<p>Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.</p>

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stärka motivationen för återgång i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgår från en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att återgå i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1. begreppet motivation och motivationens betydelse för återgång i arbete, 2. motivationsfrämjande insatser, erfarenheter och svårigheter, 3. faktorer som påverkar motivationen, samt sju subkategorier. Resultatet visade att motivation är en förutsättning för att återgå i arbete. Det finns en rad inre och yttre faktorer som påverkar motivationen dessa är bland annat att den sjukskrivne är delaktig i sin rehabiliteringsprocess och medveten om sitt eget ansvar. Det är även av vikt att den sjukskrivne känner stöd och har en god relation till sin rehabiliteringscoach. Resultatet visade även att rehabiliteringscoachernas arbetet bör anpassas efter individen beroende på var de befann sig i livet och graden av motivation de kände inför återgång till arbete.

Bakgrund: Långvarig smärta klassas som ett globalt folkhälsoproblem och påverkar personers aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, och kan medföra en högre arbetsfrånvaro än befolkningen i allmänhet. Arbetsinriktad rehabilitering baseras vanligtvis på en multiprofessionell behandlingsmetod där arbetsterapeuter bidrar genom att beakta vilka faktorer som är stödjande och hindrande i aktivitetsutförandet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att göra en sammanställning och beskriva faktorer förenligt med arbetsterapi som var stödjande vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa studier. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO, tio studier inkluderades varav åtta studier var kvalitativa och två studier var kvantitativa. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studierna har genomförts i olika länder och är publicerade mellan åren 2010-2023. Samtliga deltagare var i arbetsför ålder. Sammanställningen resulterade i fyra kategorier; Att tillvarata inre resurser i samband med återgång i arbete, Att uppleva aktivitetsbalans i arbetslivet, God ergonomi och anpassad arbetsmiljö, samt Den sociala miljöns betydelse för återgång i arbete. Slutsats: Resultatet visade att det krävs beaktande av stödjande faktorer i samband med återgång i arbetet för personer med långvarig smärta utifrån arbetsterapi. Arbetsterapeutisk kompetens kan stärka personers förmåga att utföra aktiviteter vilket i sin tur ökar möjligheten till att kunna återgå i arbetet. Denna litteraturöversikt visar ett ökat behov av mer forskning kring arbetsterapi inom arbetsinriktad rehabilitering för personer med långvarig smärta.

I dagsläget finns få arbetsterapeuter inom företagshälsovården och arbetslivsinriktad rehabilitering är inte prioriterat av hälso- och sjukvård. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner vid arbetslivsinriktad rehabilitering vid återgång till arbete efter förvärvad hjärnskada samt beskriva resultat av dessa. För att kunna besvara syftet valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Fyra databaser genomsöktes och resulterade slutligen i nio artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter analyserades interventionerna i artiklarna med interventionsmodellerna av Fisher (2009) som raster. I analysen framgick att alla fyra  interventionsmodellerna användes inom arbetslivsinriktad rehabilitering. I  modell för kompensation framkom strategier för fatigue och minne medan det i modell för aktivitetsträning rapporterades träning inför arbete och på arbetsplatsen. I modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner tydliggjordes interventioner som träning av muskelstyrka och kognitiva förmågor. Inom den pedagogiska modellen framkom coaching som en av interventionerna. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning som tydligt kan visa på effekter av arbetsterapeutiska interventioner som utförs inom olika delar av arbetslivsinriktad rehabilitering. Likaså finns behov av uppföljningar över längre tid för att se hur interventionerna har fungerat för de individer som har återgått i arbete efter en förvärvad hjärnskada.

Fler kvinnor än män är idag långtidssjukskrivna och tidigare forskning har visat att män snabbare och i högre utsträckning än kvinnor återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Tidigare studier har visat att män och kvinnor tenderar att få olika medicinska insatser trots samma sjukdomssymptom. Män och kvinnor uttrycker och porträtterar sig även olika vid sjukdom vilket kan resultera i att olika behandling erbjuds. En förklaring till den ojämställdhet som råder är att det uppstår en genusbias där missbedömningar görs till följd av stereotypa föreställningar om kön. För arbetsgivare är det inte helt tydligt hur man i en rehabiliteringsprocess ska hantera den genusbias som kan uppstå, därför är det angeläget forskningsfråga att studera rehabiliteringen ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser och erfarenheter av rehabilitering för personer som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa, samt undersöka om kön har betydelse i rehabiliteringen. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra män och fyra kvinnor som varit långtidssjukskrivna till följd av utmattningssyndrom. Data har sedan bearbetats med tillämpning av innehållsanalys. Resultatet visade vissa skillnader mellan män och kvinnor dels i hur de beskrev sig själva, sitt sjukdomsförlopp och tillbakagången. Männen var mer aktiva i sin rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet var för dem viktigt. En del av kvinnorna hade helst velat vara sjukskriven längre och upplevde i större utsträckning än män att rehabiliteringen gått för fort. Männen upplevde att rehabiliteringen istället gått fort i en positiv bemärkelse, däremot drabbades männen hårdare av bakslag till följd av den snabba återgången. Männen var generellt mer beskrivande av känslor och sjukdomsförlopp än kvinnorna, medan kvinnorna istället gav kortare och mer allmänna beskrivningar.

Syftet med examensarbetet var att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser personer som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterade muskuloskeletala nedsättningar har av att återgå till samma arbete. Metoden som användes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare från utvalda vård och omsorg, bygg-, logistik- och industribranscher i södra Sverige rekryterades genom ett avsiktligt urval. Intervjuerna bearbetades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i huvudkategorin Övergång från sjukskrivning till arbete och de fyra kategorierna: Upplevelsen av den egna förmågan, Arbetssituation vid arbetsåtergång, Betydelsen av stöd från omgivningen samt Viljan och motivationens betydelse. Kategorierna omfattades av 14 underkategorier. Resultatet visade att personer som sjukskrivits på grund av muskuloskeletala nedsättningar är i behov av stöttning och anpassning av arbetssituationen vid återgång till samma arbete men att behoven tillfredsställs i varierande utsträckning. Slutsatsen var att arbetsterapi kan vara gynnsamt att implementera i större omfattning och i ett tidigare skede för att motverka sjukskrivningar och underlätta arbetsåtergång för personer med muskuloskeletala nedsättningar.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas upplevelser och erfarenheter av rehabsamtal utifrån ett makt- och stödperspektiv. Som referensram valdes Foucaults teorier om pastoralmakt och governmentality samt liberalism inom governmentality. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Population bestod av åtta enhetschefer som jobbade inom två mindre kommuner inom äldreomsorgen och LSS-verksamheter. Resultatet visar flera olika uppfattningar som genererat åtta olika utfallsrum; begränsningar, regelstyrning, ansvar för organisationen, möjligheter, yrkesidentitet, dubbla roller, att känna sig i överordnad position och att vara stödjande. Dessa kan placeras under två mer övergripande domäner: organisatoriska förutsättningar för rehabsamtal, och chefens roll i rehabsamtalet. Studien visar att det finns svårigheter i att hantera den dubbla rollen som enhetschef, eftersom de flesta först och främst vill stödja individen. Enhetscheferna är påverkade av olika sanningar och utsatta för styrning genom lagar och rutiner. Rutin och erfarenhet påverkade hur enhetscheferna agerade under rehabsamtalen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Det harvisat sig att arbetslivsinriktade insatser är effektiva i förebyggande syfte för personer medlättare psykisk ohälsa. Anpassning av arbete och/eller anpassning på arbetsplatsen är eneffektiv åtgärd för att kunna återgå i arbete så snabbt som möjligt. Syfte: Syftet med studienvar att kartlägga de arbetsterapeutiska interventioner som syftar till att främja återgång iarbete efter sjukskrivning för vuxna med lättare psykisk ohälsa. Metod: Metoden var enlitteraturstudie där databassökning har genomförts i AMED, PubMed, CINAHL ochPsycinfo. Sökningen resulterade i 15 artiklar. Resultat: I resultatet kunde fem temanidentifieras, ‘’Gruppbaserad intervention’’, ‘’Arbetsplatsspecifik intervention ocharbetsrelaterad problemlösning’’ , ‘’Personcentrerade mål och strategier’’, ’Undervisningför återgång i arbete’’ och ‘’Personcentrerat dialogmöte’’. Diskussion: Litteraturstudien visaratt det finns olika arbetsterapeutiska interventioner i relation till återgång i arbete för personermed lättare psykisk ohälsa. Interventionerna genomfördes i grupp, enskild och påarbetsplatserna för att främja återgång i arbete för personer som är sjukskrivna på grund avlättare psykisk ohälsa. Slutsats: Studien påvisar att det finns olika interventioner för attfrämja återgång i arbete för vuxna personer med lättare psykisk ohälsa.

Examensarbetet utgår ifrån en kommun vars sjukfrånvarostatistik är bland de högsta i landet. Vi har fått möjlighet att undersöka i vilken grad kommunens chefer känner till och arbetar efter uppsatt policy i rehabiliteringsärenden, deras attityd gentemot denna samt om och i förekommande fall, vad de anses saknas i policyn. Vi har även att undersökt vilka faktorer som har en positiv inverkan på rehabiliteringsprocessen. Teorin utgår från faktorer som enligt forskning visat sig ha en positiv inverkan på långtidssjukskrivna, exempelvis arbetsanpassning, tidig återgång i arbete samt social kontakt mellan arbetsgivare och sjukskriven. Metoden har främst utgått från ett kvantitativt förhållningssätt, då vi använt enkäter för att samla in material till undersökningen. Samtidigt finns kvalitativa drag då materialet både analyserats kvantitativt samt kvalitativt. Resultatet visar att cheferna till stor del känner till och arbetar efter kommunens policy. Cheferna visar en positiv attityd till att erbjuda medarbetare förändringar som innebär en snabbare återgång i arbete men inser även att det kan finnas begränsningar både i arbetets karaktär samt kommunens resurser. Slutsatserna visar att kommunen har flera möjligheter att förbättra sitt rehabiliteringsarbete för att möjliggöra till att medarbetaren snabbare kan återgå i arbete. De behöver bland annat utbilda sina chefer i presenterade faktorer som har positiv inverkan på rehabilitering samt samverkan. / The master thesis is based on a municipality whose sickness absence statistics are among the highest in the country. We have had the opportunity to investigate whether the municipality's managers work according to established policy in rehabilitation cases, as well as the attitude towards this and what they consider missing. We have also studied which factors have a positive impact on the rehabilitation process. The theory is based on factors that, according to research, have shown a positive impact on long-term sick leave, such as job adaptation, early return in work and social contact between employers and employee on sick leave. The method has primarily been based on a quantitative approach, we used surveys to collect material. At the same time there are qualitative features when the material is analysed both qualitative and quantitative. The results show that managers largely know and work according to the municipality´s policy. The managers also show a positive attitude to offer employees changes that mean a faster return to work, but also realize that there may be limitations in both the work´s nature and the municipality's resources. The conclusion shows that the municipality has several possibilities for change in order to improve their rehabilitation efforts to improve the opportunities for employees to return to work faster. One suggestion is to train their managers in presented factors that have a positive impact on rehabilitation.