<p><strong>Syfte:</strong> Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare. Vi har valt att i denna studie särskilt granska och studera Gävle kommun och dess fastighetsbolag, Gavlefastigheter.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har med empirisk forskning, som bedrivs med företrädesvis kvantitativa och kvalitativa metoder, utfört denna studie. Data har samlats in genom intervjuer som sedan sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även genom transaktionshandlingar som vi tagit del av ifrån Gavlefastigheter. Resultaten redovisas i löpande text. </p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Resultaten vi fick fram visar på att ur de offentliga aktörernas perspektiv upplever alla utom en att det finns ett tillfredställande utbud av fastighetsvärderare. De offentliga aktörerna gör inte många fastighetstransaktioner och de anlitar bara fastighetsvärderare vid unika och komplexa objekt. Fastighetsvärderarna kommer att påverkas av pensionsavgångarna. Det i sin tur kommer inte, ur de offentliga aktörernas synvinkel, påverka efterfrågan av fastighetsvärderarnas tjänster.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi har i denna studie valt att belysa vår problemformulering utifrån ett antal offentliga aktörers synvinkel. Det skulle vara intressant att göra en liknande fallstudie utifrån fastighetsvärderarnas egen sida, men även utifrån de privata fastighetsägarnas sida.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Vi har med denna studie bidragit med att påvisa att de offentliga aktörerna inte anser att det finns för få fastighetsvärderare och att anlitningen av dem sker i mindre omfattning.</p>

Syfte: Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare. Vi har valt att i denna studie särskilt granska och studera Gävle kommun och dess fastighetsbolag, Gavlefastigheter.   Metod: Vi har med empirisk forskning, som bedrivs med företrädesvis kvantitativa och kvalitativa metoder, utfört denna studie. Data har samlats in genom intervjuer som sedan sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även genom transaktionshandlingar som vi tagit del av ifrån Gavlefastigheter. Resultaten redovisas i löpande text.    Resultat &amp; Slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att ur de offentliga aktörernas perspektiv upplever alla utom en att det finns ett tillfredställande utbud av fastighetsvärderare. De offentliga aktörerna gör inte många fastighetstransaktioner och de anlitar bara fastighetsvärderare vid unika och komplexa objekt. Fastighetsvärderarna kommer att påverkas av pensionsavgångarna. Det i sin tur kommer inte, ur de offentliga aktörernas synvinkel, påverka efterfrågan av fastighetsvärderarnas tjänster.   Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna studie valt att belysa vår problemformulering utifrån ett antal offentliga aktörers synvinkel. Det skulle vara intressant att göra en liknande fallstudie utifrån fastighetsvärderarnas egen sida, men även utifrån de privata fastighetsägarnas sida.   Uppsatsens bidrag: Vi har med denna studie bidragit med att påvisa att de offentliga aktörerna inte anser att det finns för få fastighetsvärderare och att anlitningen av dem sker i mindre omfattning.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga några av de största transaktionerna på den svenska fastighetsmarknaden under 2011. Detta år har kännetecknats av lägre transaktionsvolym än föregående år, bland annat på grund av ett osäkrare ekonomiskt läge. Teorin har sin utgångspunkt i vilka aktörer som finns på marknaden och vilken roll konsulten, utländska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. Kartläggningen har gjorts på sätt att försöka få med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en närmare analys av dessa. Kartläggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av både noterade och onoterade fastighetsbolag på köpsidan, samt onoterade fastighetsbolag på säljsidan. Att döma av fjolårets utveckling marknadsmässigt pekar en hel del på att den kraftiga tillväxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfällen, med fallande vakanser och stigande hyror som konsekvens på den svenska fastighetsmarknaden.

<p>I detta examensarbete har 31 enkäter delats ut till privatpersoner. Syftet med detta arbete är att belysa några faktorer vilka kan tänkas påverka en person att känna osäkerhet vid hantering av transaktioner via Internet som vid e-handel och bankärenden. De faktorer som tagits upp är kön, ålder, utbildning och yrkesområde.</p><p>De slutsatser som framkommit är endast baserade på respondenternas egna erfarenheter och åsikter och de respondenter som besvarat enkäterna anses inte som representanter för exempelvis alla personer inom ett yrkesområde. Enligt de slutsatser som framkommit känner personer en osäkerhet i att handla varor och tjänster via Internet när ingen fysisk person finns närvarande.</p>

<p>I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige.</p><p>Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling.</p><p>Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.</p><p>Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.</p>

I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige. Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling. Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort. Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.

I detta examensarbete har 31 enkäter delats ut till privatpersoner. Syftet med detta arbete är att belysa några faktorer vilka kan tänkas påverka en person att känna osäkerhet vid hantering av transaktioner via Internet som vid e-handel och bankärenden. De faktorer som tagits upp är kön, ålder, utbildning och yrkesområde. De slutsatser som framkommit är endast baserade på respondenternas egna erfarenheter och åsikter och de respondenter som besvarat enkäterna anses inte som representanter för exempelvis alla personer inom ett yrkesområde. Enligt de slutsatser som framkommit känner personer en osäkerhet i att handla varor och tjänster via Internet när ingen fysisk person finns närvarande.

År 2003 infördes lagstiftning som innebar att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffades. Syftet med lagstiftningen var att eliminera den principiellt felaktiga kedjebeskattningen av vinster i bolagssektorn som tidigare regler gav upphov till och att åtgärda den faktiska asymmetri som uppkommit genom internationell skatteplanering. Redan i och med de förarbeten som föranledde avskaffandet förutsågs att detta kunde leda till att dyrbarare tillgångar som producerats inom en koncern skulle komma att paketeras. En paketering går i princip till på så sätt att ett företag i en koncern inledningsvis avyttrar den ifrågavarande tillgången till ett dotterföretag. Överlåtelsen ska då enligt reglerna om underprisöverlåtelser behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning motsvarande dess skattemässiga värde. Därefter säljs andelarna i dotterföretaget externt, dvs. till en aktör utanför koncernförhållandet, till marknadsvärdet. Andelarna är i normalfallet att anse som näringsbetingade, och då avyttrande av sådana inte är skattpliktigt sker sålunda ingen kapitalvinstbeskattning, vilket skulle ha varit fallet vid en direktförsäljning. Det ansågs dock inte motiverat att införa generella regler som motverkade detta. På grund av långa avskrivningstider för byggnader får förpackningar av just fastigheter stor ekonomisk betydelse, och för att säkerställa att skattereglerna inte särskilt gynnar vissa branscher eller vissa företag inom samma bransch har det ansetts motiverat att utreda de samhällsekonomiska effekterna av paketering. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen den 11 juni 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Betänkandet redovisades i mars 2017 genom SOU 2017:27, och omfattande lagändringar på området kom härigenom att föreslås. I denna uppsats ämnar jag framför allt se över de i utredningen framlagda förslagen, och uppsatsens huvudsakliga syfte är att bedöma om förändringarna utgör en lämplig utveckling på området.

No description available.