Under den andra halvan av 1800-talet genomgick den svenska sinnessjukvården stora förändringar. Nya sjukhus byggdes, den ekonomiska situationen förbättrades och sinnessjukvården i stort genomgick en professionalisering. Det fanns även en behandlingsoptimism som bidrog till en övertygelse om att de patienter som blivit intagna skulle komma att lämna sjukhusen som nya människor. Detta blev dock inte fallet. Istället blev sinnessjukhusen överfulla med patienter som aldrig skulle bli utskrivna. Vården kom istället att bestå av vila och övervakning. Under denna tid fanns det även tydliga motsättningar mellan läkarens bild av sina patienter och patientens egna bild av sig själv och systemet hon befann sig i. I denna uppsats möter vi fem kvinnliga patienter som var intagna på Vänersborgs hospital och asyl i början av 1900-talet. Kvinnorna var intagna av olika anledningar och hade olika bakgrund, men trots det möttes de ändå av samma inställning, där nästan allt de sade och gjorde tolkades av deras läkare som tydliga sjukdomssymptom. Patienterna såg inte sig själva som sinnessjuka, och de ville därför bli utskrivna från sjukhuset och återvända till sina nära och kära. Kontrasten mellan läkaren och patientens upplevelser utforskas i denna uppsats. Slutsatsen är att patienterna utlämnades helt till läkarna och deras bedömningar och tolkningar, då de varken hade möjligheterna eller resurserna som hade krävts för att stå upp emot dessa inflytelserika och mäktiga män. Det finns dock en ljusglimt, för trots alla försök att isolera och avskärma dessa kvinnor bröts aldrig bandet mellan de fem patienterna och deras familjer. I slutändan fick samtliga återvända till sina nära och kära, döda eller levande.

Bakgrund: Sjukligt feta människor upplever ofta ohälsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, stigmatisering och diskriminering. En metod att hjälpa sjukligt feta personer att gå ner i vikt är obesitaskirurgi. Majoriteten av människorna som väljer obesitaskirurgi är kvinnor. Detta tros bero på att kvinnor blir mer stigmatiserade än män och att de blir psykiskt påverkade vid relativt lågt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att tiden efter operationen förändrade deras liv, vilket upplevdes som både positivt och negativt. Upplevelsen att få en andra chans i livet och upplevelsen av att få en förändrad relation till mat var vanligt förekommande känslor. Slutsats: Operationen hjälper kvinnorna att äta mindre genom den förminskade magsäcken, men ingreppet botar inte de psykosociala problem som de eventuellt har innan operationen. Sjuksköterskor har en viktig uppgift i att stödja och vägleda dessa kvinnor. / Background: Obese people often experience illness and low quality of life which can be expressed in physical complications, stigma and discrimination. Obesity surgery is a method to help obese people to lose weight. The majority of people who chose obesity surgery are women. Women are thought to be more effected mentally by their obesity in lower BMI than men. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of female patients after obesity surgery. Method: The study was constructed as a general literature review based on eleven scientific articles. Results: The patients experienced that the time after surgery had changed their lives. The experience was both positive and negative. The experience of getting a second chance in life and the experience of changed relationship to food was common feelings. Conclusion: The surgery helps women to eat smaller portions because of the diminished stomach, but doesn’t cure the underlying psychosocial problems they might have before surgery. Nurses have an important task in supporting and guiding these women.

Bakgrund: Kvinnan har historiskt sett alltid varit underordnad mannen, vilket har haft en stor påverkan på kvinnans roll i samhället samt inom hälso- och sjukvården, vilket än idag påverkar den kvinnliga patienten. Genusbias kan leda till medicinskt relevanta skillnader och ojämlikt bemötande för den kvinnliga patienten. I Sverige finns lagar, riktlinjer och konventioner för att nå visionen om jämställd vård och främja hälsa.Syfte: Syftet var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av genusbias inom svensk hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut från två olika databaser och artiklarna granskades flertalet gånger och analysen resulterade i fyra teman.Resultat: Fyra kategorier identifierades om kvinnans upplevelser av genusbias. “upplevelsen av okunskap hos vårdgivare”, “att inte bli lyssnad på”, ”att behandlas annorlunda” samt “upplevelsen av en ojämlik vård”.Konklusion: Genusbias förekommer inom hälso- och sjukvården och kan påverka den kvinnliga patienten negativt vilket kan leda till sämre ochojämlik vård för kvinnor. Kommunikationen är av betydelse i omvårdnadsrelationen och bristande kommunikation kan skapa barriärer medan en god kommunikation leder till ökad trygghet och tillit hos den kvinnliga patienten. / Background: Historically, women have always been subordinated to men, which has had a significant impact on women’s roles in both society and within healthcare, still affecting the female patient as of today. Gender bias can lead to medically relevant differences and unequal treatment for female patient. In Sweden, there are laws, guidelines and conventions aimed at achieving the vision of gender-equal care and promoting health.Aim: The aim was to illuminate female patient’s experiences of gender bias in Swedish healthcare.Method: A literature review with an inductive approach was performed. Ten scientific articles were selected from two different databases and the articles were reviewed multiple times, resulting in four categories.Result: Four categories were identified regarding women’s experiences of gender bias:” the perception of insufficient knowledge from healthcare providers”, “not being listened to”, “being treated differently” and “the perception of unequal care”.Conclusion: Gender bias exists in healthcare and can negatively impact female patients, which can lead to poorer and unequal care for woman.Communication is crucial in the nurse-patient relationship and poor communication can create barriers, while good communication enhances the trust and confidence of female patients

Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Yrket sjuksköterska har bland personalen präglats av kvinnodominans och själva yrkestiteln i sig har en feminin ändelse. När män i större utsträckning väljer att utbilda sig till sjuksköterskor så uppstår nya situationer som inte förekommit tidigare när det bara funnits kvinnlig personal att förhålla sig till. Syfte: Att undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda och bemöta kvinnliga patienter i nära vårdsituationer inom den somatiska vården, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vårdade av manliga sjuksköterskor. Metod: Studien bedrevs som en litteraturstudie med sökningar i databaser för omvårdnadsforskning. Både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning. En beprövad innehållsanalysmodell användes till att finna gemensamma teman ur artiklarna som till skulle bli resultatet. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor ofta är rädda för att bli anklagade för sexuella olägenheter av kvinnliga patienter. För att undvika missförstånd och tvetydigheter använde manliga sjuksköterskor sig av olika strategier som hjälp till att klara av att utföra intim vård. Intima samtal kunde enligt den manliga sjuksköterskan upplevas som lika intimt som intimberöring. Ur ett patientperspektiv framkom det att yngre kvinnliga patienter önskade att få vård av samma kön, medan äldre kvinnliga patienter inte hade samma preferenser för könet på sjuksköterskan som utförde vården. Beröring av intim karaktär var något som kunde väcka starka känslor hos den kvinnliga patienten. / Background: Nursing has traditionally been predominantly staffed by women and the work title itself has had a female connotation. When men to a larger degree enter nursing, new situations arise which didn’t before when the patients only had female staff to take into consideration. Aim: To investigate and describe the experience of nurses who are male in their care and treatment of women patients in intimate care situations in a hospital setting, as we as the emotional experience of the women clients of having been cared for by nurses who are male. Method: The study was carried out as a literature review through searches in databases containing nursing sciences. Both qualitative and quantitative review templates were used to carry out the quality review. A proven method for content analysis was used to find common themes in the articles, which eventually formed the basis for the result. Result: The study found that male nurses often were afraid of being accused of improprieties by the female patients. In order to avoid misunderstandings, male nurses used different strategies in order to be able to perform intimate care. Conversations of an intimate nature were seen as an equally sensitive matter to the male nurses. From a patient perspective it was discovered that younger female patients preferred to be cared for by nurses of the same gender, while older female patients did not specify the same preference. Intimate touch was something that could evoke strong feelings in the female patient.