No description available.

Under senare år har prisjämförelsesajter vuxit fram som en betydande komponent inom konsumenthandeln. En majoritet av konsumenterna använder sig av prisjämförelsesajter för att söka information före, eller för att genomföra, sina köp. Fler och fler företag börjar också arbeta med prisjämförelsesajter som marknadsföringskanal. Den nya tekniken som har möjliggjort denna utveckling, och på många sätt kan tänkas bidra till en ökad konkurrens på marknaden, kan dock också användas som verktyg för att begränsa konkurrensen. Detta kan ske genom att aktörerna via prisjämförelsesajterna samordnar sig om ett visst uppträdande på marknaden, vilket kan snedvrida konkurrensen genom att exempelvis priser fastställs eller att marknaden uppdelas. Sådant agerande är förbjudet i svensk rätt jämte konkurrenslagen 2008:579 2 kap 1 §. Företrädesvis kan detta ske via automatiserade prissättningssystem, där två eller flera konkurrenter kan skapa artificiella sänkningar och höjningar i prisbilden, alternativt skapa en låst prisbild. I vilken utsträckning detta sker i praktiken – om alls - är ännu inte klarlagt. Inget fall har heller blivit föremål för prövning i Marknadsdomstolen eller hos Konkurrensverket. Därför är denna utredning till stor del hypotetisk. Utredningen påvisar att ”normal medverkan” (publicering av pris- och produktinformation) på prisjämförelsesajt i sig inte bör träffas av förbudet. Inte heller bör det vara förbjudet att agera självständigt men influeras av informationen på prisjämförelsesajten såsom information från marknaden. Däremot talar mycket för att bruket av vissa automatiska prissättningssystem kan få till resultat att priser fastställs eller marknader delas upp genom ett samordnat förfarande, vilket är förbjudet. Detta utesluter dock inte att även manuella prissättningsmetoder kan omfattas av förbudet under vissa omständigheter.

<p>Det finns idag ett väldigt stort urval av återförsäljare som agerar på Internet och dessa kan vid en första anblick te sig väldigt svåra att överskåda för konsumenter inför ett köp. Prisjämförelsesajter finns därför som en konsumentguide som med sina sökfunktioner snabbt hjälper konsumenter att hitta återförsäljare med de billigaste priserna samt även tillhandahåller information om såväl produkter som återförsäljare. Uppsatsen syftar till att studera prisjämförelsesajternas roll i samspelet mellan återförsäljare och konsument på den Internetbaserade marknaden för hemelektronik. Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med de två marknadsledande prisjämförelsesajterna, PriceRunner och Prisjakt, samt intervjuer med tre återförsäljare inom detta branschsegment, CDON, Expert och Kameraexperten. Intervjuerna analyseras med hjälp utav en analysmodell där vi kopplat samman flera olika marknadsföringsteorier. Det resultat vi kommit fram till visar på att det nätverk av återförsäljare och konsumenter som prisjämförelsesajterna tillhandahåller har lett till en ökad konsumentmakt men att detta inte behöver ses som negativt för återförsäljarna då dessa har stora konkurrensfördelar att vinna om de sköter sina kundrelationer på ett bra sätt.</p>

Det finns idag ett väldigt stort urval av återförsäljare som agerar på Internet och dessa kan vid en första anblick te sig väldigt svåra att överskåda för konsumenter inför ett köp. Prisjämförelsesajter finns därför som en konsumentguide som med sina sökfunktioner snabbt hjälper konsumenter att hitta återförsäljare med de billigaste priserna samt även tillhandahåller information om såväl produkter som återförsäljare. Uppsatsen syftar till att studera prisjämförelsesajternas roll i samspelet mellan återförsäljare och konsument på den Internetbaserade marknaden för hemelektronik. Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med de två marknadsledande prisjämförelsesajterna, PriceRunner och Prisjakt, samt intervjuer med tre återförsäljare inom detta branschsegment, CDON, Expert och Kameraexperten. Intervjuerna analyseras med hjälp utav en analysmodell där vi kopplat samman flera olika marknadsföringsteorier. Det resultat vi kommit fram till visar på att det nätverk av återförsäljare och konsumenter som prisjämförelsesajterna tillhandahåller har lett till en ökad konsumentmakt men att detta inte behöver ses som negativt för återförsäljarna då dessa har stora konkurrensfördelar att vinna om de sköter sina kundrelationer på ett bra sätt.

<p>Problemformulering: Är informationen på prisjämförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information?</p><p>Syfte: Syftet är att, med hjälp av en explorativ undersökning samt användning av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, få klarhet i om informationen på prisjämförelsesidorna är tillförlitlig och därmed även oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information.</p><p>Metod: Vårt tillvägagångssätt har bestått av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i två separata explorativa tvärsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestått av 7 strukturerade intervjuer.</p><p>Vår ansats kan liknas vid en induktiv metod, då vi utgått från insamlad primärdata. Resultatet från dessa anknyts sedan till generella teorier. </p><p>Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjämförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt.</p><p>Teori: Utifrån vår undersökning har vi valt teorier om marknadsföring på Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell. Teorierna kommer ligga som en grund till vår analysdel</p><p>Slutsatser:Vår slutsats visade att informationen på de 3 prisjämförelsesidorna inte är fullständigt tillförlitlig. Vi fann att pricerunner inte är oberoende och att Prisjakt är oberoende, medan undersökningen ej visade klarhet i Compricers situation.</p> / <p>Problem quest: Are the information on the price comparison sites reliable and independent from selling agents who can have interest in showing partial information.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate if the information on the Swedish Shopping agent sites are reliable, and even to investigate if unjust special treatment of the selling agents is common.</p><p>Methodology: Our approach has comprehended both a quantitative and a qualitative method. The quantitative method is based on two separate explorative cross-section studies, and the qualitative method has implicated 7 structured interviews. Since we have started with the collection of data, and after that expounded it with the general theories, our thesis are much like a inductive method.</p><p>Disquisition object: We have chosen to study the three Internet selling agents who consider themselves to apply independent information: Compricer, Pricerunner and Prisjakt.</p><p>Theory: Because of our disquisition have we chosen theories about marketing on Internet, e-business, the marketing mix and Porters five force model. The theories act like a base to our analysis of the data.</p><p>Conclusions: Our conclusion showed that the three selling agents aren’t reliable about the quotation of prices. Totally they had mistaken the price for 1/6 of the products. We found out that Pricerunner aren’t independent and that Prisjakt are relatively independent. The disquisition didn’t clarified Compricers grade of independents.</p>

Problemformulering: Är informationen på prisjämförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information? Syfte: Syftet är att, med hjälp av en explorativ undersökning samt användning av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, få klarhet i om informationen på prisjämförelsesidorna är tillförlitlig och därmed även oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information. Metod: Vårt tillvägagångssätt har bestått av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i två separata explorativa tvärsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestått av 7 strukturerade intervjuer. Vår ansats kan liknas vid en induktiv metod, då vi utgått från insamlad primärdata. Resultatet från dessa anknyts sedan till generella teorier. Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjämförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt. Teori: Utifrån vår undersökning har vi valt teorier om marknadsföring på Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell. Teorierna kommer ligga som en grund till vår analysdel Slutsatser:Vår slutsats visade att informationen på de 3 prisjämförelsesidorna inte är fullständigt tillförlitlig. Vi fann att pricerunner inte är oberoende och att Prisjakt är oberoende, medan undersökningen ej visade klarhet i Compricers situation. / Problem quest: Are the information on the price comparison sites reliable and independent from selling agents who can have interest in showing partial information. Purpose: The purpose is to investigate if the information on the Swedish Shopping agent sites are reliable, and even to investigate if unjust special treatment of the selling agents is common. Methodology: Our approach has comprehended both a quantitative and a qualitative method. The quantitative method is based on two separate explorative cross-section studies, and the qualitative method has implicated 7 structured interviews. Since we have started with the collection of data, and after that expounded it with the general theories, our thesis are much like a inductive method. Disquisition object: We have chosen to study the three Internet selling agents who consider themselves to apply independent information: Compricer, Pricerunner and Prisjakt. Theory: Because of our disquisition have we chosen theories about marketing on Internet, e-business, the marketing mix and Porters five force model. The theories act like a base to our analysis of the data. Conclusions: Our conclusion showed that the three selling agents aren’t reliable about the quotation of prices. Totally they had mistaken the price for 1/6 of the products. We found out that Pricerunner aren’t independent and that Prisjakt are relatively independent. The disquisition didn’t clarified Compricers grade of independents.