Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden.

<p>Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter. Resultatet baserades på enskilda intervjuer vilka tolkades enligt tematisk analysmetod. De övergripande faktorer som framkom i resultatet var framförallt ändrat förhållningssätt mot sig själv och sin omgivning, vila, aktivitet, socialt stöd, struktur, samtal, medicinering, läkarens bemötande, den egna viljan och faktorer på arbetsplatsen. Tidigare forskning ger stöd åt flertalet av dessa faktorer. Studien kan bl a vara användbar för dem som insjuknar idag och framöver samt för vidare forskning inom området som kan hjälpa drabbade att få bättre behandling.</p>

Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter. Resultatet baserades på enskilda intervjuer vilka tolkades enligt tematisk analysmetod. De övergripande faktorer som framkom i resultatet var framförallt ändrat förhållningssätt mot sig själv och sin omgivning, vila, aktivitet, socialt stöd, struktur, samtal, medicinering, läkarens bemötande, den egna viljan och faktorer på arbetsplatsen. Tidigare forskning ger stöd åt flertalet av dessa faktorer. Studien kan bl a vara användbar för dem som insjuknar idag och framöver samt för vidare forskning inom området som kan hjälpa drabbade att få bättre behandling.

Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i många länder över hela världen, och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Det finns många faktorer som påverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak är ökade krav i både arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohälsa används bland annat mental träning som behandlingsmetod, då studier visar att mental träning kan främja den psykiska hälsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental träning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohälsa. En frågeställning var även vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohälsa som intervjupersonerna beskriver. Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog tre kvinnor och en man, som deltagit i en rehabiliteringskurs på en företagshälsovård i Värmland. Kriterierna för undersökningen var att personerna hade någon form av stressrelaterad ohälsa, och att de varit med i rehabiliteringskursen i minst 4-5 veckor. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre kategorier: Stressorer, Kroppsligt och emotionellt utmattad och Tankens kraft. Resultatet visade att mental träning upplevs som en mycket bra behandlingsmetod för stressrelaterad ohälsa, och att förändringen av tankesätt har varit den viktigaste delen i intervjupersonernas tillfrisknande. De bakomliggande orsakerna till stressrelaterad ohälsa som framgick i resultatet var arbetsrelaterad stress, inre prestationskrav, tidsbrist, krav från omgivningen och brist på bekräftelse i barndomen. Slutsatsen av studien är att intervjupersonerna upplever att det går att tänka sig frisk från stressrelaterade sjukdomar.

No description available.

Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

<p>Eriksson. C. (2010). <em>How can mental top form be reached? </em><em>Sport psychology consultants</em><em> approach to mental training</em>. Bachelor Thesis in Public Health. Gävle University, Academy of health and working life. The purpose of this study was to examine sport psychology consultants perceptions about mental training, and how they believe that mental top form could be achieved. Qualitative interviews were used as method. In total, five informants participated in the study. The result that emerged was that the informants felt that mental top form is about creating a balance between all parts of life. Trust for himself and his character was also important as well as the ideas you have. Becoming aware of the thought processes and learn to control those in a favorable direction is important. The basis for achieving mental top form was considered to bring the basic tension in the body. It was important to have clear goals. It was also essential to provide continuity in the mental training to achieve results. A powerful tool to use was considered to be the goal images, which means to see pictures of yourself for your inner that you want to work in different situations. Furthermore, it was important to stop and get to know yourself and your needs. Mental strength was considered to be the deciding factor when all other variables are equivalent. Should all work out mentally, it would be a higher minimum level because everyone would emerge. The conclusion of this study is that the mental training techniques used in sport can also be transferred to other contexts and to other groups of people to create mental health. But it is difficult to determine precisely which techniques each one needs because all seek out different things and all have different needs. It is of great importance to the mental workout is tailored to the individual's needs.</p>

<p>Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studier</p><p>inom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är en</p><p>reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för och</p><p>de resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbas</p><p>av utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga till</p><p>rörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livets</p><p>aktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta en</p><p>hälsosam balans mellan arbete, vila och fritid. Syftet med denna</p><p>litteraturstudie var att kartlägga olika rehabiliterande åtgärder som är</p><p>tillämpningsbara inom arbetsterapin och dess effekter för patienter med</p><p>utmattningssyndrom. Metoden i uppsatsen är en systematisk</p><p>litteraturstudie och sökningen gjordes i databaserna: Amed, Cinahl,</p><p>Medline och PsycArticle. För att tydliggöra och få struktur i uppsatsen</p><p>användes klassifikationssystemet ICF (International Classification of</p><p>Functioning, Disability and Health), med komponenterna aktivitet,</p><p>delaktighet, omgivning- och personliga faktorer. Resultatet visade att de</p><p>rehabiliterande åtgärder som användes var kognitiv beteendeterapi (KBT),</p><p>gradvis utökning av aktiviteter, copingstrategier och avslappningsterapi</p><p>/meditation. Dessa åtgärder gav positiva effekter, främst i form av ökad</p><p>aktivitets- och funktionsnivå hos patienterna. Mer forskning och</p><p>framförallt fler randomised controlled trial (RCT) studier behövs i ämnet.</p><p>Gärna på effekter av arbetsterapeutisk rehabilitering för dessa patienter, för</p><p>att få bevis för att arbetsterapi kan göra nytta för patienter med</p><p>utmattningssyndrom.</p>

Eriksson. C. (2010). How can mental top form be reached? Sport psychology consultants approach to mental training. Bachelor Thesis in Public Health. Gävle University, Academy of health and working life. The purpose of this study was to examine sport psychology consultants perceptions about mental training, and how they believe that mental top form could be achieved. Qualitative interviews were used as method. In total, five informants participated in the study. The result that emerged was that the informants felt that mental top form is about creating a balance between all parts of life. Trust for himself and his character was also important as well as the ideas you have. Becoming aware of the thought processes and learn to control those in a favorable direction is important. The basis for achieving mental top form was considered to bring the basic tension in the body. It was important to have clear goals. It was also essential to provide continuity in the mental training to achieve results. A powerful tool to use was considered to be the goal images, which means to see pictures of yourself for your inner that you want to work in different situations. Furthermore, it was important to stop and get to know yourself and your needs. Mental strength was considered to be the deciding factor when all other variables are equivalent. Should all work out mentally, it would be a higher minimum level because everyone would emerge. The conclusion of this study is that the mental training techniques used in sport can also be transferred to other contexts and to other groups of people to create mental health. But it is difficult to determine precisely which techniques each one needs because all seek out different things and all have different needs. It is of great importance to the mental workout is tailored to the individual's needs.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studier inom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är en reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för och de resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbas av utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga till rörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta en hälsosam balans mellan arbete, vila och fritid. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga olika rehabiliterande åtgärder som är tillämpningsbara inom arbetsterapin och dess effekter för patienter med utmattningssyndrom. Metoden i uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och sökningen gjordes i databaserna: Amed, Cinahl, Medline och PsycArticle. För att tydliggöra och få struktur i uppsatsen användes klassifikationssystemet ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health), med komponenterna aktivitet, delaktighet, omgivning- och personliga faktorer. Resultatet visade att de rehabiliterande åtgärder som användes var kognitiv beteendeterapi (KBT), gradvis utökning av aktiviteter, copingstrategier och avslappningsterapi /meditation. Dessa åtgärder gav positiva effekter, främst i form av ökad aktivitets- och funktionsnivå hos patienterna. Mer forskning och framförallt fler randomised controlled trial (RCT) studier behövs i ämnet. Gärna på effekter av arbetsterapeutisk rehabilitering för dessa patienter, för att få bevis för att arbetsterapi kan göra nytta för patienter med utmattningssyndrom.