This article aims towards developing further understanding regarding the relation between the media phenomenon podcasts and source credibility amongst young adults in Sweden. Furthermore, the foundation for this essay is based on the previous and current empiricism regarding both podcasts and source credibility. This study has evaluated and discussed the function that podcasts contribute with in regards to bridging the gap between social media and journalistic publishing. To answer this study's aim of purpose, a qualitative and a quantitative research method have been applied. These research methods have consisted of a digital survey and a focus group survey. The purpose behind the research was to examine how young adults living in Sweden experience and reflect on the subject of podcasts in correlation with source credibility. The research was narrowed down to a specific set of three resource categories amongst podcasts. It was concluded from these studies’ research methods that similarities and differences were present in relation to already existing empiricism. Furthermore was the extubated data applied to the Parasocial Interaction Theory and Uses and Gratification Theory.  The extubated data showed how young adults consider themselves source critical in relation to information produced through podcasts. Furthermore it was revealed that young adults' source credibility is highly based on who the publisher and podcast host is and acts. After applying the two theories to the collected data it was illustrated that young adults’ source critical thinking was affected by their perceived personal relations towards the podcast hosts. It became apparent that podcasts within the public service sector were perceived more credible regardless of the podcast subject and podcast host. In further addition the collected data presented that credibility and source criticism amongst young adults is partly based on which genre of podcast that is consumed. This essay also conducts a discussion regarding how the relation between podcasts and source credibility can develop further in the future. / Följande arbete ämnar att bilda en ökad förståelse kring mediefenomet podcasts i relation till det samhällsaktuella begreppet källkritik. Således redovisas det hur tidigare forskning tillhörande forskningsområdena har bidragit till den nuvarande empirin inom ämnet. Uppsatsen beskriver och diskuterar podcasts som en medial kanal som verkar mellan sociala medier och journalistiskt publicerade verk. För uppsatsens syfte har en kvalitativ och en kvantitativ studie genomförts. Dessa forskningsmetoder utformades som en digital enkät och en fokusgruppsundersökning. Arbetet utgick från att undersöka hur unga vuxna i Sverige upplever och reflekterar kring podcasts i relation till källkritik inom tre olika podcastgenrer. Genom arbetets forskningsmetoder synliggjordes likheter och olikheter i relation till tidigare forskning och applicerades även i relation till två olika teorier. Dessa två teorier var Parasocial Interaction Theory och Uses and Gratification Theory. Studien visade att unga vuxna är generellt källkritiska till det material de får ta del av via podcasts, men att trovärdigheten och nivån av källkritik avgörs beroende på vem avsändaren och podvärden är. Genom applicering av de båda teorierna till studiens data från undersökningarna, synliggjordes det att lyssnarnas uppfattade personliga relationer till podcastvärdarna påverkade deras källkritiska tänkande. Ytterligare framgick det att podcasts med public service som avsändare ansågs vara mer trovärdiga oberoende ämnet och podcastvärd. Studien visade även att trovärdigheten och källkritiken hos unga vuxna är delvis beroende på vilken kategori av podcast som konsumeras. Uppsatsen för även en diskussion om hur källkritik kan appliceras i relation till mediefenomet podcasts i framtiden.