätt som t.e.x familjefokuserad omvårdnad.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer och diagnosen påverkar inte enbart de drabbade barnen utan även deras familj. Den nya situationen rubbar familjens tillvaro och uppmärksamhet som från omgivningen vanligtvis är riktad mot samtliga barn i en familj vänds till att enbart fokusera på det cancerdrabbade barnet. Kan sjuksköterskan tillämpa en familjefokuserad omvårdnad kan även syskon bekräftas och bli mer delaktiga i familjelivet både på och utanför sjukhuset. Syfte: Att beskriva upplevelser hos syskon till barn som lever med eller avlidit i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt har genomförts, inkluderande tio studier som analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att syskon upplevde en förändrad tillvaro gällande sig själva, familjen och vardagen. Till följd av förändringarna erfor syskon blandade känslor och de uttryckte även olika behov under barnets sjukdomstid eller bortgång som skulle kunna hjälpa dem att hantera cancerupplevelsen. Slutsats: Förändringarna var omvälvande för syskon som dels hade svårt att anpassa sig efter dem och dels kunde förstå varför de skedde, förändringarna resulterade även i en bred variation av känslor. Trots försvårande konsekvenser kunde syskon uppleva en positiv inverkan på sig själva och livet i stort. / Background: In Sweden approximately 300 children fall ill in cancer each year and the diagnosis affects their entire family. The new situation interrupt the being of the family and attention from the surroundings is focused solely at the affected child. Though, if the nurse apply a family focused care the siblings too can be acknowledged. Purpose: To describe experiences in siblings of children who lives with or passed away in cancer. Method:  A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, including ten studies which were analyzed according to the five steps of Friberg. Findings: It was revealed that siblings experienced a changed being in terms of themselves, the family and the everyday life. Due to the changes siblings experienced a variety of emotions and they also expressed different needs during the child’s illness or passing that could help them manage the cancer experience. Conclusion: The changes were radical to siblings who partly found it hard to adjust to them and partly could understand why they occurred, they also led to a wide blend of emotions. Despite the aggravating consequences siblings experienced positive impacts on themselves and on life in general.

Bakgrund: Drygt 300 barn i Sverige drabbas av cancer varje år och 80 % av dem överlever. När ett barn drabbas av cancer påverkas även föräldrarna, de grips vid diagnosbeskedet av känslor som sorg, förtvivlan och maktlöshet. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i bemötandet av dessa föräldrar. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av diagnosbeskedet när deras barn drabbas av cancer och hur föräldrarna hanterade den psykiska stress som uppstod. Metod: En kvalitativ studie som baserades på tio självbiografier. Självbiografierna analyserades utefter Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys.              Resultat: Det framkom att föräldrarna hamnade i chocktillstånd i samband med diagnosbeskedet. De upplevde känslor som förnekelse, skuldkänslor, overklighetskänsla och förvirring. Det känslomässiga kaoset medförde svårigheter för föräldrarna att ta emot information vid diagnosbeskedet. Föräldrarna fann olika sätt att hantera den psykiska stress som diagnosbeskedet medförde, exempelvis genom att de förde dagboksanteckningar och levde dag för dag.                                                                                 Slutsats: I studien framkom det att föräldrarna upplevde och hanterade diagnosbeskedet på olika sätt och att det var viktigt att sjuksköterskan var öppen och följsam gentemot föräldrarnas livsvärld för att bemöta och stötta dem utifrån deras individuella behov. En kontaktperson som var insatt i barnets situation var till fördel för att föräldrarna skulle känna trygghet och tillit.

Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress. Studien genomfördes med systematiska sökningar baserat på problemformuleringen och syftet. Relevant forskning inom området identifierades, granskades och analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier: sjuksköterskan arbetar i en krävande miljö, ökad kompetens bidrar till hanterbar stress, känslomässigt engagemang innebär ökad risk för utbrändhet och sjuksköterskan behöver strategier för att hantera stress. Resultatet visar att det fanns ett flertal orsaker som bidrog till att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress. Orsakerna var tidsbrist, personalbrist och känslomässiga engagemang i sina patienter och deras anhöriga. Stöd och reflektion framkom som sätt att minska stressen för sjuksköterskorna. Bristen på tid bidrog till att det var svårt för sjuksköterskorna att finna tid till reflektion. Vidare forskning kring sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av cancersjuka barn kan leda till en bättre arbetsmiljö och minskad arbetsrelaterad stress.