Bakgrund: Drygt 300 barn i Sverige drabbas av cancer varje år och 80 % av dem överlever. När ett barn drabbas av cancer påverkas även föräldrarna, de grips vid diagnosbeskedet av känslor som sorg, förtvivlan och maktlöshet. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i bemötandet av dessa föräldrar. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av diagnosbeskedet när deras barn drabbas av cancer och hur föräldrarna hanterade den psykiska stress som uppstod. Metod: En kvalitativ studie som baserades på tio självbiografier. Självbiografierna analyserades utefter Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys.              Resultat: Det framkom att föräldrarna hamnade i chocktillstånd i samband med diagnosbeskedet. De upplevde känslor som förnekelse, skuldkänslor, overklighetskänsla och förvirring. Det känslomässiga kaoset medförde svårigheter för föräldrarna att ta emot information vid diagnosbeskedet. Föräldrarna fann olika sätt att hantera den psykiska stress som diagnosbeskedet medförde, exempelvis genom att de förde dagboksanteckningar och levde dag för dag.                                                                                 Slutsats: I studien framkom det att föräldrarna upplevde och hanterade diagnosbeskedet på olika sätt och att det var viktigt att sjuksköterskan var öppen och följsam gentemot föräldrarnas livsvärld för att bemöta och stötta dem utifrån deras individuella behov. En kontaktperson som var insatt i barnets situation var till fördel för att föräldrarna skulle känna trygghet och tillit.

Bakgrund: Cancer är idag en av vår tids vanligaste sjukdomar och beräknas vara en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Personen som drabbas av en allvarlig, livshotande och obotlig form av cancer ställs ofta inför stora prövningar som kan orsaka livskris och stor sorg och det är av stor vikt att personen får stöd i denna situation. Syfte: Syftet är att belysa patienters erfarenheter av att ha drabbats av obotlig cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att belysa fenomenet där studier publicerade inom de senaste tio åren inkluderades. Databassökning genomfördes i tre olika databaser med en huvudsaklig inriktning på omvårdnad och endast de studier som var relevanta och ansågs ha en god kvalité inkluderades. Ett induktivt arbetssätt användes under analysen och analysmetoden inspirerades utifrån metoden integrerad analys. Resultat:Analysen identifierade fem olika kategorier som belyste patienternas upplevelser och erfarenheter vilka var; ”hantering och bearbetning av situationen”, ”emotionella reaktioner”, ”behov av att vara oberoende”, ” behov av att få bekräftelse” och ”behov av att känna mening och hopp”. Slutsats: En person som drabbas av obotlig cancer tvingas konfrontera svårigheter han/hon aldrig drömt om att möta. Sorg och glädje blandas om vartannat och att inte ge upp och låta sjukdomen ta över kan skänka hopp och mening i en i annat fall så ohållbar situation. Vikten av att mötas med respekt och omtanke och att bektraktas som en person upplevs värdefullt. Att omges av kärlek och få uppleva styrkan av ett ovärderligt stöd kan skänka tröst och en tanke om att inte vara ensam.

<p>Bakgrund: Att få ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan är förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje år av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har på senare år förbättrats, men trots detta innebär det ändå för många ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de känslomässiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser. Dessa granskades enligt en modifierad granskningsmall och totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman, diagnosbeskedet och tankar om behandling. Dessa hade tillsammans åtta underkategorier; chocken vid diagnosbeskedet, känsla av oro, tankar om döden, ifrågasättande av bröstcancerdiagnosen, vara stark, överlämna sig själv, stress över behandlingsbeslut och skydda andra från bröstcancerdiagnosen. Slutsats: Diagnosbeskedet upplevdes som ett trauma som satte djupa spår i kvinnorna. Sjuksköterskor behöver mer utbildning om hur de ska bemöta patienter i kris för att kunna stödja dem, samt för att de själva ska känna sig trygga i mötet med dessa patienter.</p>

Bakgrund: Att få ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan är förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje år av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har på senare år förbättrats, men trots detta innebär det ändå för många ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de känslomässiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser. Dessa granskades enligt en modifierad granskningsmall och totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman, diagnosbeskedet och tankar om behandling. Dessa hade tillsammans åtta underkategorier; chocken vid diagnosbeskedet, känsla av oro, tankar om döden, ifrågasättande av bröstcancerdiagnosen, vara stark, överlämna sig själv, stress över behandlingsbeslut och skydda andra från bröstcancerdiagnosen. Slutsats: Diagnosbeskedet upplevdes som ett trauma som satte djupa spår i kvinnorna. Sjuksköterskor behöver mer utbildning om hur de ska bemöta patienter i kris för att kunna stödja dem, samt för att de själva ska känna sig trygga i mötet med dessa patienter.

Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges. / Although HIV is a well-known disease and millions of people worldwide are affected, it is still one of the world's most stigmatized diseases. Stigmatization causes the disease to be associated with both prejudice and shame, affecting the people who suffer from the disease annually. The purpose of this qualitative literature study was to highlight patients' experiences of getting an HIV diagnosis. The results of the literature study were based on nine scientific articles that resulted in the following six themes: Experiences of shock, experiences of anger and guilt, experiences in fear of dying, experiences of difficulty whit disclosure to friends and family, experiences of acceptance, and experiences of the diagnosis as a positive turning point. In the results, it was clear that the diagnosis raised many strong emotions and that the people who are affected are in urgent need of assistance and support from healthcare professionals to handle the diagnosis. Hence, it is important that nurses get an insight into the experiences regarding an HIV diagnosis and receive more education in the subject so that the right information can be given.

Bakgrund: Kongenital cytomegalovirusinfektion, kCMV-infektion har en prevalens på 0,5–2,0 % och är den vanligaste orsaken till förvärvad, progressiv hörselnedsättning. Infektionen kan också medföra en rad andra komplikationer som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad föräldrar till barn med kCMV-infektion har för upplevelse av svensk sjukvård gällande diagnosbesked, informationsflöde och kunskap om diagnosen. Metod: Datainsamling skedde genom en fokusgruppsintervju med tre deltagare och en individuell semistrukturerad intervju med en deltagare. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med konventionell ansats. Resultat: Vid analysen identifierades fyra separata teman; “Information från sjukvården”, “Diagnosbesked”, “Upplevelse av sjukvården” och “Förbättringsförslag till sjukvården”. Slutsats: Resultaten tyder på att det finns en önskan från föräldrar att få information om kCMV-infektion i preventivt syfte, exempelvis vid rutinbesök hos barnmorska under graviditet. Dessutom indikerar resultaten att föräldrar till barn med kCMV-infektion önskar ökad kunskap och mer fokus på diagnosen från sjukvårdens sida, snarare än att huvudsakligen fokusera på de efterföljande funktionsnedsättningarna.