This report is the result of an investigation into current possibilities to use blockchain or other distributed ledger technologies for identification and authentication in an Internet-of-Things (IoT) setting. During the course of the project, several different distributed ledgers have been examined and their strengths and weaknesses analyzed with respect to their potential use in connected devices with constrained resources. After investigating whether there are any solutions providing identification and authentication through distributed ledgers available today, one was chosen for implementation in a Proof of Concept (PoC), where the solution was tested on a certain piece of hardware representing an IoT-device. The performance of the PoC was then analyzed and evaluated. The results of the literature study as well as the tests on the PoC led to the conclusion that a number of factors prevent such a solution from being a viable alternative to current solutions. However, as the technology involved is still in its infancy and developing rapidly, this verdict may be subject to change in the future. The advancements required for such a solution to become viable are: improved consensus models, light nodes and possibly fundamentally new and improved distributed ledger technologies. / Denna rapport är resultatet av en undersökning av nuvarande möjligheter att använda blockkedje- eller annan distribuerade-liggare-teknologi för identifikation och autentisering i en sakernas internet (IoT). Under arbetets gång har ett antal olika distribuerade liggare undersökts och deras respektive styrkor och svagheter har analyserats i förhållande till deras potentiella användbarhet i uppkopplade enheter med begränsad hårdvaruprestanda. Efter att ha undersökt om det finns några lösningar som erbjuder identifikation och autentisering genom distribuerade liggare tillgängliga idag valdes en för att implementeras i en konceptvalidering där lösningen testades på en viss hårdvara som representerade en enhet i IoT. Konceptvalideringens prestanda analyserades därefter och utvärderades. Resultaten av litteraturstudien och testerna av konceptvalideringen ledde till slutsatsen att ett antal faktorer hindrar en sådan lösning från att vara ett gångbart alternativ till dagens lösningar. Då teknologin i fråga fortfarande är i sin linda och utvecklas snabbt kan dock denna slutsats komma att ändras i framtiden. Framsteg som behöver göras för att en sådan lösning ska kunna vara praktisk är förbättrade konsensusmodeller, lätta noder och möjligen grundligen nya och förbättrade distribuerade liggare.

This thesis is one in a group of several theses that are researching different subjects in the development of a new cryptocurrency. For a few years now, the cryptocurrency market has grown dramatically, in the lead of the original cryptocurrency Bitcoin. Today, most cryptocurrencies' validation-technology, including Bitcoin's, are based on Proof-of-Work (PoW), i.e., a system where transaction validation is made by servers calculating mathematical problems. PoW results in high energy consumption and slow transaction speed. In this cryptocurrency, the validation mechanism will build on a technology called Proof-of-Stake (PoS). PoS does not yield as high energy consumption and often leads to faster transaction speed. The specific technique for validation in this system is that validators bet their coins to validate transactions and get rewards in the form of transaction fees if they end up conforming the transactions that reach consensus among the validators. In particular, the purpose of this report is to research the risk and reward for validators in the betting process and from this develop a reward policy which yields a fast and secure validation. The methods used for solving the problems are simulations based on Monte Carlo methods. From the simulations, the results are discussed and compared. Also, this report will cover economic theories behind cryptocurrencies, mainly focusing on monetary policy and the transaction markets. The findings of this report are several risk functions for different topologies and winning conditions considered during the development of the cryptocurrency. Further, a conclusion was that the expected value of profit for validators need to be constant, independent of when the bets are made with regard to previous bets. From this, a reward function which distributes rewards between winning validators was formed. Another, economical conclusion from this was that, in the long run, the expected value of profit of betting should converge to zero due to a perfect competition market. / Denna kandidatuppsats är en av era uppsatser som analyserar olika områden i utvecklingen av en ny kryptovaluta. Under de senaste åren har kryptovalutamarknaden vuxit dramatiskt, där Bitcoin har varit ledande. Idag bygger de flesta kryptovalutors valideringsteknik, inklusive Bitcoins, på Proof-of-Work (PoW), d.v.s. ett system där transaktionsvalideringen görs av servrar som beräknar komplicerade matematiska problem. Detta resulterar i en hög energiförbrukning och i många fall långsamma transaktionshastigheter. I denna kryptovaluta kommer valideringsmekanismen baseras på en teknik som kallas Proof-of-Stake (PoS) vilket leder till en substantiellt lägre energiförbrukning och högre transaktionshastigheter. Tekniken för valideringen i det här systemet är baserat på att validerare i systemet satsar sina egna mynt för att validera transaktioner och får belöningar i form av transaktionsavgifter om de validerar den transaktion som når konsensus i blockkedjan. I synnerhet är syftet med rapporten att formulera riskerna och de möjliga belöningarna för validerare i bettingprocessen och därmed hitta ett belöningssystem som leder till en snabb och säker kryptovaluta när det gäller validering. De metoder som används för att lösa problemen är simuleringar baserade på Monte Carlo metoder. Slutresultatet av denna rapport är era riskfunktioner för olika topologier och villkor för de vinnande validerarna, beräkningar för väntevärde och belöningsfunktioner för validering. Vidare har slutsatsen dragits att väntevärdet av att göra ett bet måste vara konstant med avseende på när bettet görs. Från detta togs en belöningsfunktion fram som fördelar belöningar mellan vinnande validerare. En annan, ekonomisk slutsats, var att i det långa loppet kommer väntevärdet av vinsten för att betta konvergera till noll på grund av att en perfekt konkurrensmarknad antas.

Denna studie undersöker huruvida avsiktligt implementerad friktion inom interaktionsdesign kan minska antal användarfel vid insatsprocessen för blockkedjor med Proof-of-Stake teknik. Friktion som avsiktligt implementerats har tidigare visats kunna leda till färre användarfel. Det spekuleras i att blockkedjor kan komma att användas i större utsträckning i framtiden. Eftersom fel i insatsprocessen för en blockkedja med Proof-of-Stake teknik kan leda till att pengar går förlorade valdes det området för att undersökas närmare om friktion kan leda till färre användarfel. Studien avgränsas till en typ av avsiktlig friktion som kallas design for pauses som syftar till att få användaren att tillfälligt stanna upp med sin interaktion. I studien skapades två versioner av en prototyp på en insatsprocess till blockkedjan Ethereum som testades på två olika testgrupper. Ena versionen av prototypen innehöll avsiktligt implementerad friktion och i den andra versionen adderades ingen friktion avsiktligt. Deltagarna i testet ombads utföra insatsprocessen i prototypen där deras interaktioner granskades och statistik fördes på antal användarfel. Användarfelen delades upp i två kategorier: slarvfel och misstag. Resultaten från testerna visar på att avsiktlig friktion av typen design for pauses minskar antal användarfel av typen misstag. Ytterligare forskning krävs för att besvara om design for pauses kan bidra till att minska antal användarfel av typen slarvfel. / This study evaluates whether intentionally implemented friction within interaction design can reduce the amount of user errors in the staking process within blockhains with Proof-of-Stake technology. Intentionally implemented friction has previously been proved to reduce user errors. It is speculated that blockchains may be used to a greater extent in the future. Since user errors in the staking process of a blockchain with Proof-of-Stake technology can result in money being lost, that field was selected to investigate if friction can result in fewer user errors. This study is limited to a type of deliberate friction called design for pauses which aims to temporarily pause the users interaction. In the study, two versions of a prototype were created to simulate the staking process for the Ethereum blockchain and were tested on two different test groups. One version of the prototype had intentionally added friction while in the other version no friction was added intentionally. Participants in the test were asked to perform the staking process in the prototype. Their interactions were analyzed and statistics were kept on the number of user errors. The user errors were divided into two categories: slips and mistakes. The results of the tests shows that deliberate friction of type design for pauses leads to reduced number of user errors of type mistakes. Further research is needed in order to answer whether design for pauses may reduce the number of user errors of type slips.

The interest in blockchain technology has risen dramatically in a short period of time. Conceptualized by the release of Bitcoin in 2008, the technology has grown at a steady pace, gaining traction over time with the interest of a large number o f industries. This paper explores the current state of the blockchain research space, providing a thorough description of the technology and its fundamental features. A literature study was conducted with the aim of defining a blockchain, where the result shows that two main characteristics are present; A blockchain is a data structure storing information in blocks where each block references the previous block. Further, data is distributed among blockchain network participants. Furthermore, this paper showcases the versatility of the technology by proposing a blockchain based model for digital voting at general meetings. While the model managed to provide a transparent means of tallying and verifying the outcome of a vote, it should be noted that a compromise had to be made in terms of trusting a third party. / Intresset för blockkedjeteknologin har ökat dramatiskt under en kort tid. Tekniken, som konceptualiserades i samband med utgåvan av Bitcoin 2008, har vuxit med en jämn takt, och har erhållit momentum i samband med att flera större branscher har visat sitt intresse. Denna rapport utforskar det rådande tillståndet i forskningsutrymmet, och erbjuder en utförlig beskrivning av tekniken och dess grundläggande egenskaper. En litteraturstudie genomfördes med målet att definiera blockkedjan, där resultatet visade att två huvudsakliga karaktärsdrag fanns; En blockkedja är en datastruktur som lagrar information i block, där varje block refererar till det föregående. Vidare distribueras data till blockkedjenätverkets deltagare. Dessutom visar denna rapport på teknikens mångsidighet genom att föreslå en blockkedjebaserad modell för digital röstning i bolagsstämmor. Samtidigt som modellen lyckades erbjuda en transparent metod att räkna och verifiera röstresultatet i ett val, så bör det noteras att en kompromiss var tvungen att genomföras gällande förtroendet till en tredje part.

Many applications and protocols on blockchain platforms are reliant on real-world data which exists outside the blockchain, something which is not directly accessible through these platforms. To bridge this gap, blockchain oracles help these applications and protocols by providing them with this data. As different data used by these applications and protocols can result in different outcomes occurring, one way for attackers to attack these applications and protocols is to attack the oracles they rely on. This thesis investigates what types of fundamental attacks are possible on oracles hosted on Ethereum, potential ways to protect against them and how these attacks can be categorized. It also investigates if the different attributes of Solana or Corda provides any protection against these attacks in some way. In order to answer these questions, the different blockchain platforms are researched and investigated, along with different oracles and attacks on oracles. A framework which describes the different states data in a oracle can be in was also created in order to help find attacks. In total, eleven different fundamental attacks on Ethereum oracles were found along with different methods to protect against them. A majority of these attacks were deemed to be able to be done in full capability by both independent and nation-state attackers. Both Solana and Corda were found to provide some inherent protection against some of these attacks. Solana was found to be able to almost fully eliminate one type of attack due to its execution environment. Corda was found to make many of the found attacks harder to execute for an attacker, mainly due to its lack of anonymity. / Många applikationer och protokoll på blockkedje-plattformar är beroende av verklig data som existerar utanför blockkedjan, något som inte är direkt nåbart genom dessa plattformar. I syfte att göra denna data nåbar, så hjälper orakel på blockkedjor dessa applikationer och protokoll genom att tillhandahålla dem denna data. Eftersom dessa applikationer och protokoll kan ha olika utfall beroende på vilken data de använder sig av, så är en metod att attackera dem genom att attackera dem orakel som de använder sig av. Denna avhandling undersöker vilka typer av fundamentala attacker som är möjliga mot orakel som körs på Ethereum, potentiella sätt att skydda mot attackerna samt hur dessa attacker kan kategoriseras. Den undersöker även ifall de olika attributen som finns hos Solana eller Corda ger något skydd mot dessa attacker på något sätt. För att besvara dessa frågor har de olika blockkedjeplattformarna undersökts. Även olika orakel samt attacker mot orakel har undersökts. Ett ramverk som beskriver de olika tillstånden som data i ett orakel kan befinna sig i skapades med syfte att underlätta hittandet av attacker. Totalt så hittades elva olika fundamentala attacker mot orakel som körs på Ethereum tillsammans med tillhörande skyddsmetoder. Majoriteten av dessa attacker bedömdes kunna genomföras i full förmåga av både självständiga angripare samt nationssponsrade angripare. Både Solana och Corda visade sig ge skydd mot vissa av de elva attackerna genom sina attribut. Solana kan genom sin exekveringsmiljö nästan helt eliminera möjligheten av en av attackerna. Corda visade sig göra flera av de olika attackerna svårare att genomföra för angripare, främst på grund av sin avsaknad av anonymitet i plattformen.

Försörjningskedjan består av ett komplext system med flera avgörande variabler som kostnad, tid, kvalitet, flexibilitet och produktivitet i tillverkningsindustrin. Samtidigt ställs det hårdare krav från konsumenterna och marknaden som påverkar verksamhetens konkurrenskraft. En del av dessa krav avser kedjans egna målsättningar, men även regleringar. Strävandet efter smarta flöden och system, samt övergången till industri 4.0 medför att nya tekniker tillämpas i syfte att uppfylla dessa krav och optimera flöden och processer. Informationsflödet har en avgörande roll för att kunna bemöta tillgång och resurser från ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Information och data påverkar försörjningskedjans output och processer som är alltifrån konsumentens val att köpa produkten till tillverkningsprocessens olika mekanismer. Det innefattar även andra viktiga och avgörande parametrar om kräver beslutsfattande. Bristande data från medverkande aktörer i försörjningskedjans nätverk avseende produktursprung, samt tillförlitlighet av data om produkter och processer påverkar beslutsfattanden, konkurrenskraften och effektiviteten. Emellertid finns det en bristande förståelse om vad blockkedjan innebär och dess tillämpningsområden i tillverkningsindustrin. I den nya globala ekonomin framstår blockkedjetekniken som en central fråga för effektivisering av processer och flöden. Förståelsen för blockkedjetekniken har därför visat sig vara en viktig faktor för att identifiera värden och fatta investeringsbeslut i en verksamhet. Detta arbete undersöker och studerar blockkedjetekniken i försörjningskedjan, riktat till tillverknings-industrin. Syftet med studien är att studera mekanismer, kriterier och omständigheter som möjliggör värdegenerering i försörjningskedjan. Uppdraget sker i syfte att bidra till djupgående förståelse för intressenter och aktörer inom tillverkningsindustrin. De huvudsakliga värdegenererande möjligheterna avser de vanligaste målen i försörjningskedjan som grundar sig i litteraturen. Detta i sin tur medför en förenklad förståelse om metoden för olika typer av industrier och vägledning om vilka problem det löser. Resultatet påvisade vikten av teknisk kompetens, samt att värdemöjligheterna är relativ i förhållande till syfte och behov. Blockkedjeteknikens huvudsakliga funktioner medför transparens, spårbarhet och tillförlitlighet som i sin tur leder till effektiv informationshantering. Det kan därför generera värden för verksamheter för att minska kostnader, öka kvalitet, flexibilitet, responsivitet, tillförlitlighet och andra hållbarhetskriterier. En av dem lämpligaste konsensusalgoritmerna för försörjningskedjan är därför PoA, samt en stängd och privat blockkedja. Detta medför både säkerhet och effektivitet för informationsflödet. Det kan även bestå av en egen intern algoritm och blockkedja. De identifierade värdena kan inte generaliseras för alla verksamheter och skiljer sig därför beroende på verksamhet. Beslutsfattandemodeller som Birch-Brown-Parulava modellen och Wüst - Gervais modellen kan användas för behovsidentifiering för verksamheter som överväger att tillämpa tekniken. Dessa modeller beaktar de tekniska funktionerna och hållbarhetsaspekterna vid tillämpning. Arbetet genomfördes genom en kvalitativ metod genom att studera litteratur och intervjua forskare och experter. Intervjuerna genomfördes med personer som har ingående och kontextuell förståelse för ämnet. Detta möjliggjorde undersökning av det underliggande lagret av problemet som i sin tur medförde reliabilitet och tillförlitlighet av studien. / Supply chains have evolved into complex systems with numerous factors that influence key supply chain objectives. It is largely determined by objectives such as cost, time, quality, flexibility, reliability, and productivity in the manufacturing industry. Growing market pressures along with higher customer requirements impact a company's overall competitiveness. Among the requirements are the need to meet the objectives of the supply chain, as well as compliance and sustainability criteria. Intelligent operations and systems provide opportunities for new technologies as a result of the industry 4.0 vision. This in return meets requirements and optimizes operations and processes to achieve various supply chain objectives. Thus, information flows are critical to satisfying short- and long-term supply and demand. Data and information play a key role at every point of the supply chain, from product source to final consumption. Decisions and assessments of data in different processes are affected, which also impacts the consumer. Insufficient information about the sources of materials, products, and components in the supply chain network, as well as reliability issues related to certain parameters, are adversely affecting the network. Consequently, this impacts the decision-making process, competitiveness, and efficiency of the supply chain. Information and data can be managed by facilitating the flow of information through blockchain technologies (BCT). However, there is a lack of contextual insight about blockchain as a method and the potential application areas in the manufacturing industry. This creates challenges in determining decision-making strategies for conditions facilitating value and how BCT should be evaluated before being implemented. This is one of the major issues regarding the efficiency of flows and processes in the new global economy. In order to identify organizational values and value enablers, understanding the technology is essential. This study investigates the use of blockchain technology in supply chains, aimed at the manufacturing industry. BCT mechanisms, functions and algorithms were studied to cultivate value-enabling possibilities. The secondary purpose of this study was to provide contextual and profound understanding for stakeholders and actors in the manufacturing sector. The value enablers are identified according to the objectives and ambitions outlined in the literature. Hence, it simplifies the decision-making processes. However, the study emphasized technical competence and demonstrated how potential values are dependent on purpose and need. Among the principal functions of BCT are: transparency, traceability, interoperability, compliance, and reliability resulting in efficient information management. Thus, it can contribute to reducing costs, enhancing quality, flexibility, responsiveness, reliability, and other sustainability metrics. One of the most appropriate and widely used consensus algorithms for the supply chain is PoA (Proof of Authority), which is closed and private. This algorithm contributes to security and efficiency of information flows. Another option is to build a blockchain algorithm internally for the purpose of customizing the solution. There is no generalizability to the identified values for all organizations, so they may vary between them. The Birch-Brown-Parulava and Wüst-Gervais decision-making models are suitable for identifying investment needs and creating implementation strategies. The models take technical and organizational needs into account as well as sustainability concerns. This study was carried out using a qualitative approach that included a review of the literature as well as an empirical examination. Interviews were conducted with individuals with a thorough understanding and expertise within the context of BCT and the supply chain. Studying the underlying layer of problems lead to the enhanced reliability of this study.

I denna studie undersöks hur aktörer inom den finansiella sektorn arbetar med blockkedjeteknologi samt utsträckningen av teknikens adoption utifrån Rogers teori om innovationsbeslutsprocessen. Genom att studera aktuella användningsområden, implementeringsstrategier och utmaningar syftar uppsatsen till att ge en djupare förståelse för hur denna teknologi påverkar och förändrar finansiella tjänster och affärsmodeller. I undersökningen har respondenter från olika aktörer inom den finansiella sektorn intervjuats kring hur de arbetar med digitalisering och blockkedjeteknologi, de fördelar och nackdelar de har identifierat samt deras syn på den framtida utvecklingen av teknologin.Resultatet visar att alla aktörer har kunskap om teknologin och arbetar mer eller mindre aktivt med den. Samtliga har skapat sig en uppfattning om teknologins för- och nackdelar och har därmed nått övertalningssteget enligt Rogers teori. SEB, HSBC, Mitigram och Respondent 1 har nått beslutssteget genom att fatta ett beslut om huruvida innovationen ska implementeras. Endast SEB och HSBC har kommit till implementeringsstadiet där innovationen tillämpas i praktiken. Ingen av respondenterna anses dock ha nått bekräftelsestadiet.Den initiala hypen kring teknologin har mognat till en mer realistisk syn, med en ökad förståelse för teknologin. Dock kvarstår utmaningar, såsom juridiska anpassningar och säkerhetsrisker. Jämförelsen mellan svenska och utländska banker visar att utländska banker ligger före svenska banker i adoptionsprocessen. Skillnaden kan bero på en djupare förståelse för teknologins fördelar eller en mer innovativ företagskultur bland de utländska bankerna. En annan huvudorsak kan vara skillnader i reglering mellan olika länder och regioner.Studien pekar på en potential för fortsatt tillväxt och utveckling av blockkedjeteknologin inom finanssektorn, motiverad av fördelarna med ökad effektivitet, säkerhet och transparens. Historiskt sett har blockkedjeteknologins tillämpningsområden varit otydliga, vilket har försvårat identifieringen av dess avgörande fördelar jämfört med traditionella metoder. Studien visar på att användningsområden för teknologin har blivit tydligare men att det fortfarande krävs ytterligare arbete och processering för att den skall adopteras och accepteras av hela sektorn. / This study examines how participants within the financial sector are working with blockchain technology and the extent of its adoption based on Rogers' theory of the innovation-decision process. By studying current use cases, implementation strategies, and possibilities and challenges, this thesis aims to provide a deeper understanding of how this technology impacts and transforms financial services and business models. Respondents from various businesses and institutions within the financial sector were interviewed about their work with digitalization and blockchain technology, the advantages and disadvantages they have identified, and their views on the future development of the technology.The results show that all respondents have knowledge of the technology and are working more or less actively with it. They have all formed an opinion on the technology's pros and cons and have thus reached the persuasion stage according to Rogers' theory. SEB, HSBC, Mitigram, and Respondent 1 have reached the decision stage by deciding on whether the innovation should be adopted and implemented or rejected. Only SEB and HSBC have reached the implementation stage where the innovation is applied in practice. None of the respondents are considered to have reached the confirmation stage.The initial hype surrounding the technology has matured into a more realistic view, with an increased understanding of its capabilities. However, challenges such as legal adaptations and security risks remain. A comparison between Swedish and foreign banks shows that foreign banks are ahead of Swedish banks in the adoption process, possibly due to a deeper understanding of the technology's benefits, a more innovative corporate culture, or differing regulations across regions.The study indicates potential for continued growth and development of blockchain technology within the financial sector, motivated by the benefits of increased efficiency, security, and transparency. Although identifying clear use cases where the technology demonstrates significant advantages over traditional methods has been challenging, the study indicates that these use cases are becoming more apparent. However, additional efforts are required for the technology to be fully adopted and accepted across the entire sector.

On 25 May 2018 the General Data Protection Regulation, GDPR, came into force in the EU. The regulation strengthened the rights of the data subjects’ in relation to the data controllers and processors and gave them more control over their personal data. The recitals of the GDPR state that it was the rapid development in technology and globalisation that brought new challenges for the protection of personal data. Private companies and public authorities where making use of personal data on an unprecedented scale in order to pursue their own activities. The protection should be technologically neutral and not dependant on the technique used. This leads to questions on whether the protection that is offered through the GDPR is de facto applicable on all technologies. One particular technology which has caught interest of both private companies and public authorities is the blockchain. The public distributed blockchain is completely decentralized, meaning it is the users who decide the rules and its content. There are no intermediaries in power and the transactions of value or other information is sent peer to peer. By using asymmetric cryptography and advanced hash algorithms the transactions sent in the blockchain are secured. Whilst the interest and use of blockchain is increasing and the GDPR attempting to be applicable on all techniques, the characteristics of the public blockchain must be analysed under the terms of the GDPR. The thesis examines whether natural persons can be identified in a public blockchain, who is considered data controller and data processor of a public blockchain and whether the principles of the GDPR can be applied in such a decentralised and publicly distributed technology. / Den 25 maj 2018 tradde den nya dataskyddsforordningen, GDPR, i kraft i EU vilken slog hardare mot personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbitraden an vad det tidigare dataskyddsdirektivet gjort. Med reformen ville EU starka personuppgiftsskyddet genom att ge de registrerade mer kontroll over sina personuppgifter. I skalen till forordningen anges att det var den snabba tekniska utvecklingen och globaliseringen som skapat nya utmaningar for skyddet da privata foretag och offentliga myndigheter anvander personuppgifter i en helt ny omfattning idag. Skyddet bor saledes vara teknikneutralt och inte beroende av den teknik som anvands. Detta oppnar upp for fragor om huruvida skyddet som GDPR erbjuder faktiskt ar applicerbart pa samtliga tekniker. En sarskild teknologi som fangat intresse hos saval privatpersoner som foretag och offentliga myndigheter ar blockkedjan. Den oppet distribuerade blockkedjetekniken ar helt decentraliserad, vilket innebar att det ar dess anvandare som styr och bestammer over innehallet. Nagra mellanman finns inte, utan vardetransaktioner och andra overforingar av information sands direkt mellan anvandare. Genom asymmetrisk kryptografi och avancerade hash algoritmer sakras de overforingar som sker via blockkedjan. Nagot som uppmarksammats under den okande anvandningen och intresset for blockkedjan samt ikrafttradandet av GDPR ar hur personuppgifter bor hanteras i en sadan decentraliserad teknologi, dar inga mellanman kan bara ansvaret for eventuell personuppgiftsbehandling. Flera av den publika blockkedjeteknikens egenskaper bor problematiseras, framfor allt dess oppenhet och tillganglighet for varje person i varlden, samt dess forbud mot rattelse och radering av inlagda data. Denna uppsats behandlar fragorna huruvida fysiska personer kan identifieras i en publik blockkedja, vem som kan anses vara personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbitrade i en publik blockkedja, samt om de principer och krav som uppstalls i GDPR kan efterlevas i en sadan decentraliserad och oppet distribuerad teknologi.

I en perfekt värld hanteras all data på ett säkert och verifierbart sätt för att förhindra att information förändras, stjäls eller blockeras. Dagens infrastruktur bygger på centraliserade system som är format till ett fåtal aktörer som statliga organisationer, myndigheter och institutioner. Denna lösning är inte anpassningsbar till den digitala utvecklingen vilket har lett till att mer information sparas och hanteras online. Blockkedjan har en stor potential att decentralisera hur vi lagrar och hanterar data genom effektivitet, transparens och säkerhet. Blockkedjetekniken har en mängd appliceringsområden som finans, medicin och logistik, men kan summeras som en teknik där algoritmerna utformas för att skapa en distribuerad ledger av informationen som sparas, vilket är en teknik för att få data replikerad, synkroniserad, delad och utspridd geografiskt över ett antal platser. Avsikten med blockkedjan är att tillämpas som ett register av tidigare transaktioner på ett sådant sätt att alla inblandade noder på nätverket tillhandahålls en kopia av kedjan, varmed samtliga deltagare kan verifiera med övriga på nätverket att kedjan inte har manipulerats. Detta öppnar upp för frågorna: Hur ser landskapet ut idag? Vilka tekniker är lämpligast för just industriella system? Vad är det som krävs för att komma igång med en blockkedjeteknik i industriella nätverk? Syftet med studien är att undersöka de viktigaste teknikerna inom ämnet och föra ett resonemang kring lämplighet av olika tekniker med hänsyn till de egenskaperna som är relevanta för industriella system. Även ett experiment utförs om hur man kan använda blockkedjetekniken utifrån ett enkelt scenario taget från industrin. Sammanfattningsvis ses blockkedjan som en innovation med potential att förändra hur man distribuerar information i industriella system på ett säkert sätt. Resultatet av denna studie är en kartläggning och en demonstration som kan lägga grunden för beslut kring hur blockkedjor skulle kunna användas i framtiden. / In a perfect world, all data is handled in a secure and verifiable manner to prevent information from being changed, stolen or blocked. Today's infrastructure is based on centralized systems that are shaped to a few participants like government, authorities and institutions. This solution is not adaptable to the digital development, which has led to more information being stored and managed online. The blockchain has a great potential to decentralize how we store and manage data through efficiency, transparency and security. Blockchain technology has a variety of application areas such as finance, medicine and logistics, but can be summed up as a technology in which the algorithms are designed to create a distributed ledger of the information that is stored, which is a technique for getting the data replicated, synchronized, shared and spread geographically over a number of places. The purpose of the blockchain is to be used as a ledger of previous transactions in such a way that all involved nodes on the network are provided a copy of the chain, whereby all participants can verify with the others on the network that the chain has not been manipulated. This opens the questions: How does the landscape look like today? Which techniques are the most appropriate for industrial systems? What is required to get started with a blockchain technology in industrial networks? The purpose of the study is to investigate the most important techniques in the area and clarify the most suitable of the different techniques, taking into consideration the characteristics relevant to industrial systems. An experiment is also being conducted on how to use the blockchain technique based on a simple scenario taken from the industry. In summary, the blockchain is seen as an innovation with the potential to change how to securely distribute information in industrial systems. The result of this study is a survey and a demonstration that can lay the groundwork for decisions about how blockchains could be used in the future.

Bakgrund: Intresset för världens första kryptovaluta Bitcoin har fått världen att öppna upp ögonen för dess underliggande teknologi: Blockkedjan (”Blockchain”). Blockkedjan kan beskrivas som en decentraliserad databas där ingen central aktör ensam kan bestämma över nätverket. Istället registreras och verifieras transaktioner av nätverkets deltagare. Detta möjliggör för digital information att distribueras men inte kopieras på ett tillförlitligt sätt. Teknologin har således möjlighet att skapa tillit mellan aktörer som vanligtvis inte litar på varandra och anses därför ha stor potential att effektivisera många branscher, däribland banksektorn. Det råder en stor optimism bland flertalet finansiella aktörer som undersöker vilka möjligheter teknologin har att förbättra dess produkter och tjänster. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka användningsområden svenska banker ser potential för Blockkedjan och hur teknologin kan komma att appliceras inom banksektorn. Studien ämnar även analysera vilka effekter användningen av Blockkedjan kan få på transaktioner inom den svenska banksektorn. Genomförande: Studien karaktäriseras av en kvalitativ forskningsmetod. Empirinsamlingen har skett genom ett selekterat urval med fokus på individer som är insatta inom ämnet och banksektorn. Slutsats: Studien identifierar KYC, Smarta Kontrakt och Transaktioner som potentiella användningsområden för den svenska banksektorn. Framförallt KYC lyfts fram som ett område där blockkedjeteknologi kan spela en framtida roll i att förbättra hanteringen av kundinformation. Studien framhäver även trade finance och interbank-transaktioner som attraktiva områden för teknologin att effektivisera. Vidare visar resultatet att Blockkedjan inte skall ses som ett hot mot bankernas roll som intermediär utan en teknologi som möjliggör effektivisering av deras befintliga tjänster. Teknologin är att betrakta som en Emerging technology med en hög osäkerhet i dagsläget där teknologins största potential att ge effekt ligger i framtiden. De största hoten mot en implementering av blockkedjeteknologin inom banksektorn är att teknologin fortfarande befinner sig i en experimentell fas samt en brist på gemensamma standarder och regler banker och länder emellan. / Background: The interest for the first cryptocurrency in the world made the world caught the attention of the technology behind Bitcoin: Blockchain. Blockchain can be described as a decentralized database with no central part controlling its network. Instead, all transactions are registered and verified by the members of the network. This enables digital information to be distributed but not copied in a trustworthy way. The technology therefore has the possibility to create trust between parties that normally does not trust each other and is for that reason considered to have the potential to make many industries, including the banking industry more effective. Amongst a number of financial players that investigate the possible opportunities the technology have for improving their products and services, the optimism is high. Purpose: The purpose of this study is to research which potential fields of application Swedish banks sees for Blockchain and how the technology could be used by the banking industry. The study also intend to analyze the effects the usage of the technology would have on transactions within the Swedish banking industry. Completion: A qualitative research method characterize the study. The empirical data has been collected through a selected sample focused on individuals with knowledge and experience within the field. Conclusion: The study identifies KYC, Smart Contracts and Transactions as potential fields of application for the Swedish banking industry. In particular, KYC was highlighted as an area where the Blockchain technology could help improve managing the personal information of the customer. The study also points out trade finance and interbank-transactions as attractive areas of possible use for the technology. Furthermore, the result of the study shows that the technology should not be seen as a threat against banks role as an intermediary but a technology that enables the banks services to become more efficient. The technology is to be seen as an Emerging technology with high uncertainty today and where the potential impact lays in the future. The biggest threats against an implementation of the technology are that the technology still is in an experimental phase and the shortage of common standards and rules between banks and across countries.