Bakgrund: Kvinnor har historiskt sett haft en position underordnad mannen och detta präglar än idag bemötande, behandling och omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Den normativa synen på kön bygger på antaganden och fördomar som försvårar för att kvinnors symtom ska bli tagna på allvar, vilket medför lidande och försämrad livskvalité. Trots tydligt skrivna lagar, etiska koder och satsning på jämställdhet från riksdagen så sker en ojämlik fördelning av vårdens resurser.  Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av vård avseende bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal samt erfarenheter av genusbias.  Metod: En litteraturöversikt utfördes på tio vetenskapligt granskade artiklar som söktes fram på fyra olika databaser. Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger, diskuterades och analyserades av författarna. Skillnader och likheter eftersöktes och ställdes samman för att vidare användas som underlag till resultatet.  Resultat: Två teman växte fram (1) interaktion med hälso- och sjukvårdspersonal och (2) tilldelade könsroller. Tema (1) delades vidare in i tre underteman: Kvinnors upplevelse av att inte känna sig sedd och hörd som en följd av empatibrist; Kvinnors upplevelse av att vara en opålitlig patient; Kvinnors upplevelse av bristande information och autonomi. Tema (2) delades in i följande tre underteman: Att bli tillskriven en egenskap; Genusbias påverkan på den egna självbilden; Genusbias påverkan på vårdgivaren.

Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med kvinnorollen, exempelvis gråtande. Studier visar att vårdgivare ger olika vård till personer utifrån kön samt att kvinnliga patienter uppfattas som krävande och avvikande från normen.

I bakgrunden ges en överblick av på vilka sätt män och kvinnor behandlas olika inom hälso-  och sjukvården. Även Hirdmans teori om genussystemet, samt lagar och riktlinjer som rör rätten till vård på lika villkor tas upp. Syftet med denna studie är att ytterligare tydliggöra och beskriva på vilket sätt köns- och genustillhörighet påverkar den vård patienter erhåller vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på Axelssons modell. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Efter gemensam analys och diskussion identifierades fyra teman som beskriver olika sätt att särbehandla män och kvinnor på, dessa fyra teman var följande: Utebliven eller ojämställd behandling, Olika förklaringar till symptom på sjukdom och ohälsa, Att misstros och antas vara icke trovärdig, Att kategoriseras i enlighet med genusstereotypa föreställningar. Det första temat var den mest vanligen förekommande sortens särbehandling. Genusbias som är en av de bakomliggande orsakerna till ojämställd vård kan leda till felbehandlingar och vårdlidande. Inom vårdvetenskapen betraktas patienter i första hand som könsneutrala individer, ett fokus som kan göra att genusbetonade skillnader i vård och behandling förbises. Ökad kunskap om hur genusbias uppstår, motverkas och formar vårdrelationen är därför viktig både inom vårdvetenskapen och i praktiken.

Bakgrund: Smärta är en vanlig orsak till att människor söker sjukvård. Smärta är subjektiv känsla, dock kan föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt göra att patienterna kan bedömas olika och få olika riktad omvårdnad – detta trots att vård ska ges personcentrerat och på lika villkor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka skillnader som kan finnas i omhändertagande mellan kvinnor och män med smärta och därmed belysa könets betydelse för omvårdnad. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturöversikt för att sammanställa vad som finns inom detta område i litteraturen. 17 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl hittades och analyserades och sammanställdes under teman i resultat. Resultat: Denna litteraturöversikt lyfter fram skillnaderna i bemötande och smärtlindring mellan män och kvinnor med smärta samt att sjuksköterskans kön också kan påverka interaktionen. Många smärttillstånd som drabbar kvinnor undervärderas oftare inom olika områden inom vården. Fysiska symptom förklaras ofta hos kvinnor vara psykosomatiska. Även åldern var en faktor som påverkar könsskillnader i bemötande vid smärta. Slutsats: Det framkom i litteraturöversikten att det inom många områden finns skillnader i omhändertagande vid smärta mellan könen. Män får oftare bättre smärtlindring och kvinnor fick vänta längre tid på både smärtlindring och behandling. Sjuksköterskor bör använda personcentrerad omvårdnad för att öka jämlikheten mellan könen inom vården. Ökad jämlikhet kan främja en hållbar framtid. / Background: Pain is a common cause to seek healthcare. Pain is a subjective feeling; however, the interpretation of "male" and "female behavior" could interfere with the healthcare staff judgement and care – even though quality of care should be given person-centered and on equal terms. Aim: The aim of the study was to examine the differences in care, that may exist, between men and women with pain and highlight the gender´s meaning in quality of care. Method: This study was conducted as a literature review investigating the existing literature within this area. Seventeen scientific articles from the PubMed and Cinahl databases were analyzed and compiled into a result. Results: This review brings out the differences between the treatment and ease for men and women in pain with regards to their gender. Often women have a tendency to be undervalued when they are being cared for compared to men. Physical symptoms are often regarded as psychosomatic. Even the age of the patients was a contributing factor. Conclusion: This literature study reveals differences between genders pain care. Gender differences were identified in many sections of care. Men’s pain is treated better than women, and the women generally needs to wait longer in receiving treatment. Registered nurses should utilize person-centered treatment in order to decrease this gender gap. Increased equality in care can support a sustainable future.

Fler kvinnor än män är idag långtidssjukskrivna och tidigare forskning har visat att män snabbare och i högre utsträckning än kvinnor återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Tidigare studier har visat att män och kvinnor tenderar att få olika medicinska insatser trots samma sjukdomssymptom. Män och kvinnor uttrycker och porträtterar sig även olika vid sjukdom vilket kan resultera i att olika behandling erbjuds. En förklaring till den ojämställdhet som råder är att det uppstår en genusbias där missbedömningar görs till följd av stereotypa föreställningar om kön. För arbetsgivare är det inte helt tydligt hur man i en rehabiliteringsprocess ska hantera den genusbias som kan uppstå, därför är det angeläget forskningsfråga att studera rehabiliteringen ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser och erfarenheter av rehabilitering för personer som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa, samt undersöka om kön har betydelse i rehabiliteringen. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra män och fyra kvinnor som varit långtidssjukskrivna till följd av utmattningssyndrom. Data har sedan bearbetats med tillämpning av innehållsanalys. Resultatet visade vissa skillnader mellan män och kvinnor dels i hur de beskrev sig själva, sitt sjukdomsförlopp och tillbakagången. Männen var mer aktiva i sin rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet var för dem viktigt. En del av kvinnorna hade helst velat vara sjukskriven längre och upplevde i större utsträckning än män att rehabiliteringen gått för fort. Männen upplevde att rehabiliteringen istället gått fort i en positiv bemärkelse, däremot drabbades männen hårdare av bakslag till följd av den snabba återgången. Männen var generellt mer beskrivande av känslor och sjukdomsförlopp än kvinnorna, medan kvinnorna istället gav kortare och mer allmänna beskrivningar.

Bakgrund: Kvinnan har historiskt sett alltid varit underordnad mannen, vilket har haft en stor påverkan på kvinnans roll i samhället samt inom hälso- och sjukvården, vilket än idag påverkar den kvinnliga patienten. Genusbias kan leda till medicinskt relevanta skillnader och ojämlikt bemötande för den kvinnliga patienten. I Sverige finns lagar, riktlinjer och konventioner för att nå visionen om jämställd vård och främja hälsa.Syfte: Syftet var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av genusbias inom svensk hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut från två olika databaser och artiklarna granskades flertalet gånger och analysen resulterade i fyra teman.Resultat: Fyra kategorier identifierades om kvinnans upplevelser av genusbias. “upplevelsen av okunskap hos vårdgivare”, “att inte bli lyssnad på”, ”att behandlas annorlunda” samt “upplevelsen av en ojämlik vård”.Konklusion: Genusbias förekommer inom hälso- och sjukvården och kan påverka den kvinnliga patienten negativt vilket kan leda till sämre ochojämlik vård för kvinnor. Kommunikationen är av betydelse i omvårdnadsrelationen och bristande kommunikation kan skapa barriärer medan en god kommunikation leder till ökad trygghet och tillit hos den kvinnliga patienten. / Background: Historically, women have always been subordinated to men, which has had a significant impact on women’s roles in both society and within healthcare, still affecting the female patient as of today. Gender bias can lead to medically relevant differences and unequal treatment for female patient. In Sweden, there are laws, guidelines and conventions aimed at achieving the vision of gender-equal care and promoting health.Aim: The aim was to illuminate female patient’s experiences of gender bias in Swedish healthcare.Method: A literature review with an inductive approach was performed. Ten scientific articles were selected from two different databases and the articles were reviewed multiple times, resulting in four categories.Result: Four categories were identified regarding women’s experiences of gender bias:” the perception of insufficient knowledge from healthcare providers”, “not being listened to”, “being treated differently” and “the perception of unequal care”.Conclusion: Gender bias exists in healthcare and can negatively impact female patients, which can lead to poorer and unequal care for woman.Communication is crucial in the nurse-patient relationship and poor communication can create barriers, while good communication enhances the trust and confidence of female patients

Bakgrund: Genusbias, det vill säga felaktigheter i vården till följd av föreställningar om kön och stereotypa könsroller, eller brist på kunskap om relevanta biologiska skillnader, är vanligt förekommande i Sverige. Buksmärta är en vanlig sökorsak för tonåringar med många könsspecifika differentialdiagnoser, och risk för genusbias finns således även där. Syfte: Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv beskriva handläggning av tonåringar med akut buksmärta. Metod: En kvalitativ, deskriptiv studie baserad på tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 deltagare i form av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och läkare med erfarenhet av att handlägga tonåringar med akut buksmärta. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema framkom i studien: Komplexitet som påverkas av kunskap, rutiner och attityder. Det övergripande temat grundas på de tre huvudkategorierna: att beakta olika orsaker till buksmärta hos tonåringar; att handlägga akut buksmärta hos tonåringar kräver lyhördhet, tydliga rutiner och kunskap och att identifiera genusbias vid handläggning av akut buksmärta hos tonåringar. Slutsats: Handläggningen av tonåringar med akut buksmärta har brister och genusbias förekommer. Könsspecifika rutiner för tonåringar med buksmärta kan vara gynnsamt både för personal och patienter, och framförallt för flickor. Genusperspektivet bör belysas mer och ytterligare utbildning och forskning i området medicinsk genusbias är nödvändig. / Background: Gender bias; inaccuracies in the healthcare system related to gender and stereotype gender roles, or a lack of knowledge and awareness of relevant biological differences among the sexes, are common in Sweden. Abdominal pain is a common reason to why teenagers up seek healthcare, and there is a lot of gender specific differential diagnosis, which comes with is a risk for gender bias to occur. Aim: The aim of this study was to describe the caring-process of teenagers with acute abdominal pain from a gender perspective. Method: A qualitative, descriptive study based on three focus groups with a total amount of 16 participants whom where registered nurses, specialist nurses and doctors with experience of administrating teenagers with acute abdominal pain. The interviews where analyzed with qualitative content analysis. Result: An overall theme appeared in the study: Complexity affected by knowledge, routines and attitudes. The theme where based on three main categories: To consider different reasons of abdominal pain in teenagers; to administrate acute abdominal pain in teenagers demands sensitivity, clear routines and knowledge; to identify gender bias in the caring-process in teenagers with acute abdominal pain. Conclusion: The caring-process of teenagers with acute abdominal pain has inadequacies and gender biases exists. Gender specific routines for teenagers with abdominal pain could be favorable both for healthcare professionals and patient, and teenage girls. The gender perspective needs to be more illuminated and further education and research in the area medical gender bias is needed.

The purpose of this study is to examine how women with genital pain experience health care in terms of information, availability, treatment and resources. Through interviews with women with vulvovaginal pain these experiences are further compared to the Swedish guidelines and criteria’s regarding equal health care. Applying critical theories of gender and power to the material enables to examine if discourses of female bodies and diseases affect women’s right to health and health care. The analysis shows that women with genital pain are in general dissatisfied with the quality of the health care given to them. Discourses about women's bodies, pain and diseases contribute to the normalization and elimination of female genital pain in the health care system and in the society as whole. The conclusions are that a more fundamental and accurate effort on gender equality is needed to determine how gender and normative male standards in medicine affect women's access to a satisfactory health care on equal terms.