This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well asprovide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation",and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs,etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacyand therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration;every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability,and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan avmanagement i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunderoch leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behovetc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att tradefinance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.

Bakgrund: Den svenska värdepappersmarknaden utgörs av en komplex marknadsstruktur med många intermediärer. En av de senast introducerade teknikerna är blockkedjetekniken, som ska förenkla interaktionen mellan aktörer. Tekniken är en distribuerad databas som byg- ger på en kedja av block där transaktioner och information kan registreras utan inblandning av tredje part. Finansiella aktörer undersöker blockkedjeteknikens användningsområden och potential, men som med alla innovationer uppkommer även utmaningar. Det är således av relevans att undersöka vilka användningsområden, utmaningar och påverkan som identi- fieras för blockkedjetekniken på värdepappersmarknaden. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka användningsområden, utmaningar samt påver- kan på marknaden och dess intermediärer som identifieras för blockkedjetekniken på den svenska värdepappersmarknaden. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats för att erhålla en djupare förståelse för fenomenet. Det genomfördes fem stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer på den svenska värdepappersmarknaden och en intervju med en sakkunnig inom blockkedjeteknik. Slutsats: Studien visar att blockkedjetekniken har potential att automatisera och effektivi- sera manuella processer. Men teknikens fulla potential begränsas av rådande regelverk och en begränsad volymkapacitet. I studien framgår det att tekniken inte är applicerbar på de affärsområden som omfattar stora volymer, exempelvis clearing och avveckling av aktier. Vid implementering av enbart en blockkedja minskar informationsasymmetrier och transakt- ionskostnader. Men för närvarande finns ingen teknisk lösning för en interaktion mellan olika blockkedjor, vilket kan bidra till en ökad grad av informationsasymmetri. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för blockkedjeteknikens potentiella applicerbarhet och påverkan på den svenska värdepappersmarknaden. / Background: The Swedish Securities Market structure is complex with many intermediar- ies. Blockchain is one of the latest introduced technologies, which offers a new way of inter- action. It is a distributed ledger which builds on a chain of blocks where transactions and information is registered without the need for a third party. Financial market players are in- vestigating the potential of the technology and its applications, but as with all new innova- tions there will be challenges. Thus it is of relevance to investigate applications, challenges and potential impact of the Blockchain technology in the Swedish Securities Market. Aim: The study aims to examine potential applications, challenges and impact the Block- chain technology can have on the Swedish Securities Market and its intermediaries. Completion: To fulfill the aim of the study and attain a deeper knowledge about Blockchain a qualitative research method has been applied. Five semi structured interviews were con- ducted with market players operating on the Swedish Securities Market. Furthermore one semi structured interview has been conducted with a Blockchain expert. Conclusion: The study concludes that Blockchain has the potential to automate and streamline manually performed processes. However the full potential is restrained by pre- vailing regulations and technical limitations concerning the volume capacity. The study con- cludes that Blockchain cannot be implemented for business areas which includes large amount of volume transactions, for example clearing and settlement of shares. If only one single Blockchain is implemented the information asymmetry and the transaction costs can be reduced. However there is no solution for enabling interaction between multiple Block- chains, which can increase the degree of information asymmetry. The contribution of the study is an increased knowledge of Blockchain and its potential for the Swedish Securities Market.

Blockkedjetekniken inom sjukvård är ett välutforskat område där journalsystem, spårning av medicin, patientövervakning endast är ett fåtal områden där forskare lyfter blockkedjans relevans. För att undersöka etiska dilemman i samband med blockkedjan undersöker studien specifikt journalsystem där känsliga personliga data hanteras och tittar på hur detta förändras med implementationen av blockkedjetekniken. Studien använder sig av ACTIVE-ramverket för att kunna kategorisera olika etiska dilemman. Studien använder sig av en semi-systematisk litteraturstudiemetodik med en tematisk analys för att besvara forskningsfrågan: Vilka kategorier av etiska dilemman lyfter litteraturen med blockkedjetekniken inom journalsystem? Resultatet av studien sammanfattar de etiska dilemman som litteraturen lyfter och visar även på att texter som är kritiska till blockkedjan är underrepresenterat vilket öppnar upp för vidare forskning. / Blockchain in the health care sector is a well-researched domain where electronic medical records (EMR), tracking of medicine and patient monitoring are a few of the domains where researchers propose blockchain solutions. This study focuses on EMR’s which handle sensitive personal data and research the impact that blockchain technology has on the system to better understand what ethical dilemmas can occur. The study uses the ACTIVE-framework to categorize ethical dilemmas. A semi-systematic literature review in combination with a thematic analysis is used to answer the research question: What categories of ethical dilemmas does the literature raise with the blockchain technology within record systems? The study's findings summarize the ethical dilemmas addressed in the literature and also indicate an underrepresentation of critical texts on blockchain, which calls for further research.

This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well as provide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation", and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs, etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacy and therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration; every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability, and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan av management i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunder och leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behov etc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att trade finance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.

During the last few years, there has been increasing interest in making medical records more centered around patients. Empowering the patient more in the care process has proven to increase the quality of care. It can also enable increased data sharing among different actors, where today patient health data is locked into thousands of separate data silos. Meanwhile, growth in portable medical devices and patient-generated health data (PGHD) poses a new source of valuable data which today has limited utilization in clinical settings. In solving these issues of data availability without compromising the privacy of patients, blockchain has been suggested to play an important role through a more patient-centric model of controlling information. The purpose of this study is to investigate how blockchain can solve data availability and security issues in the healthcare system. We explore the research question from a Sweden-specific context by first defining the current state of the Swedish health data ecosystem, and then analyzing how blockchain helps in increasing the availability and security of personal health data. Qualitative methods were used, and data was collected through both a literature review and an interview study where 16 semi-structured interviews were conducted with Swedish governmental agencies, EMR providers, informaticians, as well as blockchain experts. The current issues in data availability and security in the Swedish healthcare system were identified together with the benefits of using blockchain in this context. Our findings suggest that Sweden has already solved many of the problems other countries face, limiting the marginal benefit of using blockchain. However, problems of sharing raw data persist and blockchain has benefits in managing accesses to health data from both regulatory and privacy perspectives. There are also benefits of using the technology for ensuring the quality of PGHD as well as providing increased security for health data. Lastly, we propose and discuss three separate blockchainbased solutions to be used in healthcare. A major contribution to literature lies in finding that system barriers in form of legislation and technical and semantic interoperability are issues that first need to be resolved in order to harvest the full value of using blockchain technology - issues often understated in other papers. We call for future studies to investigate practical use-cases such as small-scale consortiums addressing specific data sets or patient groups to provide proof-of-concept on how the technology performs in terms of cost, integrity, security, and scalability in for personal health data. / Patientdata är i dagsläget spridd i tusentals data-silos i sjukvården. Att involvera patienten i vårdprocessen har visat sig förbättra vårdresultatet, vilket senaste åren ökat diskussioner om att göra hälsodata mer tillgänglig och centrerad kring patienten. Samtidigt växer användandet av portabla medicinska apparater och patient-genererad information snabbt, och utgör nu en ny datakälla som i dagsläget i princip inte utnyttjas i den kliniska kontexten. För att lösa dessa problem och öka tillgängligheten av data utan att äventyra patientens integritet har blockkedjeteknologi föreslagits spela en viktig roll genom en mer patientcentrerad modell av informationsdelning. Syftet med denna studie är att undersöka hur blockkedjor kan lösa problemen med tillgänglighet av sjukvårdsdata inom vårdsystemet. Vi undersöker frågeställningen utifrån en svensk kontext genom att först definiera de existerande problem relaterade till datatillgänglighet och säkerhet i det svenska vårdsystemet, för att sedan analysera blockkedjans roll för att lösa dessa problem. Studien är av kvalitativ natur där datainsamling gjorts genom dels en litteraturstudie, och dels genom en intervjustudie, där 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med svenska myndigheter, journalsystems-leverantörer, informatiker samt blockkedje-experter. Nuvarande problem inom datatillgänglighet och datasäkerhet identifierades tillsammans med de fördelar som finns av att använda blockkedjor i sammanhanget. Våra resultat visar att Sverige redan har löst många av de problem många andra länder idag möter, vilket potentiellt minskar den marginella nyttan av att använda blockkedjor. Dock existerar fortfarande problem när det gäller delning av digitala kopior av journaler mellan aktörer, och en blockkedjelösning har fördelar ur både regulatoriska perspektiv och integritetsperspektiv. Vidare finner vi fördelar av att använda blockkedjor för att försäkra kvaliteten av patient-genererad hälsodata, samt för att öka säkerheten i arkitekturer som möjliggör datadelnin. Slutligen föreslår vi och diskuterar tre olika blockkedjelösningar för den svenska sjukvårdssektorn. Ett av huvudbidragen till litteraturen ligger i att identifiera systembarriärer i form av legislativa åtgärder samt teknisk och semantisk interoperabilitet - problem som måste lösas för att till fullo kunna åtnjuta fördelarna av en blockkedjelösning. Vi uppmanar framtida studier att undersöka praktiska användningsområden såsom småskaliga konsortium för att vidare bidra med hur tekniken levererar på frågor kopplade till kostnad, integritet, säkerhet och skalbarhet för personlig hälsodata.

There are various large competitors, dominating the digital payment market. These competitors acquire most of the customers, maintaining their dominant influence in the market by charging customers and merchant’s fees for mobile payments. The purpose of this study is to investigate and develop a payment system that connects various payment applications and bank services. This system is developed with the help of blockchain and open banking technology. The blockchain system is utilized as a secure universal database, while the open banking technology is used for transactions. This study proposes an architecture for a multi-sided payment platform. The architecture follows the microservice design pattern which allows the components of the system to be individually developed and maintained. A prototype system was developed as a proof of concept for the architecture, proving the possibility of a multisided payment platform. The “ICA Handla” payment application and Nordea (open banking) system were used to connect to the prototype through gateway programs. The purpose of gateway programs is to connect a mobile payment application or a bank service with the blockchain system. The multi-sided payment application creates opportunities in the digital payment market. / Det finns flera dominerande konkurrenter på den digitala betalningsmarknaden. Dessa företag har en majoritet av kunderna och upprätthåller sitt dominerande inflytande på marknaden genom att ta avgifter från kunder och handlare för mobila betalningar. Syftet med denna studie är att utveckla ett betalningssystem som ansluter olika betalningsapplikationer och banksystem med hjälp av blockkedjeteknik och öppen bankteknologi. Blockkedja-systemet används som en säker universell databas, medan den öppna banktekniken används för transaktioner. Denna studie utvecklade en arkitektur för en gemensam betalningsplattform. Arkitekturen följer ett mikro-tjänst designmönster vilket tillåter systemets komponenter att utvecklas och underhållas individuellt. En prototyp utvecklades som en konceptvalidering för arkitekturen, vilket bevisar möjligheten till en gemensam betalningsplattform. Betalningsapplikationen “ICA Handla” och Nordea öppen bankteknologi är anslutna till prototypsystemet via ett gateway program. Syftet med gateway programmet är att ansluta mobila betalningsapplikationer eller banktjänster med en blockkedja-system. Den gemensamma betalningsapplikationer skapar möjligheter på den digitala betalningsmarknaden.

Financial markets have a major role in economic development. An area of the financial industry is securities trading consisting of several stages such as pre-trade, trade execution and post-trade processing. This study has focused on the post-trade stage of securities trading with a particular focus on central securities depositories (CSD). Blockchain technology has been a hot topic amongst experts of the financial industry with discussions on a potential to disrupt parts of the industry. The purpose of this study was to investigate if blockchain technology is a relevant choice of technology, to cope with problems in the post-trade industry that need to be addressed. The study has investigated whether challenges in the post-trade can be addressed with the help of blockchain technology by identifying the existing challenges, the capabilities and drawbacks of blockchain technology and finally detecting any obstacles for the potential development of this technology in the post-trade industry. The conducted research was performed through a qualitative research study, a literature review and data collection through primary and secondary sources using an inductive and abductive combination of approaches. The main findings in this report suggest that blockchain can potentially be applied in many different areas of the post-trade industry but is particularly suited to some areas in CSDs and potentially provides new opportunities such as better technology to cope with reconciliation challenges and provide an alternative to archive data, increasing audit possibilities and transparency. Nevertheless, the report also suggests that those problems could be solved with other technologies as well. Blockchain technology also has the potential of removing some intermediaries in the post-trade industry like clearing houses, however several barriers to such a development have been identified related to legal and political aspects. The study identified that blockchain technology in its basic form is not a relevant technology to use in stock exchanges due to its inability to meet the specific requirements of an exchange. The application of smart contracts in blockchain technology opens up possibilities to handle the problem of human errors and presents a solution automating certain financial processes. The theoretical contributions of the study are suggestions on improvements to frameworks used in the report. / Finansiella marknader spelar en betydande roll i ekonomisk utveckling. En del av finansbranschen är värdepappershandel, som består av flera faser såsom pre-trade, trade execution och post-trade-processer. Denna studie har fokuserat på post-tradesteget inom värdepappershandel med särskilt fokus på centrala värdepappersdepåer (CSD). Blockchain-teknologi har varit ett hett ämne bland experter inom finansbranschen med diskussioner om dess potential att vara disruptiv för delar av branschen. Syftet med denna studie var att undersöka om blockchain-teknologi är ett relevant val för att hantera problem inom post-trade-industrin. Studien har undersökt om utmaningarna inom post-trade kan hanteras med hjälp av blockchain-teknologi genom att identifiera befintliga utmaningar, förmågorna och begränsningarna hos blockchain-teknologi samt slutligen upptäcka eventuella hinder för den potentiella utvecklingen av denna teknologi inom post-trade industrin. Den genomförda forskningen utfördes genom en kvalitativ forskningsstudie, en litteraturstudie och datainsamling genom primära och sekundära källor med genom en kombination av induktivt och abduktivt tillvägagångssätt. De främsta resultaten i denna rapport antyder att blockchain potentiellt kan tillämpas inom många olika områden inom post-trade-industrin, men är särskilt lämpad för vissa områden inom CSD och kan möjligtvis erbjuda nya möjligheter såsom en teknologi för att hantera utmaningar med reconciliation och erbjuda ett alternativ för arkivering av data, vilket ökar granskningmöjligheter och transparens. Rapporten antyder dock även att dessa problem också kan lösas med andra teknologier. Blockchain-teknologi har även potential att ta bort vissa mellanhänder inom post-trade, såsom clearinghus, men flera hinder för en sådan utveckling har identifierats i relation till legala och politiska aspekter. Studien identifierade att blockchain-teknologi i sin grundläggande form inte är en relevant teknologi att använda på börsen på grund av dess oförmåga att uppfylla de specifika kraven för en börs. Användningen av smarta kontrakt inom blockchain-teknologi öppnar upp möjligheter att hantera problemet med mänskliga fel och presenterar en lösning genom att automatisera vissa finansiella processer. De teoretiska bidragen från studien är förslag på förbättringar av de ramverk som används i rapporten.

Blockchain technology with its distributed ledgers attracts massive attention today and creates interest in many different industries. One of the most promising areas for implementation of blockchain technology is its use to create fully automated and decentralized contract solutions, so-called smart contracts. The blockchain technology is also expected to develop the concept of BIM by facilitating the creation of a common model. The problem addressed in this study is the limited amount of research carried out in the blockchain field and the potential use of smart contracts in procurement of services in the construction industry.  The construction industry differs from many other industries as it is project-based with changing circumstances and conditions. The study shows that the construction industry is an industry focused on discussions and disputes, the majority of which are linked to payments and contractual interpretations. Two of the key concepts of the study are therefore moral hazard and opportunistic behavior. Opportunistic behavior can affect norms, the willingness for cooperation and the degree to which parties trust each other. Designing contracts to reduce the risk of moral hazard and opportunistic behavior is therefore an important aspect. The study has chosen to study both relationships that are hierarchical to nature but also peer-to-peer.  The purpose of the study has been to conceptually reflect on percived opportunities and challenges with blockchains in the construction industry regarding two identified applications, smart contracts and BIM. To investigate this, a qualitative interview study has been conducted. The study points to the need for a more standardized building process that is subject to a certain degree of repetition to achieve successful use of a blockchain network and smart contracts. The study also shows that there is a positive attitude from the respondents regarding a possible development for several of the potential applications of blockchain technology. Blockchain technology and smart contracts have the potential to improve the reliability and credibility of logbooks, self-checks and work performed within a building project. Furthermore, the study highlights the importance of long-term relationships and confidence in reducing opportunistic behavior. Based on previous research and empirical analysis, the study contributes to an increased understanding of which levels in the construction industry smart contracts may be applicable. The study shows that smart contracts are not perceived suitable for complex contracts where the work to be performed can be changed many times during the contract period. The study, on the other hand, indicates that blockchain development with BIM is not demanded at the present time. Finally, the study points out that blockchain technology is perceived to have the potential to make the building process more transparent and open with reduced power conditions at the same time as it gets less centralized which opens up the need for research in that direction. / Blockkedjetekniken med sina distribuerade liggare lockar idag massiv uppmärksamhet och skapar intresse inom många olika branscher. Ett av de mest lovande områdena för implementering av blockkedjetekniken är dess användning för att skapa helt automatiserade och decentraliserade kontraktslösningar, så kallade smarta kontrakt. Blockkedjetekniken spås även kunna utveckla begreppet BIM genom att underlätta skapandet av en gemensam modell. Problemet som adresseras i denna studie är den begränsade mängd forskning som har utförts gällande blockkedjor och smarta kontrakts potentiella användning vid upphandling av tjänster i byggbranschen.  Byggbranschen skiljer sig från många andra branscher då den är projektbaserad med föränderliga förhållanden och förutsättningar. Studien visar på att byggbranschen är en bransch kantad av diskussioner och tvister, vars majoritet är kopplad till betalningar och kontraktstolkningar. Två för studien centrala begrepp är därmed moral hazard och opportunistiskt beteende. Opportunistiskt beteende kan påverka normer, viljan till samarbete och i hur hög grad parter litar på varandra. Att utforma kontrakt så att risken för moral hazard och opportunistiskt beteende minskar är därmed en viktig aspekt. Studien har valt att studera både relationer som är hierarkiska till naturen men också peer-to-peer.  Syftet med studien har varit att konceptuellt reflektera över uppfattade nya möjligheter och utmaningar som finns med blockkedjor i byggbranschen gällande två identifierade användningsområden, smarta kontrakt och BIM. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Studien pekar på att det krävs en mer standardiserad byggnadsprocess som omfattas av en viss grad av upprepning för att få en lyckad använding av ett blockkedje-nätverk och smarta kontrakt. Studien visar också på att det finns en positiv grundinställning från respondenternas sida kring en möjlig utveckling för flera av blockkedjeteknikens potentiella applikationer. Blockkedjetekniken och smarta kontrakt har potentialen att förbättra tillförlitligheten och trovärdigheten hos loggböcker, egenkontroller och utförda arbeten inom ett byggnadsprojekt. Vidare belyser studien vikten av långsiktiga relationer och tillit för att minska opportunistiskt beetende. Baserat på tidigare forskning, empiri och analys bidrar studien till en ökad förståelse kring vilka nivåer inom byggbranschen smarta kontrakt kan vara applicerbara. Studien förevisar att smarta kontrakt inte uppfattas lämpa sig för komplicerade kontrakt där arbetet som ska utföras kan ändras många gånger under kontraktsperioden. Studien indikerar däremot att blockkedje utvecklingen med BIM inte efterfrågas i dagsläget. Slutligen pekar studien på att blockkedjetekniken uppfattas ha potential att göra byggprocessen mer transparent och öppen med minskade maktförhållanden samt mindre centraliserade vilket öppnar upp behov av forskning i den riktningen.

Kommersiella fastighetstillgångar karaktäriseras av tidskrävande och komplexa transaktions-processer som är skilt från många andra tillgångsslag. Informationsasymmetrier och avsaknad av standardisering har skapat en ineffektiv kommersiell fastighetsmarknad med höga transaktionskostnader för såväl förvärv som avyttring. I takt med den teknologiska utvecklingen och den fortsatta digitaliseringen av branscher har blockkedjeteknologin väckt stort intresse. Som fundamentet bakom kryptovalutor, har allt fler branscher börjat rekognosera och implementera blockkedjebaserade system för att underlätta transaktionsrelaterade aktiviteter. Tidigare studier har behandlat hur blockkedjan kan förändra fastighetsförvaltning samt hur teknologin kan påverka fastighetsmarknaden utifrån ett över-gripande perspektiv. Studiens problemformulering grundar sig således på avsaknaden av tidigare forskning kring hur kommersiella fastighetstransaktioner kan förbättras med tillämpning av blockkedjan. Denna studie ämnar följaktligen undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns vid en implementering av blockkedjan i transaktionsprocessen, med syftet att bidra med insikt om hur detta kan förändra den kommersiella fastighetsmarknaden. För att adressera och analysera frågeställningen använder sig studien av tidigare akademiska forskningsstudier om processen vid fastighetstransaktioner och blockkedjetekniken för att frambringa en teoretisk referensram. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Intervjustudien har bidragit till en omfångsrik analys och därmed djupare förståelse kring hur blockkedjetekniken kan användas inom fastighetstransaktioner. Utifrån analysen går det att identifiera ett flertal möjligheter och utmaningar med blockkedjetekniken i transaktionsprocessen. De slutsatser som framkommit ur studien är blockkedjans kapacitet att bidra med effektivare databehandling, motverka informationsasymmetrier, uppnå högre transparens samt mer tillförlitlig data. Vidare kan blockkedjan främja nätverkssäkerhet och bidra med en autonom och tydlig överlåtelseprocess, vilket kan leda till snabbare beslutsfattande och lägre transaktionskostnader. Utöver de positiva aspekterna med blockkedjan visar studien även på betydande utmaningar gällande komplex och kostnadskrävande implementering samt legala och regulatoriska hinder. / Commercial real estate assets are characterized by time-consuming and complex transaction processes that are distinguished from many other asset classes. Information asymmetries and absence of standardisation forms an inefficient commercial real estate market, with high transaction costs for both acquisitions and divestments. In line with the technological progress and digitalisation of industries, blockchain technology has awakened a lot of interest.  As the foundation behind cryptocurrencies, more and more industries have begun to recognise and implement blockchain-based systems to facilitate transaction-related activities. Previous studies have discussed how blockchain can change property management and how the technology can affect the real estate market from an overall perspective. Hence, this study is based on the lack of earlier research on how commercial real estate transactions can be improved by using blockchain technology. Accordingly, this study aims at investigating the opportunities and challenges involved in implementing blockchain in the transaction process, with the purpose of providing insight into how this can change the commercial real estate market. To address and analyse the research question, the study uses previous academic research studies within the commercial real estate transaction process and blockchain technology in order to compose a theoretical framework. The study has conducted a qualitative research method through semi-structured interviews. The interviews have contributed to a comprehensive analysis and thus deeper understanding of how blockchain technology can be used in the real estate transaction process. Based on the analysis, it is possible to identify a number of opportunities and challenges with blockchain technology within the transaction process. The conclusions that have emerged from the study are blockchain's ability to contribute to more efficient information processing, by counteracting information asymmetries, achieving higher transparency and creating more reliable data. Furthermore, blockchain can improve network security and provide an autonomous and clear process the completion of the transaction, resulting in faster decision making and lower transaction costs. Beyond the positive aspects of blockchain, the study also shows significant challenges in terms of complex and costly implementation as well as legal and regulatory resistance.

Even when end-to-end encryption is used in centralized messaging services, problems related to security, privacy, availability, and transparency remain. These problems can be avoided or reduced by using a decentralized architecture. The most notable previous attempts at decentralized messaging protocols have been based on peer-to-peer or federated networks. In a federated network, anyone can run servers that clients interact with and that interoperates with other servers in the network, whereas there is no distinction between clients and servers in a peer-to-peer network. Current peer-to-peer messaging protocols lack functionality that users expect from a messaging service, such as multi-device history and asynchronous messaging. These problems are currently being circumvented through centralized components. Current federated messaging protocols can provide most of the functionality that users demand from a messaging service but suffer from other problems. Federated protocols commonly have uncertainty in terms of interoperability in the network. Furthermore, federated messaging protocols require users to trust one node through which they send messages and assume that users have sufficient knowledge to make the correct decision of which node to trust. Users have been shown to become concentrated on one or a few nodes, which leads to many of the problems with a centralized messaging service. This study presents a decentralized messaging protocol that operates on so-called canister smart contracts on the Internet Computer blockchain. The Internet Computer operates on nodes provided by independent data centers with a consensus model that allow up to one-third of the data centers to be faulty or malicious. The presented messaging protocol allows for messages to be sent from one public key to a collection of public keys and stores the messages on the Internet Computer. New canister smart contracts are created once the previous ones are out of memory to provide theoretically infinite scalability. The evaluation of the presented messaging protocol shows that it takes approximately 5 seconds to send a message and less than 1 second to retrieve messages. Furthermore, the cost of sending and storing one million messages with a size of 100 kB for one year is estimated at $4,200. / Centraliserade meddelandetjänster kan förbättras gällande säkerhet och integritet med hjälp av end-to-end-kryptering. Det finns dock fortfarande problem med säkerhet, integritet, tillgänglighet och öppenhet i centraliserade meddelandetjänster. Dessa problem kan undvikas eller minskas genom att använda en decentraliserad arkitektur. De mest anmärkningsvärda tidigare försök på decentraliserade meddelandeprotokoll har baserats på peer-to-peer- eller federerade nätverk. De nuvarande peer-to-peer-protokollen för meddelandehantering saknar funktionalitet som användare förväntar sig av en meddelandetjänst, exempelvis historik på flera enheter och asynkrona meddelanden. Dessa problem kringgås för närvarande genom centraliserade komponenter. De nuvarande federerade meddelandeprotokollen kan tillhandahålla de flesta av de funktioner som användare förväntar sig av en meddelandetjänst, men lider av andra problem. Federerade protokoll är ofta osäkra när det gäller driftskompatibilitet i nätverket. Dessutom kräver federerade meddelandeprotokoll att användarna litar på en nod som de skickar meddelanden genom, och förutsätter att användarna har tillräckligt med kunskap för att fatta rätt beslut om vilken nod de ska lita på. Det har visat sig att användarna samlas på en eller ett fåtal noder, vilket leder till många av de problem som finns i en centraliserad meddelandetjänst. I den här studien presenteras ett decentraliserat meddelandeprotokoll som är uppbyggt av, så kallade, canister smart contracts på blockkedjan Internet Computer. Internet Computer fungerar på noder som tillhandahålls av oberoende datacenter med en konsensusmodell som tillåter att upp till en tredjedel av datacentren kan vara felaktiga eller illvilliga. Det presenterade meddelandeprotokollet gör det möjligt att skicka meddelanden från en offentlig nyckel till en samling offentliga nycklar och lagrar meddelandena på Internet Computer. Nya canister smart contracts skapas när de föregående har slut på minne för uppnå teoretiskt sett oändlig skalbarhet. Utvärderingen av det presenterade meddelandeprotokollet visar att det tar ungefär 5 sekunder att skicka ett meddelande och mindre än 1 sekund att hämta meddelanden. Dessutom uppskattas kostnaden för att skicka och lagra en miljon meddelanden med en storlek på 100 kB i ett år till 4200 dollar.