Organizations wants to be at the top when it comes to using new technologies in order to retain a strong position on the market and also create innovative and unique service offerings. New technologies put pressure on organizations, that have to answer to its challenges. Blockchain is a new technology that is very well heard of, it is a complicated technology and is in constant development. The purpose of this study is to identify challenges that the blockchain technology brings to organizations as well what opportunities organizations are looking with the technology. There will also be discussions about potential opportunities that arise when organizations overcome the challenges and what the blockchain can contribute to digital services. / Organisationer vill vara ledande inom nya teknologier för att skapa unika tjänsteerbjudande och behålla drivkraft. Nya teknologier sätter press på organisationer som måste besvara dess utmaningar. Blockkedjetekniken är en omtalad teknologi som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, tekniken är komplicerad och i ständig utveckling. Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar som blockkedjetekniken medför till organisationer samt vad organisationer ser för möjligheter med tekniken. Det kommer att diskuteras potentiella möjligheter som uppstår när organisationer överkommer utmaningarna och vad tekniken kan bidra med till digitala tjänster. I kombination med tidigare forskning och en kvalitativ studie som utförts hos en organisation som tillhandahåller digitala tjänster och som är intresserade att investera i blockkedjan har utmaningar och möjligheter identifierats.

No description available.

No description available.

Blockchaintekniken är omskriven och beryktat inom många olika branscher. Mycket av det som skrivs både vetenskapligt och inom övrig media har dock en spekulativ prägel och det saknas i stor utsträckning empiriska kunskaper om teknikens egenskaper i allmänhet och inom revisionsbranschen i synnerhet. Ur tidigare forskning identifieras tre nyckelbegrepp: transparens, säkerhet och effektivitet. Utifrån dessa studeras potentiella förbättringsmöjligheter inom dagens revision och vilken effekt som hade kunnat uppnås med hjälp av blockchaintekniken på desamma. Med hjälp av en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades kunde studiens frågeställning besvaras. Respondenterna var yrkesverksamma revisorer på större byråer vilka selekterades utifrån noga valda kriterier. Resultatet visar att det finns områden där blockchaintekniken kan utnyttjas för att få en mer effektiv och transparent revision vilket är till fördel för det reviderade bolagets intressenter. Frågetecken kring säkerhetsaspekter angående tekniken kvarstår dock. Möjligheten att kunna granska ett bolag med hjälp av saldoavstämningar i realtid inom ett blockchain-nätverk ses som en av de största effektivitetsvinsterna som blockchain kan generera.   Studien anses bidra med en nyanserad bild av teknikens möjligheter inom revision där även dess brister identifieras. Fall- eller observationsstudier inom området behövs dock för att fastställa huruvida resultatet av denna studie tangerar med praktiken. Studien har även inte tagit hänsyn till hur en faktisk implementering av tekniken inom revision skulle kunna ske.

Today's paper-based system regarding share certificates has long been considered obsolete in relation to the technical development that characterizes an otherwise digital market. Especially in relation to the inconveniences the system is associated with for limited liability companies, as well as for the shareholders.  Despite it being a known fact, no changes have been made in cases where amendments to the law have been discussed through official government reports. The solutions presented in the reports have been either an implementation of a share register or an extended function of the share ledger, both requiring the abolishment of share certificates. The opinion yet remained that the positive aspects of the paper-based share certificate system overweighed the negative ones due to technological shortcomings. However, in light of recent development in modern technology, a solution might be found in blockchain technology. The overall question of this thesis is thus to what extent the paper-based system raises problems and whether satisfactory solutions can be found in new technology. In order to present effective and competitive solutions, the thesis looks beyond the national boarders, towards foreign judicial system to find alternative ways of handling the issue of share certificates. Through the international perspective, blockchain technology is presented as a potential solution. In order to assess its compatibility with the Swedish judicial system a short introduction is made regarding the underlying technology. This also helps create an understanding of its pioneering nature. The technical introduction is then followed by a theoretical application of a blockchain-based solution for handling the share certificates as well as the share ledger. This leads to the conclusion that a potential solution is found in blockchain technology which, combined with the overall assessment of the negative aspects of a paper-based system, advocates for a reform.

Den svenska vildsvinstammen har de senaste åren varit ett växande problem. I takt med att vildsvinen har blivit fler, har de tagit sig allt närmare människan. Bönder, markägare och privatpersoner har vittnat om uppbökade och förstörda marker, men samtidigt som vildsvinen är ett stort problem för samhället är det också en resurs i form av ett hållbart och närproducerat livsmedel. Regeringen har därför tagit fram en handlingsplan inom ramen för den svenskalivsmedelsstrategin för att öka avsättningen av vildsvinskött till den svenska marknaden. Ett steg var att ge den Svenska Veterinärmedicinska Anstalten (SVA) uppdraget att se över möjligheterna med ett digitalt spårningssystem av vildsvin. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverige kan öka avsättningen av vildsvinskött till marknaden med hjälp av ett digitaliserat spårningssystem ur ett jägarperspektiv. Studien riktar in sig på blockkedjetekniken och en intervjustudie bland vildsvinsjägare är genomförd för att se över om blockkedjan kan hjälpa till att öka avsättningen av vildsvinskött. Studien fokuserar på fyra undersökningsfrågorför att identifiera vilka hinder som finns inom den svenska vildsvinskedjan idag för att öka avsättningen av viltsvinskött. Går det att använda sig av blockkedjor för spårbarhet på vildsvin och vilka möjligheter skapar blockkedjan? Studiens resultat visade att jägarna ser flera problem med vildsvinskedjan idag. Geografiska avstånd, ekonomi och vildsvinets rykte var de mest påtagliga hindren. Slutsatserna visar att blockkedjan kan vara fördelaktig som spårningssystem av vildsvin för att öka avsättningen. Dess egenskaper kan bland annat skapa tillit hos slutkonsumenterna som då ökar efterfrågan. Dock kvarstår problemet med de långa avstånden som jägarna måste åka för att lämna in fällda vildsvin.

Kryptovalutor introducerades för allmänheten genom Bitcoins lansering på marknaden 2009. Sedan dess har antalet kryptovalutor ökat explosionsartat och det finns idag flera tusen olika kryptovalutor. Vem som helst kan skapa och lansera en kryptovaluta till försäljning. Kryptovalutor erbjuder anonyma, krypterade transaktioner på en global marknad utan insyn av myndigheter, centralbanker och andra centraliserade institut. Kryptovalutors utformning och sättet de transfereras på innebär svårigheter för myndigheter att spåra transaktioner och koppla dessa till fysiska individer. Detta är egenskaper som utmanar rådande förutsättningar inom rätten, inte minst inom skatterätt.  Det finns i dagsläget ett stort antal användare av kryptovalutor, varav få deklarerar och betalar skatt för sina transaktioner. Det går från myndighetshåll inte att ta reda på hur många som handlar med kryptovalutor, uppgifter om antal baseras endast på självrapportering av användare och uppgifter från handelsplattformar om omfattningen på deras kundkrets, varför mörkertalet antas vara stort. Det innebär svårigheter i att fastställa både skattskyldiga och beskattningsunderlag. Reglering av kryptovalutor är ett rättsområde under utveckling. Idag saknas i Sverige specifika regler avseende kryptovalutor, istället tolkas olika aspekter av kryptovalutor utifrån befintliga regleringar för andra tillgångstyper och rättslig vägledning består till stora delar av Skatteverkets ställningstaganden, och i vissa fall saknas vägledning i sin helhet. Av den rättsliga vägledning som finns i form av praxis framkommer hur fenomenet kryptovalutor ska tolkas skatterättsligt i ett antal hänseenden, det framkommer också att det finns alternativa tolkningsmöjligheter som inte utforskats samt att aktuella tolkningar leder till ytterligare frågor som inte besvarats. Det innebär att det råder oklarheter dels kring hur vissa transaktioner ska beskattas, dels hur viss vägledning inom rättsområdet kommer te sig under rättslig prövning. Vad som är gällande rätt idag i Sverige avseende beskattning av kryptovalutor är därmed i vissa avseenden oklart och det kan rörande vissa transaktioner vara svårt att förutse de skatterättsliga konsekvenserna. Det finns i dagsläget små möjligheter för myndigheter att beivra brott och skatteflykt kopplat till kryptovalutor. Det faktum att kryptovalutor utgör en global standard och kan anonymt transfereras utan mellanhänder över nationsgränser gör det komplicerat ur ett nationellt perspektiv att reglera bruket av kryptovalutor. Internationellt samarbete för att tillse nationernas möjlighet att bedriva beskattningsverksamhet och fastställa beskattningsunderlag kommer vara nödvändigt. Vid sidan av regleringar kommer det vara av vikt med tekniska framsteg som ger förutsättningar att identifiera marknadsaktörer så att dessa kan regleras med en högre precision och effektivitet samt att kunna identifiera och spåra oönskade beteenden. En fortsatt effektiv och rättssäker nationell beskattning med möjlighet att fastställa beskattningsunderlag och beivra skatteflykt ställer krav på utveckling inom regleringsarbetet, internationellt samarbete och de tekniska förutsättningarna för myndigheter.

Idag är det ett faktum att samhället påverkas av tekniska innovationer, där förändringar på betalningsmarknaden inte är ett undantag. Individer har gått från att betala med kontanter till att allt mer använda sig av tekniska och elektroniska lösningar som betalningsmetod. Dagens digitalisering har medfört en ny möjlig betalningsform, i form av digitala koder, vilket är det som benämns för kryptovalutor. De traditionella kryptovalutorna saknar centraliserat styre, vilket innebär att det ligger utom statens kontroll. Det som har möjliggjort denna typ av valuta är blockkedjetekniken. För att möta denna utmaning har ett flertal länder, där Sverige inte är ett undantag, börjat konstruera en egen digital valuta, vilken går under samlingsnamnet CBDC (Central Bank Digital Currency). Det dessa digitala valutor har gemensamt är att de ännu inte har blivit ett standardiserat betalningsmedel. Tidigare studier har påvisat att individers acceptans är ett utav de största hindren för att implementera nya digitala betalningsmedel. Därav antar denna uppsats en kvantitativ karaktär, med huvudsyfte att undersöka digitala valutors möjlighet som betalningsmedel. Syftet uppfylls genom att mäta vilka faktorer som påverkar individens acceptans till användningen. För detta används en egenkonstruerad analysmodell med hypoteser, som baseras på tidigare forskning om faktorer som påverkar individens betalningsmetod och faktorer som påverkar teknologisk acceptans. Datainsamlingen består av en surveyundersökning där enkät valts som datainsamlingsmetod. Resultatet består av svar från 102 stycken respondenter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna har en positiv acceptans till användningen av digitala valutor som betalningsmedel. Dock är det fortfarande få som har stor erfarenhet av digitala valutor, vilket hänförs till att valutan ännu inte är ett standardiserat betalningsmedel. De faktorer som undersöktes var attityd, erfarenhet, förtroende, vanor, socialt inflytande, reglering och design. Enligt resultatet av korrelationsanalys är det individens attityd, det sociala inflytandet och förtroendet till blockkedjetekniken som visade starkast samband till acceptansen. Resultatet visade även att individer som har högt förtroende till staten har låg acceptans till digitala valutor. Resultatet av regressionsanalys visade att samtliga faktorer har en signifikant, och därmed betydande förklaringskraft till variationen i acceptansen. Slutligen testades analysmodellen med hjälp av strukturell ekvationsmodellering, där samtliga faktorer inkluderades. Slutsatsen av studien blev således att individens attityd, erfarenhet och det sociala inflytandet har en signifikant påverkan på individens acceptans till digitala valutor som betalningsmedel.

Formkrav i svensk avtalsrätt innebär bl.a. att vissa avtal måste tecknas i skriftlig form och att de ska undertecknas på papper. I och med digitaliseringen har dock elektroniska medel för ingående av avtal blivit mer och mer av en norm. Smart Contracts är avtal som med tekniska medel syftar till automatisera parternas avtalsprestationer och därmed göra det säkrare för parter att ingå avtal. Detta arbete syftar därmed till att utvärdera huruvida användandet av avtal som ingås via den tekniska företeelsen Smart Contracts kan ersätta användandet av formalavtal.

The internet-of-things is the relatively new and rapidly growing concept of connecting everyday devices to the internet. Every day more and more devices are added to the internet-of-things and it is not showing any signs of slowing down. In addition, advancements in new technologies such as blockchains, artificial intelligence, virtual reality and machine learning are made practically every day. However, there are still much to learn about these technologies. This thesis explores the possibilities of blockchain technology by applying it to an internet-of-things network based on user participation. More specifically, it is applied to a use case derived from Luleå Kommun’s wishes to easier keep track of how full the city’s trash cans are. The goal of the thesis is to learn more about how blockchains can help an internet-of-things network as well as what issues can arise. The method takes an exploratory approach to the problem by partaking in a workshop with Luleå Kommun and by performing a literature study. It also takes a qualitative approach by creating a proof-of-concept solution to experience the technology firsthand. The final proof-of-concept as well as issues that arose during the project are analysed with the help of information gathered and experience gained throughout the project. It is concluded that blockchain technology can help communication in an internet-of-things network based on user participation. However, there is still a lot more to learn and uncover in future research. / Internet-of-things är ett relativt nytt men snabbt växande koncept som handlar om att koppla upp vardagliga saker till internet. Varje dag kopplas mer och mer enheter upp och det visar inga tecken på att sakta ner. Det görs även framsteg inom andra nya teknologier som blockkedjor, artificiell intelligens, virtuell verklighet och maskininlärning i stort sett varje dag. Dock finns det fortfarande mycket att lära sig om dessa teknologier. Denna rapport utforskar blockkedjeteknologins möjligheter genom att applicera det på ett internet-of-things-nätverk baserat på användarmedverkan. Mer specifikt, det är applicerat på ett användningsfall grundat i Luleå Kommuns önskan att lättare hålla koll på hur fulla deras soptunnor i och runtom staden är. Målet med denna rapport är att lära sig mer om hur blockkedjor kan stödja ett internet-of-things-nätverk och utforska vilka problem som kan uppstå. Metoden tar en explorativ ansats till problemet genom att delta i en workshop tillsammans med Luleå Kommun och genomföra en litteraturstudie. Dessutom tas en kvalitativ ansats genom att skapa en prototyplösning för att få förstahandserfarenhet av teknologin. Den slutliga prototypen och problemen som uppstod under projektets gång är analyserade med hjälp av information och erfarenhet som samlats genom hela projektet. Sammanfattningsvis kan blockkedjeteknologi hjälpa till kommunikationen i ett internet-of-things-nätverk baserat på användarmedverkan. Dock finns det fortfarande mycket att lära sig om denna teknologi i framtida forskning.