Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Texte remanié de: Proefschrift--Universiteit Gent, 2001. / Le vol. 1 contient un cd-rom "In duizenden varianten : digitaal archief met bronnen uit de nalatenschap van Richard Minne" Notes bibliogr.

En text om frånvaro och glömska som alternativ metod i skapandet. Baserad på de 26 ord som dikten Blackout poem består av, vilka relaterar till en minneslucka, skriven av Gideonsson. Med följande till texten är en 10" vinyl som innehåller 4 spår skapade av Gideonsson från 2010-2013 som relaterar till temat. / [I examensarbetet ingår utställningen "Instead of a tick, I went for a thump":] Utsällningen består av två stycken ljudverk vilka båda behandlar ett sorts tidsföde.\r\n\r\nInstead if a tick, I went for a thump består av två metronomer som går in och ur synk  genom den ena metronomens defekt. Deras intergrerade ljud transformeras till ett djupt bas beat som ljuder i lokalen och kan upplevas fysisk, speciellt när man sitter på bänkarna i rummet. \r\n\r\nBlackout III är en performativ ljudinstallation som består av tre rullbandare där ett magnetband löper i en sammanhängande loop. Från början ett tomt band som sedan regelbundet fylls på med sonisk information. Ljudet består av min  röst som räknar från 1 och uppåt. Detta spelas in på ena bandaren samtidigt som de andra bandarna återger vad som just spelats in. Rösten återkommer och förföljs. Material: Metronomer, rullbandare Teknik: Ljudverk, performance / <p>Utställningen är starkt intergrerad med essän, vilken även fanns att tilgå i ett exemplar på utställningen, och vinylen fanns för lyssning,</p>

Man har sedan länge förstått att lärande gynnas repetition och pauser däremellan, menvarför detta har en positiv effekt på långtidsminnet har varit okänt. Försök på råttor harvisat att repetition är viktigt för att förstärka kommunikationen vid synapser som ärviktiga för minnesbildning och att pauser är nödvändiga för att de proteiner som stärkersynapsen ska hinna bildas och verka.Med stöd i detta har man utvecklat en undervisningsteknik som kallas spaced learning,där undervisningsmaterialet presenteras tre gånger, separerat av pauser inkluderande enorelaterad aktivitet. Studier där denna teknik har testats på elever har visat att teknikenhar god effekt på elevernas kunskap, utvärderat med flervalsfrågor, jämfört medkontrollgruppens undervisning och att tekniken lämpar sig väl för att sammanfatta faktaefter en kurs inför prov.Eftersom metoden är relativt ny är mängden och fullständigheten av insamlade data omspaced learnings effekt begränsad. De resultat som finns baseras framförallt påhögstadieelever i England och utvärderingen grundar sig på flervalsfrågor, vilket gör detsvårt att mäta analytiska förmågor.Den mindre studie som presenteras i detta arbete skiljer sig från tidigare studier genomatt eleverna är äldre. I försöket analyseras gymnasieelever till skillnad frånhögstadieelever vilket endast undersökts tidigare i en mindre svensk studie. Ingen av detidigare studierna har heller använt samma undervisande lärare och samma elever, vilketeventuellt kan påverka resultatet. Studien syftar också även till att mäta mer analytiskaförmågor hos eleverna genom att efterfråga förklaringar och motiveringar iprovfrågorna.Resultaten från denna mindre studie antyder att spaced learning ökar elevernaskunskaper, både angående enkla faktakunskaper och mer analyserande kunskaper, påkort sikt. När längre tid har passerat så tycks den procentuella minskningen avprovresultaten vara lika stor oavsett om spaced learning eller traditionell undervisninghar används. Spaced learning fungerade väl i klassrummet och de elever som uttalade sigom metoden uppskattade upplägget.

<p>Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. </p><p>Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provångest påverkar resultatet på ett minnestest. Följande frågeställningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provångest sämre på ett minnestest än elever med låg grad av provångest? Presterar elever med en hög grad av provångest sämre i stressig miljö än lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provängest än män? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkät för att fastställa deras grad av provångest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte på några signifikanta samband. I diskussionen problematiserades våra resultat och det framkom att en orsak till resultatet kan vara att försökspersonerna inte upplevde den stressande miljön som tillräckligt stressande.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provångest påverkar resultatet på ett minnestest. Följande frågeställningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provångest sämre på ett minnestest än elever med låg grad av provångest? Presterar elever med en hög grad av provångest sämre i stressig miljö än lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provängest än män? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkät för att fastställa deras grad av provångest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte på några signifikanta samband. I diskussionen problematiserades våra resultat och det framkom att en orsak till resultatet kan vara att försökspersonerna inte upplevde den stressande miljön som tillräckligt stressande.

The aim of the study was to through a qualitative method with two focus groups investigate how young women percieve that their identity creation is influenced by them reading celebrities Blogs and in that case, whether this type of Internet activity affect their autobiographical memory, the foundation for personal identity. Since the main task of the autobiographical memory is to give the ego and its social mode a foundation by sharing memories with others, the Internet activity should be seen as an important factor for the identity formation of young people. Today, the young spend equally mauch time being connected to various media as they do socializing with family and friends. The results indicate that young women view the world and lifestyle that known Bloggers expose intheir Blogs as a kind of ideal. The young women got an aha reaction when they realized that what the Bloggers expose is not always equal to the real life.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie. Som metod användes litteraturstudie där slutligen 20 olika studier samlats och granskats genom en matris för att sammanställa ett resultaten. Resultat: Jämförelsen mellan dessa två aktiviteter (aerobträning och dataspelande) ledde sammanställt till två olika, dock positiva, resultat. De flesta studierna, 19 stycken, visade positiva resultat men en studie visade på att det inte fanns något samband till att påverka närminnet. Närminnet kan bli påverkat på olika sätt beroende på vilken aktivitet som granskas. Aerob träning gör hippocampus i hjärnan mer hållbart. Hjärncellerna är mer toleranta för påfrestning vilket leder till att olika sjukdomar kan underlättas. Träning visar också på ökad volym av hippocampus och därmed ökad aktivitet. Dataspelandet är som träning för närminnet, vilket visar sig genom att vi kan komma ihåg fler saker tillfälligt samt över en längre tid. Slutsats: Bägge aktiviteterna har en positiv effekt på närminnet men på olika sätt. Inga generella slutsatser av de effekter som aerob träning och dataspelande kan ha på närminnet kan dock fastställas.