Undersökningen utgår ifrån Watson, Morris & Harris (2010) och Annetta m.fl. (2008) undersökningar av användandet av dataspel i en läromiljö samt Portnow’s (2008) teorier om tangential learning. Istället för att fokusera på om dataspel påverkan fokusera undersökningen på olika typer av narrativa strukturer, linjär och nät, påverkar elevers förmåga att minnas information förmedlad i ett dataspel. Är det fördelaktigt ifall eleven själv får söka upp informationen eller riskeras det att eleven missar vitala delar? Som artefakt skapades två mekanisk identiska pusselplattformsspel vilka använder sig av antingen linjärtnarrativ eller nätnarrativ vilka testades på en skolklass vid två tillfällen. Vid första tillfället spelade klassen igenom prototyperna, halva spelade linjär, och besvarade frågor rörande informationen i spelet. Efter fyra dagar fick eleverna besvara samma information, för att sedan jämföras med tidigare svar. Resultatet visade att de olika strukturerna påverkar eleverna, där linjärtnarrativ är att föredra då resultatet generellt är bättre och mer konstant.

I många brottmål är vittnets utsaga det enda existerande bevis som finns tillgängligt, därför är ett korrekt uttalande av ett vittne av stor betydelse. Denna studie undersökte bedömningen av korrekthet i vittnesutsagor, vilket är en relevant aspekt och har en avgörande roll för utgången av brottmål. En experimentell studie genomfördes i form av en enkät innehållande vittnesmål som skulle bedömas för korrekthet genom ”minnesledtrådar” och detta utfördes av 40 deltagare. Hypotesen var att deltagare som informerades om dessa ”minnesledtrådar” är bättre på att bedöma korrektheten i minnen jämfört med deltagare från kontrollgruppen som inte fick någon information om dessa ledtrådar. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan testgrupp och kontrollgrupp gällande jämförelse mellan korrekta och felaktiga bedömningar. Studien fann inget stöd för att ”ledtrådar” kan vara till hjälp för att bedöma korrekthet och felaktighet av vittnesmål. Men det finns ett stort värde i att fortsätta undersöka vad som påverkar, och kan förbättra bedömningar av vittnesutsagor, för att sedan tillämpas yrkesmässigt av civilutredare, poliser och domare.

<p>I en delstudie till IDA-projektet har 185 kvinnor i 40-årsåldern skattat sin stress med PSS (Perceived Stress Scale) och genomfört fyra episodiska minnestest. Ett omvänt U-format samband med PSS som oberoende faktor och prestation i de olika minnestesterna som beroende faktor har prövats. Ett linjärt samband har sökts post hoc. Både explicit och implicit minnesprestation har mätts, liksom primär- och sekundärminnesprestation. Hög- och lågutbildade deltagare analyserades separat. Ett signifikant resultat för ett omvänt U-format samband kan noteras i ett explicit minnestest (återgivningstest) för gruppen Högutbildade. Inga andra signifikanta samband erhölls och inga signifikanta skillnader mellan högutbildades och lågutbildades stresskattningsnivåer eller minnesprestationer kan konstateras. Resultaten diskuteras ur ett biologiskt, kognitivt och socialpsykologiskt perspektiv med hjälp av bl a teorier kring kortisolnivåer och arbetsminnets begränsade kapacitet.</p>

<p>I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens. En svag positiv, men icke-signifikant, korrelation erhölls. Vidare undersöktes sambandet mellan vittnenas andel motsägelser/inkonsekventa uppgifter och konsekvent felaktiga uppgifter. Ingen korrelation hittades. Detta styrker slutsatsen att tidigare hittade korrelationer kan vara artefakter. Föreliggande studie talar inte för att vittnen som lämnar mer konsekventa upplysningar också är mer tillförlitliga.</p>

<p>I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhållanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende på fenomen som sedan tidigare är kända kring ansiktsigenkänning. Med hjälp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för ålder och utbildning. Slutsatsen är att varken kön eller etnicitet har någon avgörande påverkan på testresultatet och de behöver därför inte särskilt beaktas när personer liknande de som ingår i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges på fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige.</p>

<p>Att känna igen och komma ihåg andras ansikten är en viktig förmåga hos människan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihåg fler ansikten än män och särskilt bra är kvinnor på att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den här studien var att undersöka om priming av kön skulle påverka mäns och kvinnors ansiktsigenkänningsförmåga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 män) mellan 18 och 19 år och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bättre när det gällde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd åt tidigare forskning samt upphov till nya frågeställningar, som till exempel om skillnaderna är åldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?</p>

No description available.

<p><p>Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman <em>Strändernas svall</em> (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i <em>Odysséen</em>. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs’, men även Nestors och Menelaos’. Författaren undersöker samband mellan minnet, berättartekniken och tematiken, varvid störst vikt läggs vid tematiken. Även några av Eyvind Johnsons övriga verk berörs kortfattat, särskilt <em>Minnas.</em></p></p>

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens. En svag positiv, men icke-signifikant, korrelation erhölls. Vidare undersöktes sambandet mellan vittnenas andel motsägelser/inkonsekventa uppgifter och konsekvent felaktiga uppgifter. Ingen korrelation hittades. Detta styrker slutsatsen att tidigare hittade korrelationer kan vara artefakter. Föreliggande studie talar inte för att vittnen som lämnar mer konsekventa upplysningar också är mer tillförlitliga.

Att känna igen och komma ihåg andras ansikten är en viktig förmåga hos människan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihåg fler ansikten än män och särskilt bra är kvinnor på att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den här studien var att undersöka om priming av kön skulle påverka mäns och kvinnors ansiktsigenkänningsförmåga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 män) mellan 18 och 19 år och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bättre när det gällde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd åt tidigare forskning samt upphov till nya frågeställningar, som till exempel om skillnaderna är åldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?