<p>Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.</p>

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stärka motivationen för återgång i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgår från en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att återgå i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1. begreppet motivation och motivationens betydelse för återgång i arbete, 2. motivationsfrämjande insatser, erfarenheter och svårigheter, 3. faktorer som påverkar motivationen, samt sju subkategorier. Resultatet visade att motivation är en förutsättning för att återgå i arbete. Det finns en rad inre och yttre faktorer som påverkar motivationen dessa är bland annat att den sjukskrivne är delaktig i sin rehabiliteringsprocess och medveten om sitt eget ansvar. Det är även av vikt att den sjukskrivne känner stöd och har en god relation till sin rehabiliteringscoach. Resultatet visade även att rehabiliteringscoachernas arbetet bör anpassas efter individen beroende på var de befann sig i livet och graden av motivation de kände inför återgång till arbete.

Bakgrund: Långvarig smärta klassas som ett globalt folkhälsoproblem och påverkar personers aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, och kan medföra en högre arbetsfrånvaro än befolkningen i allmänhet. Arbetsinriktad rehabilitering baseras vanligtvis på en multiprofessionell behandlingsmetod där arbetsterapeuter bidrar genom att beakta vilka faktorer som är stödjande och hindrande i aktivitetsutförandet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att göra en sammanställning och beskriva faktorer förenligt med arbetsterapi som var stödjande vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa studier. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO, tio studier inkluderades varav åtta studier var kvalitativa och två studier var kvantitativa. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studierna har genomförts i olika länder och är publicerade mellan åren 2010-2023. Samtliga deltagare var i arbetsför ålder. Sammanställningen resulterade i fyra kategorier; Att tillvarata inre resurser i samband med återgång i arbete, Att uppleva aktivitetsbalans i arbetslivet, God ergonomi och anpassad arbetsmiljö, samt Den sociala miljöns betydelse för återgång i arbete. Slutsats: Resultatet visade att det krävs beaktande av stödjande faktorer i samband med återgång i arbetet för personer med långvarig smärta utifrån arbetsterapi. Arbetsterapeutisk kompetens kan stärka personers förmåga att utföra aktiviteter vilket i sin tur ökar möjligheten till att kunna återgå i arbetet. Denna litteraturöversikt visar ett ökat behov av mer forskning kring arbetsterapi inom arbetsinriktad rehabilitering för personer med långvarig smärta.

Stress är något som mer eller mindre finns i vår vardag, men om det blir för mycket stress antingen privat eller i arbetet riskerar det att uppstå sjukdom kopplat till det. Utmattningssymtom och överbelastade arbeten går hand i hand. Studien är en kvalitativ studie som genom semistrukturerade intervjuer undersöker hur kvinnor som arbetar i kontaktyrken i offentlig sektor upplever återgång i arbetet efter sjukskrivning på grund av stressrelaterade orsaker. Studien undersöker även om det har funnits specifika faktorer som antingen har bidragit eller hindrat återgången. Utmattning kommer med konsekvenser för hälsan, därför söker studien också en djupare förståelse för hur utmattningen har påverkat deras självbild och förutsättningar i vardagen. I resultatet framkommer att stöd från chef, vård och kollegor är av betydelse för en god återgång i arbete. Stöd från vänner och familj är också av vikt men har ingen framträdande roll för återgången. Däremot har utmattningen en påverkan både på arbetslivet och privatlivet och relationerna. För att hantera sin nya vardag efter sjukskrivningen så använder respondenter flera av de strategier som de har fått med sig under rehabiliteringen, som att exempelvis hushålla med energi, ta hänsyn till sina behov och sätta gränser. I diskussionen kopplas resultatet till den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som används i studien. Som teoretiska utgångspunkter i studien används krav-kontroll-stöd-modellen av Karasek och Theorell och känsla av sammanhang, KASAM. Vidare har Hochschilds begrepp emotionellt arbete används som kopplats till resultatet i studien.

I dagsläget finns få arbetsterapeuter inom företagshälsovården och arbetslivsinriktad rehabilitering är inte prioriterat av hälso- och sjukvård. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner vid arbetslivsinriktad rehabilitering vid återgång till arbete efter förvärvad hjärnskada samt beskriva resultat av dessa. För att kunna besvara syftet valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Fyra databaser genomsöktes och resulterade slutligen i nio artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter analyserades interventionerna i artiklarna med interventionsmodellerna av Fisher (2009) som raster. I analysen framgick att alla fyra  interventionsmodellerna användes inom arbetslivsinriktad rehabilitering. I  modell för kompensation framkom strategier för fatigue och minne medan det i modell för aktivitetsträning rapporterades träning inför arbete och på arbetsplatsen. I modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner tydliggjordes interventioner som träning av muskelstyrka och kognitiva förmågor. Inom den pedagogiska modellen framkom coaching som en av interventionerna. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning som tydligt kan visa på effekter av arbetsterapeutiska interventioner som utförs inom olika delar av arbetslivsinriktad rehabilitering. Likaså finns behov av uppföljningar över längre tid för att se hur interventionerna har fungerat för de individer som har återgått i arbete efter en förvärvad hjärnskada.

Fler kvinnor än män är idag långtidssjukskrivna och tidigare forskning har visat att män snabbare och i högre utsträckning än kvinnor återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Tidigare studier har visat att män och kvinnor tenderar att få olika medicinska insatser trots samma sjukdomssymptom. Män och kvinnor uttrycker och porträtterar sig även olika vid sjukdom vilket kan resultera i att olika behandling erbjuds. En förklaring till den ojämställdhet som råder är att det uppstår en genusbias där missbedömningar görs till följd av stereotypa föreställningar om kön. För arbetsgivare är det inte helt tydligt hur man i en rehabiliteringsprocess ska hantera den genusbias som kan uppstå, därför är det angeläget forskningsfråga att studera rehabiliteringen ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser och erfarenheter av rehabilitering för personer som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa, samt undersöka om kön har betydelse i rehabiliteringen. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra män och fyra kvinnor som varit långtidssjukskrivna till följd av utmattningssyndrom. Data har sedan bearbetats med tillämpning av innehållsanalys. Resultatet visade vissa skillnader mellan män och kvinnor dels i hur de beskrev sig själva, sitt sjukdomsförlopp och tillbakagången. Männen var mer aktiva i sin rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet var för dem viktigt. En del av kvinnorna hade helst velat vara sjukskriven längre och upplevde i större utsträckning än män att rehabiliteringen gått för fort. Männen upplevde att rehabiliteringen istället gått fort i en positiv bemärkelse, däremot drabbades männen hårdare av bakslag till följd av den snabba återgången. Männen var generellt mer beskrivande av känslor och sjukdomsförlopp än kvinnorna, medan kvinnorna istället gav kortare och mer allmänna beskrivningar.

Syftet med examensarbetet var att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser personer som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterade muskuloskeletala nedsättningar har av att återgå till samma arbete. Metoden som användes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare från utvalda vård och omsorg, bygg-, logistik- och industribranscher i södra Sverige rekryterades genom ett avsiktligt urval. Intervjuerna bearbetades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i huvudkategorin Övergång från sjukskrivning till arbete och de fyra kategorierna: Upplevelsen av den egna förmågan, Arbetssituation vid arbetsåtergång, Betydelsen av stöd från omgivningen samt Viljan och motivationens betydelse. Kategorierna omfattades av 14 underkategorier. Resultatet visade att personer som sjukskrivits på grund av muskuloskeletala nedsättningar är i behov av stöttning och anpassning av arbetssituationen vid återgång till samma arbete men att behoven tillfredsställs i varierande utsträckning. Slutsatsen var att arbetsterapi kan vara gynnsamt att implementera i större omfattning och i ett tidigare skede för att motverka sjukskrivningar och underlätta arbetsåtergång för personer med muskuloskeletala nedsättningar.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas upplevelser och erfarenheter av rehabsamtal utifrån ett makt- och stödperspektiv. Som referensram valdes Foucaults teorier om pastoralmakt och governmentality samt liberalism inom governmentality. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Population bestod av åtta enhetschefer som jobbade inom två mindre kommuner inom äldreomsorgen och LSS-verksamheter. Resultatet visar flera olika uppfattningar som genererat åtta olika utfallsrum; begränsningar, regelstyrning, ansvar för organisationen, möjligheter, yrkesidentitet, dubbla roller, att känna sig i överordnad position och att vara stödjande. Dessa kan placeras under två mer övergripande domäner: organisatoriska förutsättningar för rehabsamtal, och chefens roll i rehabsamtalet. Studien visar att det finns svårigheter i att hantera den dubbla rollen som enhetschef, eftersom de flesta först och främst vill stödja individen. Enhetscheferna är påverkade av olika sanningar och utsatta för styrning genom lagar och rutiner. Rutin och erfarenhet påverkade hur enhetscheferna agerade under rehabsamtalen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Det harvisat sig att arbetslivsinriktade insatser är effektiva i förebyggande syfte för personer medlättare psykisk ohälsa. Anpassning av arbete och/eller anpassning på arbetsplatsen är eneffektiv åtgärd för att kunna återgå i arbete så snabbt som möjligt. Syfte: Syftet med studienvar att kartlägga de arbetsterapeutiska interventioner som syftar till att främja återgång iarbete efter sjukskrivning för vuxna med lättare psykisk ohälsa. Metod: Metoden var enlitteraturstudie där databassökning har genomförts i AMED, PubMed, CINAHL ochPsycinfo. Sökningen resulterade i 15 artiklar. Resultat: I resultatet kunde fem temanidentifieras, ‘’Gruppbaserad intervention’’, ‘’Arbetsplatsspecifik intervention ocharbetsrelaterad problemlösning’’ , ‘’Personcentrerade mål och strategier’’, ’Undervisningför återgång i arbete’’ och ‘’Personcentrerat dialogmöte’’. Diskussion: Litteraturstudien visaratt det finns olika arbetsterapeutiska interventioner i relation till återgång i arbete för personermed lättare psykisk ohälsa. Interventionerna genomfördes i grupp, enskild och påarbetsplatserna för att främja återgång i arbete för personer som är sjukskrivna på grund avlättare psykisk ohälsa. Slutsats: Studien påvisar att det finns olika interventioner för attfrämja återgång i arbete för vuxna personer med lättare psykisk ohälsa.