Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden.

<p>Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller. Frågeställningen är: 1.Vad är orsakerna till att de intervjuade blivit utmattade? 2. Vilka faktorer är avgörande för återhämtningen? </p><p>Jag har använt kvalitativ metod med livsberättelse. Ett hermeneutiskt synsätt har använts under intervjuerna. Med hjälp av Hans Gerth & C Wright Mills rollteori beskrivs och tolkas situationen före och efter utmattningen. Utifrån Johan Asplunds teori om social responsivitet framhålls den konkreta socialitetens avgörande betydelse för återhämtningen. Insikter måste erövras med vad som Anthony Giddens beskrivit som reflexion i en senmodern tid.</p>

<p>Detta examensarbete är en beskrivning av hur man inom skolan kan använda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), både i elevhälsosyfte och personalvård. Jag berättar om arbetet med en elev med diagnosen språkstörning/dyslexi och en lärare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjälpa både elever och lärare att få tillgång till de egna förmågorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett ålder.</p><p> </p>

Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller. Frågeställningen är: 1.Vad är orsakerna till att de intervjuade blivit utmattade? 2. Vilka faktorer är avgörande för återhämtningen? Jag har använt kvalitativ metod med livsberättelse. Ett hermeneutiskt synsätt har använts under intervjuerna. Med hjälp av Hans Gerth & C Wright Mills rollteori beskrivs och tolkas situationen före och efter utmattningen. Utifrån Johan Asplunds teori om social responsivitet framhålls den konkreta socialitetens avgörande betydelse för återhämtningen. Insikter måste erövras med vad som Anthony Giddens beskrivit som reflexion i en senmodern tid.

Syftet med den här studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor med diagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med studieoch yrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på detta så genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnen som anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledning inte var något som de här människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de där emot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- och yrkesvägledare kan erbjuda. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledning i det här läget inte hade förhindrat en lång sjukskrivningsperiod, men väl kunnat mildra effekterna av den. Studieoch yrkesvägledning borde synliggöras mer och finnas som en naturlig del i ett förebyggande arbete i arbetslivet. / The purpose of this study is to elucidate whether and how a group of people diagnosed with fatigue syndrome/fatigue depression have been in contact with the career counselling just before and a few months into their sick leave period. In order to answer this, six interviews were conducted as a qualitative study. The conclusion of the study is based on the analysis of the interviews, various guidance theories and on previous research in the field. The results show that career counselling was not something that these people came into contact with during their sick leave period. Instead, the results point out that there was a great need for such knowledge and tools as the career counsellors can offer. Also, the study’s conclusion shows that career counselling in these specific circumstances would not have prevented a long period of sickness, but it would have mitigated the implication of the sick leave. We therefore believe that career counselling should be made more visible and appear as a natural part of a preventive measure at work.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur man inom skolan kan använda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), både i elevhälsosyfte och personalvård. Jag berättar om arbetet med en elev med diagnosen språkstörning/dyslexi och en lärare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjälpa både elever och lärare att få tillgång till de egna förmågorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett ålder.

Den psykiska ohälsan har ökat i vårt samhälle under de senaste åren och diagnosen utmattningssyndrom har blivit ett utmanande tillstånd inom primärvården. Det finns inga etablerade evidensbaserade behandlingsmöjligheter. De existerande behandlingarna i form av psykologiskt stöd och stresshantering är begränsade och saknar individualisering och evidens. Musikterapi har visat sig vara effektiv för vissa psykiska sjukdomar. I form av en experimentell pilotstudie undersöktes användning av musikterapi med KBT-inriktning (musikterapigrupp) hos 3 primärvårdspatienter med utmattningssyndrom under en tidsperiod av 10 veckor (7-10 sessioner) med syfte att påskynda återhämtning och förbättra det psykiska måendet. Musikterapigruppen (vårdcentral i Stockholm) jämfördes med fyra utmattningspatienter (vårdcentral i Sundsvall) som hade tillgång till kurator- eller psykologkontakt under dessa 10 veckors observationstid. Med hjälp av standardiserade frågeformulär undersöktes förloppet av stressnivån (SCI93), livskvaliteten (BBQ) samt symtomen på depression (MADRS-S) och utmattning (KEDS). I båda grupperna noterades en minskning av depressionssymtom, minskade symtom på utmattning samt lägre stressnivå och förbättrad livskvalitet. I kontrollgruppen noterades delvis större förändringar än i musikgruppen. Avsaknad av sjukskrivning samt mer långdragen sjukdomsprocess i musikterapigruppen diskuterades som orsaker. God sömn och vila är basen i återhämtningsprocessen hos patienter med utmattningssyndrom. Musikterapi anses som en enkel, billig och biverkningsfri behandlingsmöjlighet för patienter med utmattningssyndrom inom primärvården. Det önskas fler randomiserade större studier i området musikterapi och utmattning för att kunna etablera nya behandlingsrekommendationer för behandling av utmattningssyndrom och för att förankra musikterapin i ett multimodalt rehabiliteringskoncept på vårdcentralen.

I föreliggande självstudie undersöker jag memorering på flöjt. Arbetet tar hänsyn till och jämför de passiva memoreringsmöjligheterna mellan flöjt och andra instrument. Infallsvinkeln är den från mig som flöjtist, och människa som genomgått en utmattningsdepression. Jag finner det mer sällsynt att se flöjtister framföra konserter utan notställ än andra musiker och detta arbete ämnar besvara möjliga orsaker till detta. Arbetet berör ytligt varför ett framförande gjort utan noter kan uppfattas som bättre. Olika strategier för memorering och inlärning används, samt bedöms utifrån vilka som gav bättre respektive sämre resultat. De verk som tas med i detta arbete är Kassouga av Makoto Shinohara, första satsen ur Sonata Op.25 av Philippe Gaubert samt första satsen ur Solosonat för flöjt i a-moll av Carl Philip Emanuel Bach. Strategier för memorering finner jag i litteratur som rör både memorering och inlärning samt intervjuer med andra musiker. Arbetet visar på effektiviteten av ett kinestetiskt inriktat lärande för memorering på flöjt, och hur minnesträning kan påverka den musikaliska förmågan, samt effekten av minnesträning för återhämtning från en utmattningsdepression. / This thesis will cover memorising music on flute, comparing passive memorisation tools between flute and other instruments. The angle of this thesis is based on my skills and experiences as a flutist, notably as someone who has endured burnout. In my experience, it is rare to see flutists perform without a score, compared to other musicians – I propose some reasons as to why this could be. The thesis suggests why a performance made without a score can be perceived as superior. Different strategies for memorization and learning are discussed and ranked based on how well they performed. These strategies are observed from literature that revolves around memorization and learning, including interviews with other musicians. This thesis demonstrates the effectiveness of the kinaesthetic learning style for memorization, how memory training affects musical ability and the effect of memory training for recovery from burnout. Works referenced in this thesis: Kassouga by Makoto Shinohara The first movement of sonata Op. 25 by Philippe Gaubert The first movement of the Solo Sonata for Flute in A-minor by Carl Philip Emanuel Bach

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är idag ett växande folkhälsoproblem och en orsak till att långtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebär en stor samhällsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, där fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevdes och via bakomliggande faktorer väcka reflektioner över preventiva insatser i samhället. I resultatet framkom tydligt att organisationsförändringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes på livsbejakande känslor genom en maktlöshet och brist på återhämtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krävs en utökad forskning inom sjukfrånvaro och intervention. Folkhälsopolitiken måste lyftas fram och folkhälsomålen måste implementeras på alla samhällsnivåer för att öka förståelsen för folkhälsa som ett välfärdsmål.

Utmattningsdepression till följd av brister i den psykosociala arbetsmiljön är ett ökande samhällsproblem i Sverige. En komplex interaktion mellan individuella och organisatoriska faktorer föranleder denna problematik. Forskning visar att en individs personlighet och brist på feedback i arbetslivet är betydande faktorer vid utvecklandet av en utmatt- ningsdepression. Föreliggande studie ämnade därför att undersöka olika personlighets- typers behov av feedback i arbetslivet, i syfte att bidra till en del av ett förebyggande ar- bete att motverka utvecklandet av utmattningsdepressioner. En kvantitativ studie utför- des hos tre olika organisationer där data samlades in från 143 anställda via en webb- enkät. I ett försök att kartlägga behovet av feedback genomfördes en standard multipel regressionsanalys. De universala personlighetsdomänerna ur “The big five personality- theory” utgjorde de oberoende variablerna vilka studerades i förhållande till den bero- ende variabeln “feedback orientation”. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att modellen förklarade 8,5 % av individers “feedback orientation” där signifi- kanta enskilda prediktorer utgjordes av neuroticism (p = 0,020) och “agreeableness” (p = 0,010) gällande det totala antalet deltagare. En könsbunden skillnad framkom även i resultatet, där en icke-sigifikant modell uppstod gällande män. Vad gäller kvinnor var “agreeableness” en signifikant prediktor (p=0,001) till “feedback orientation”. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, applicerbarhet och brister, där även förslag till framtida forskning läggs fram. / Occupational fatigue syndrome, also known as burnout, is an increasing societal issue in Sweden.Acomplex interaction between individual and organisational factors may cause this problem. Research has shown that personality and absence of feedback, impact the development of the syndrome. This study aim to examine the need of feedback in different personality types, with the purpose to shed light on some factors which could help to prevent the development of burnout. A quantitative study was initiated at three different organisations and 143 employees were assessed through an online sur- vey. With an attempt to chart the need of feedback, a standard multiple regression ana- lysis was performed. The universal domains of personality from “The big five personality-theory” represented the independent variables that was examined in relation to the dependent variable “feedback orientation”. The results of the multiple regression analysis shows that the model explained 8,5 % of individuals feedback orientation, sig- nificant predictors where neuroticism (p=0,020) and agreeableness (p=0,010), regarding the total number of participants. Furthermore, the results also showed a difference between genders where a non-significant modell appeared for men. Although, when it comes to women ”agreeableness” was a significant predictor (p=0,001) for ”feedback orientation”. In conclusion, the study's results, practical implications and inadequacies are discussed as well as suggestions for future research.