This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well asprovide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation",and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs,etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacyand therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration;every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability,and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan avmanagement i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunderoch leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behovetc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att tradefinance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.

This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well as provide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation", and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs, etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacy and therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration; every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability, and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan av management i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunder och leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behov etc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att trade finance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.

Following the introduction of new laws and regulations to ensure data protection in GDPR and PIPEDA, interests in technologies to protect data privacy have increased. A promising research trajectory in this area is found in Generative Adversarial Networks (GAN), an architecture trained to produce data that reflects the statistical properties of its underlying dataset without compromising the integrity of the data subjects. Despite the technology’s young age, prior research has made significant progress in the generation process of so-called synthetic data, and the current models can generate images with high-quality. Due to the architecture’s success with images, it has been adapted to new domains, and this study examines its potential to synthesize financial tabular data. The study investigates a state-of-the-art model within tabular GANs, called CTGAN, together with two proposed ideas to enhance its generative ability. The results indicate that a modified training dynamic and a novel early stopping strategy improve the architecture’s capacity to synthesize data. The generated data presents realistic features with clear influences from its underlying dataset, and the inferred conclusions on subsequent analyses are similar to those based on the original data. Thus, the conclusion is that GANs has great potential to generate tabular data that can be considered a substitute for sensitive data, which could enable organizations to have more generous data sharing policies. / Med striktare förhållningsregler till hur data ska hanteras genom GDPR och PIPEDA har intresset för anonymiseringsmetoder för att censurera känslig data aktualliserats. En lovande teknik inom området återfinns i Generativa Motstridande Nätverk, en arkitektur som syftar till att generera data som återspeglar de statiska egenskaperna i dess underliggande dataset utan att äventyra datasubjektens integritet. Trots forskningsfältet unga ålder har man gjort stora framsteg i genereringsprocessen av så kallad syntetisk data, och numera finns det modeller som kan generera bilder av hög realistisk karaktär. Som ett steg framåt i forskningen har arkitekturen adopterats till nya domäner, och den här studien syftar till att undersöka dess förmåga att syntatisera finansiell tabelldata. I studien undersöks en framträdande modell inom forskningsfältet, CTGAN, tillsammans med två föreslagna idéer i syfte att förbättra dess generativa förmåga. Resultaten indikerar att en förändrad träningsdynamik och en ny optimeringsstrategi förbättrar arkitekturens förmåga att generera syntetisk data. Den genererade datan håller i sin tur hög kvalité med tydliga influenser från dess underliggande dataset, och resultat på efterföljande analyser mellan datakällorna är av jämförbar karaktär. Slutsatsen är således att GANs har stor potential att generera tabulär data som kan betrakatas som substitut till känslig data, vilket möjliggör för en mer frikostig delningspolitik av data inom organisationer.

The companies of the finance industry are the owners of the market and possess great power to impact society with the assets they manage. A new purpose of asset management is emerging, considering non-financial issues with a purpose beyond profit. The authors identified three aspects (Time aspects, Investment activities and Shareholder activities) in which non-financial issues could be incorporated within asset management. A case study was conducted using the Swedish insurance company AFA Försäkring, an insurance company with a stated purpose beyond profit, to answer the research question posed. The essay aims to gain knowledge regarding how an insurance company with a stated purpose beyond profit takes non-financial issues into account within their asset management. The paper concludes that there are multiple avenues to incorporate non-financial issues within asset management, such as clear guidelines, communication, and cooperation with investees. / Företag inom finansindustrin förvaltar kapital och äger marknaden. Genom sitt ägande har industrin stor makt att påverka samhället. Ett nytt syfte för förvaltningen stiger fram, ett syfte större än vinst som tar icke-finansiella frågor i åtanke. Författarna har identifierat tre aspekter av förvaltning där icke-finansiella frågor kan inkorporeras. En case studie har genomförts av det svenska försäkringsbolaget AFA Försäkring för att svara på uppsatsens forskningsfråga. Undersökningen syftar till att öka förståelsen av hur ett försäkringsbolag som uttrycker ett större syfte än vinst tar hänsyn till icke-finansiella frågor inom sin förvaltningsverksamhet. Uppsatsen sammanfattar att det finns flera sätt att inkorporera icke-finansiella frågor, vilka exempelvis är genom klara riktlinjer, kommunikation och samarbete med de ägda företagen.