<p>I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens. En svag positiv, men icke-signifikant, korrelation erhölls. Vidare undersöktes sambandet mellan vittnenas andel motsägelser/inkonsekventa uppgifter och konsekvent felaktiga uppgifter. Ingen korrelation hittades. Detta styrker slutsatsen att tidigare hittade korrelationer kan vara artefakter. Föreliggande studie talar inte för att vittnen som lämnar mer konsekventa upplysningar också är mer tillförlitliga.</p>

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens. En svag positiv, men icke-signifikant, korrelation erhölls. Vidare undersöktes sambandet mellan vittnenas andel motsägelser/inkonsekventa uppgifter och konsekvent felaktiga uppgifter. Ingen korrelation hittades. Detta styrker slutsatsen att tidigare hittade korrelationer kan vara artefakter. Föreliggande studie talar inte för att vittnen som lämnar mer konsekventa upplysningar också är mer tillförlitliga.

No description available.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll. De regleringar och lagstiftning som idag finns kring intern kontroll ger ej några fullständigt specifika riktlinjer för hur arbetet med intern kontroll ska gå till i företagen. Det kan därför vara svårt för företag att veta hur de ska arbeta för att uppnå en effektiv intern kontroll. Syfte: Syftet är att skapa en modell för hur företag ska arbeta för att nå en effektiv intern kontroll med målet att uppnå hög kvalitet på den finansiella rapporteringen. Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Författarna valde dessa metoder för att erhålla djupgående information kring ämnet samt för att kunna bygga en modell utifrån hur företagen arbetar med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den kvalitativa delen bestod av fyra expertintervjuer för att sedan öka urvalsgruppen med den kvantitativa undersökningen som bestod av en webbaserad enkätundersökning till de företag som är noterade på Large cap-listan på Stockholmsbörsen. Resultat: För att företag ska kunna uppnå en effektiv intern kontroll och en tillförlitlig finansiell rapportering finns det en rad olika faktorer som de bör ta hänsyn till. Arbetet med intern kontroll är en ständigt pågående process där faktorer som personella resurser, kontrollmiljö, risker, kontroller, avrapportering och uppföljning samt lagar och regler påverkar. Till processen förs resurser och processen resulterar i den finansiella rapporteringen. Kvaliteten ska införas i varje steg av processen för att hela tiden vara en del av arbetet med en effektiv intern kontroll inom den finansiella rapporteringen.

Den här studien syftar till att få ökad kunskap om på vilka sätt utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan arbetar med validering av reell kompetens. Metoden som används är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju personer som arbetar hos olika anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. Med utgångspunkt i tidigare forskning om validering och olika perspektiv på kunskap, kompetens och lärande visar de viktigaste resultaten att informanterna ser reell kompetens som en möjlighet men hur informanterna synliggör den skiljer dem åt. Ett ständigt närvarande orosmoln för informanterna är att subjektiviteten påverkar tillförlitligheten vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten i deras arbete. Studien belyser utmaningen att arbeta med validering av reell kompetens. Komplexiteten är stor vilket visar sig både i tolkning av centrala begrepp, subjektivitetens ständiga närvaro samt att informanterna efterfrågar tydliga riktlinjer och generaliserbara metoder. / The aim of this study is to increase the knowledge on how organizers of higher occupational educators work with recognition of prior learning (RPL). The method used is semi-structured interviews with seven professionals from seven different educational organizers of higher occupational education. With a starting point in earlier research and on different views on knowledge, competence and learning are the most interesting findings that the informants look upon recognition of prior learning as a possibility, but the way the informants visionalize RPL differs. An ongoing air of consciousness is how subjectivity influences the reliability, which in the next step can have a great impact of the legal rights of the individuals. The study stresses the challenge working with RPL. There is a great complexity shown in differences in interpreting central concepts and that the subjectivity is always present. The informants ask for guidelines and methods possible to generalize.

<p>Problemformulering: Är informationen på prisjämförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information?</p><p>Syfte: Syftet är att, med hjälp av en explorativ undersökning samt användning av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, få klarhet i om informationen på prisjämförelsesidorna är tillförlitlig och därmed även oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information.</p><p>Metod: Vårt tillvägagångssätt har bestått av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i två separata explorativa tvärsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestått av 7 strukturerade intervjuer.</p><p>Vår ansats kan liknas vid en induktiv metod, då vi utgått från insamlad primärdata. Resultatet från dessa anknyts sedan till generella teorier. </p><p>Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjämförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt.</p><p>Teori: Utifrån vår undersökning har vi valt teorier om marknadsföring på Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell. Teorierna kommer ligga som en grund till vår analysdel</p><p>Slutsatser:Vår slutsats visade att informationen på de 3 prisjämförelsesidorna inte är fullständigt tillförlitlig. Vi fann att pricerunner inte är oberoende och att Prisjakt är oberoende, medan undersökningen ej visade klarhet i Compricers situation.</p> / <p>Problem quest: Are the information on the price comparison sites reliable and independent from selling agents who can have interest in showing partial information.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate if the information on the Swedish Shopping agent sites are reliable, and even to investigate if unjust special treatment of the selling agents is common.</p><p>Methodology: Our approach has comprehended both a quantitative and a qualitative method. The quantitative method is based on two separate explorative cross-section studies, and the qualitative method has implicated 7 structured interviews. Since we have started with the collection of data, and after that expounded it with the general theories, our thesis are much like a inductive method.</p><p>Disquisition object: We have chosen to study the three Internet selling agents who consider themselves to apply independent information: Compricer, Pricerunner and Prisjakt.</p><p>Theory: Because of our disquisition have we chosen theories about marketing on Internet, e-business, the marketing mix and Porters five force model. The theories act like a base to our analysis of the data.</p><p>Conclusions: Our conclusion showed that the three selling agents aren’t reliable about the quotation of prices. Totally they had mistaken the price for 1/6 of the products. We found out that Pricerunner aren’t independent and that Prisjakt are relatively independent. The disquisition didn’t clarified Compricers grade of independents.</p>

Problemformulering: Är informationen på prisjämförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information? Syfte: Syftet är att, med hjälp av en explorativ undersökning samt användning av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, få klarhet i om informationen på prisjämförelsesidorna är tillförlitlig och därmed även oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information. Metod: Vårt tillvägagångssätt har bestått av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i två separata explorativa tvärsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestått av 7 strukturerade intervjuer. Vår ansats kan liknas vid en induktiv metod, då vi utgått från insamlad primärdata. Resultatet från dessa anknyts sedan till generella teorier. Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjämförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt. Teori: Utifrån vår undersökning har vi valt teorier om marknadsföring på Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell. Teorierna kommer ligga som en grund till vår analysdel Slutsatser:Vår slutsats visade att informationen på de 3 prisjämförelsesidorna inte är fullständigt tillförlitlig. Vi fann att pricerunner inte är oberoende och att Prisjakt är oberoende, medan undersökningen ej visade klarhet i Compricers situation. / Problem quest: Are the information on the price comparison sites reliable and independent from selling agents who can have interest in showing partial information. Purpose: The purpose is to investigate if the information on the Swedish Shopping agent sites are reliable, and even to investigate if unjust special treatment of the selling agents is common. Methodology: Our approach has comprehended both a quantitative and a qualitative method. The quantitative method is based on two separate explorative cross-section studies, and the qualitative method has implicated 7 structured interviews. Since we have started with the collection of data, and after that expounded it with the general theories, our thesis are much like a inductive method. Disquisition object: We have chosen to study the three Internet selling agents who consider themselves to apply independent information: Compricer, Pricerunner and Prisjakt. Theory: Because of our disquisition have we chosen theories about marketing on Internet, e-business, the marketing mix and Porters five force model. The theories act like a base to our analysis of the data. Conclusions: Our conclusion showed that the three selling agents aren’t reliable about the quotation of prices. Totally they had mistaken the price for 1/6 of the products. We found out that Pricerunner aren’t independent and that Prisjakt are relatively independent. The disquisition didn’t clarified Compricers grade of independents.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras. En bransch där det finns en avsaknad på relevanta marknadspriser på en aktiv marknad är skogsbranschen. Skogsföretag måste därför värdera sina tillgångar genom standarden IAS 41 och därmed uppskatta framtida kassaflöden.I denna uppsats har vi valt att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur användandet av IAS 41 har sett ut utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Syftet är att öka insikten om användandet av IAS 41 utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Studien baseras på en fallstudie av Sveaskog där tre nyckelpersoner i värderingsprocessen har intervjuats, tillsammans med en dokumentstudie baserad på årsredovisningar. Även en revisor och två externa skogsvärderare har intervjuats. Studien finner stöd för att IAS 41 har bidragit till en ökad relevans och jämförbarhet i den finansiella rapporteringen. Det har inte observerats någon märkbar påverkan på begripligheten medan den tillförlitliga framställningen är den kvalitativa redovisningsegenskap som har blivit lidande i och med införandet av IAS 41.

This article aims towards developing further understanding regarding the relation between the media phenomenon podcasts and source credibility amongst young adults in Sweden. Furthermore, the foundation for this essay is based on the previous and current empiricism regarding both podcasts and source credibility. This study has evaluated and discussed the function that podcasts contribute with in regards to bridging the gap between social media and journalistic publishing. To answer this study's aim of purpose, a qualitative and a quantitative research method have been applied. These research methods have consisted of a digital survey and a focus group survey. The purpose behind the research was to examine how young adults living in Sweden experience and reflect on the subject of podcasts in correlation with source credibility. The research was narrowed down to a specific set of three resource categories amongst podcasts. It was concluded from these studies’ research methods that similarities and differences were present in relation to already existing empiricism. Furthermore was the extubated data applied to the Parasocial Interaction Theory and Uses and Gratification Theory.  The extubated data showed how young adults consider themselves source critical in relation to information produced through podcasts. Furthermore it was revealed that young adults' source credibility is highly based on who the publisher and podcast host is and acts. After applying the two theories to the collected data it was illustrated that young adults’ source critical thinking was affected by their perceived personal relations towards the podcast hosts. It became apparent that podcasts within the public service sector were perceived more credible regardless of the podcast subject and podcast host. In further addition the collected data presented that credibility and source criticism amongst young adults is partly based on which genre of podcast that is consumed. This essay also conducts a discussion regarding how the relation between podcasts and source credibility can develop further in the future. / Följande arbete ämnar att bilda en ökad förståelse kring mediefenomet podcasts i relation till det samhällsaktuella begreppet källkritik. Således redovisas det hur tidigare forskning tillhörande forskningsområdena har bidragit till den nuvarande empirin inom ämnet. Uppsatsen beskriver och diskuterar podcasts som en medial kanal som verkar mellan sociala medier och journalistiskt publicerade verk. För uppsatsens syfte har en kvalitativ och en kvantitativ studie genomförts. Dessa forskningsmetoder utformades som en digital enkät och en fokusgruppsundersökning. Arbetet utgick från att undersöka hur unga vuxna i Sverige upplever och reflekterar kring podcasts i relation till källkritik inom tre olika podcastgenrer. Genom arbetets forskningsmetoder synliggjordes likheter och olikheter i relation till tidigare forskning och applicerades även i relation till två olika teorier. Dessa två teorier var Parasocial Interaction Theory och Uses and Gratification Theory. Studien visade att unga vuxna är generellt källkritiska till det material de får ta del av via podcasts, men att trovärdigheten och nivån av källkritik avgörs beroende på vem avsändaren och podvärden är. Genom applicering av de båda teorierna till studiens data från undersökningarna, synliggjordes det att lyssnarnas uppfattade personliga relationer till podcastvärdarna påverkade deras källkritiska tänkande. Ytterligare framgick det att podcasts med public service som avsändare ansågs vara mer trovärdiga oberoende ämnet och podcastvärd. Studien visade även att trovärdigheten och källkritiken hos unga vuxna är delvis beroende på vilken kategori av podcast som konsumeras. Uppsatsen för även en diskussion om hur källkritik kan appliceras i relation till mediefenomet podcasts i framtiden.

The requirements of privacy have become a necessity in modern-day internet-based applications. This applies from traditional client-server applications to blockchain-based applications. Blockchains being a new domain for application development, the priority towards privacy beyond pseudo anonymity has been lacking. With financial applications built on blockchains entering mainstream adoption, and these applications handling sensitive data of users, it is useful to be able to understand how privacy technologies can help in ensuring that the user’s data privacy is maintained. This project addresses this by taking a simple financial transaction use case and applying various privacy technologies like Data Encryption, Zero-Knowledge Proofs, Trusted Execution Environments. Workflow and Component architecture is proposed for solutions based on these technologies and they are compared to identify which is a feasible solution for the use case. Trusted Execution Environments was concluded to be the best match for the requirements of the use case and Secret Network which is a blockchain built on this privacy technology was evaluated against determined privacy metrics and benchmarks were run to check the performance changes due to using the technology. Based on this analysis, Secret Network was found to be a good solution to handle the provided use case and flexible enough to handle more complex requirements. / Kraven på integritet har blivit en nödvändighet i dagens internetbaserade tillämpningar. Detta gäller från traditionella klient-server-tillämpningar till blockkedjebaserade tillämpningar. Eftersom blockkedjor är ett nytt område för utveckling av tillämpningar har man inte prioriterat integritet utöver pseudoanonymitet. I och med att finansiella tillämpningar som byggs på blockkedjor börjar bli allmänt accepterade, och att dessa tillämpningar hanterar känsliga uppgifter om användarna, är det bra att kunna förstå hur integritetsskyddstekniker kan bidra till att se till att användarnas integritet bevaras. Detta projekt tar itu med detta genom att ta ett enkelt användningsfall för finansiella transaktioner och tillämpa olika integritetsskyddstekniker som datakryptering, bevis för nollkunskap och betrodda utförandemiljöer. Arbetsflöden och komponentarkitektur föreslås för lösningar som bygger på dessa tekniker och de jämförs för att identifiera vilken lösning som är genomförbar för användningsfallet. Trusted Execution Environments konstaterades vara den bästa lösningen för kraven i användningsfallet och Secret Network, som är en blockkedja byggd på denna teknik för skydd av privatlivet, utvärderades mot fastställda integritetsmått och benchmarks kördes för att kontrollera prestandaförändringarna till följd av användningen av tekniken. På grundval av denna analys konstaterades Secret Network vara en bra lösning för att hantera det aktuella användningsfallet och tillräckligt flexibel för att hantera mer komplexa krav.