Dagens företag befinner sig i komplexa nätverk av interagerande företag, då de tillsammans kan nå ett högre värde. Varje interaktion innebär att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). Sättet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och därför är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003).   Syftet med denna studie är att beskriva hur EDI-prestation påverkas vid en fusion av två företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien är en kvalitativ fallstudie, på företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillämpats. För att besvara studiens frågeställning och syfte har i huvudsak primärdata insamlats i form av intervjuer och observationer hos företag X.   I affärsrelationer är det medarbetarna som representerar företaget och dess värderingar. Därför är det viktigt att beakta hur dessa interaktioner sker mellan företagens medarbetare samt om personerna har tillräcklig kompetens (Ertzgaard, 2004). Lee och Lim (2003) skriver att EDI-prestation kan mätas utifrån tre egenskaper i affärsrelationer; förtroende, självständighet och engagemang samt ur tre EDI-dimensioner; Integration, användning och mångfald och att egenskaperna i relationerna påverkar EDI-prestationen.   Fallföretagets nya utseende innebär en större tillgång på resurser och fusionen gör det möjligt att öka integrationen och användningen av EDI genom att minska mångfalden. Det är därför viktigt att en vision och mål sätts för hur företaget X skall arbeta med sin EDI samt att medarbetarnas värde för affärsrelationerna beaktas. Slutsatsen blir att en fusion tycks kunna påverka EDI-prestationen utifrån förtroendeaspekten, mångfaldsaspekten och självständighetaspekten. Även arbetssätt för EDI-projekt i företaget ändras i och med att ett nytt företag sätter nya visioner och värderingar som även EDI-arbetet bör efterleva.

”Ett förändringsarbete för att stärka varumärket Bromma Blocks med hjälp av befintliga marknadsföringsstrategier och konsumenternas synvinkel.”

<p>To identify the exchange and adaptation that takes place in the business relationship between electricity suppliers and electricity customers and analyze how these factors affect the strength of the relationship.</p><p>The investigated concepts create synergies. The strength of the business relationship in the current situation is dominated by weak reciprocity in adaptation and an inefficient exchange of information with low frequency.</p>

To identify the exchange and adaptation that takes place in the business relationship between electricity suppliers and electricity customers and analyze how these factors affect the strength of the relationship. The investigated concepts create synergies. The strength of the business relationship in the current situation is dominated by weak reciprocity in adaptation and an inefficient exchange of information with low frequency.

<p>I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.</p><p>För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi. Etableringsprocessen på en främmande marknad underlättas av att det etablerande företaget har en välutvecklad existerande nätverkskontext samtidigt som de etablerar nya relationer till lokala aktörer på den främmande marknaden, vilket Blankenburg (1995) visar i de externa och interna etableringskrafterna i nätverksmodellen för utlandsetableringsprocessen.</p><p>Utfallet av studien visar att de externa etableringskrafterna varit mer pådrivande i Alfa Lavals etableringsprocess än de interna. Att Alfa Laval lyckats genomföra etableringen och utveckla lokala nätverk i Kina, trots att inte samtliga etableringskrafter verkat förstärkande, tror vi kan kopplas till den bransch Alfa Laval är verksamma inom. De har även insett det nödvändiga i att anställa kineser som har både kunskap om affärslivets komplexitet och kontakter på marknaden att utnyttja vilket också påverkat Alfa Lavals etablering positivt. Utifrån Alfa Lavals erfarenheter har guanxi påverkat deras etablering på den kinesiska marknaden och gör så fortfarande idag.</p>

I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina. För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi. Etableringsprocessen på en främmande marknad underlättas av att det etablerande företaget har en välutvecklad existerande nätverkskontext samtidigt som de etablerar nya relationer till lokala aktörer på den främmande marknaden, vilket Blankenburg (1995) visar i de externa och interna etableringskrafterna i nätverksmodellen för utlandsetableringsprocessen. Utfallet av studien visar att de externa etableringskrafterna varit mer pådrivande i Alfa Lavals etableringsprocess än de interna. Att Alfa Laval lyckats genomföra etableringen och utveckla lokala nätverk i Kina, trots att inte samtliga etableringskrafter verkat förstärkande, tror vi kan kopplas till den bransch Alfa Laval är verksamma inom. De har även insett det nödvändiga i att anställa kineser som har både kunskap om affärslivets komplexitet och kontakter på marknaden att utnyttja vilket också påverkat Alfa Lavals etablering positivt. Utifrån Alfa Lavals erfarenheter har guanxi påverkat deras etablering på den kinesiska marknaden och gör så fortfarande idag.

I den här uppsatsen har vi valt att undersöka vilken roll och funktion mat och dryck har i en krosskulturell affärsrelation. Syftet är att förstå och beskriva vilken roll mat och dryck har i en affärsrelation samt att analysera hur främmande kulturers mat- och dryckesvanor påverkar affärsmän i en krosskulturell affärsrelation. Vidare ämnar vi förklara hur essentiell mat och dryck är för en krosskulturell affärsrelation och ge rekommendationer till interkulturellt verksamma affärsmän hur de kan använda födan för att stimulera en affärsrelation samt vad de ska betänka när de blir bjudna på mat och dryck. För att besvara syftet har vi arbetat efter en kvalitativ forskningsmetod där vi gjort en fallstudie och intervjuat nio affärsmän.      Den teoretiska referensramen i uppsatsen beskriver teorier och lärosatser relaterade till fyra områden: mat och dryck, kultur, relationsstrategier och sinnesmarknadsföring. Vi har integrerat nämnda områden i en analysmodell som dels sammanfattar teorin men även brukas som ett analysverktyg. I analyskapitlet sammanför vi analysmodellen med vår insamlade empiri. Detta för att analysera och tolka de mönster och tendenser vi ser och urskiljer.   Baserat på vår analys har vi dragit följande slutsatser i uppsatsens slutskede. Mat och dryck fyller funktionen som näring och energi och som ett socialt fenomen att samlas vid och kommunicera kring i en krosskulturell affärsrelation. Vidare har den rollen som kulturell identitet för en eller flera av relationens aktörer samt som ett verktyg eller medel som kan användas för att stimulera affärsrelationen. Slutligen presenterar vi förslag till fortsatt forskning och ger rekommendationer till affärsmän hur de kan använda födan för att stimulera en affärsrelation samt vad de ska betänka när de blir bjudna på mat och dryck.

This thesis will guide you through the haunting Business marketing woods of snaring networks and ravel business relations in the dark landscapes of the mighty music publishing creatures. The task at hand (of this thesis) will be to present the secrets that lie beyond with the hopes that you, the daring reader, will gain knowledge and understanding of what these entities do, lurking in the shadows of the woods of business marketing (and of your unknowing mind). How they go head on with their partners in business to thrive on intangible properties and how they find their path through these woods. Explore and discover, if any, commonly found ways in the management of business marketing within the domain of the music publisher. We wish you a pleasant reading!

Inledning: Genom åren har flertalet företagsskandaler uppdagats och revisionsbyråer har fått utstå kritik för att inte fel upptäckts eller misstänksamheter ifrågasatts. Nyligen presenterade EU ett revisionspaket innehållandes nya regler om oberoende, såsom byrårotation gällande företag av allmänt intresse. Fram till årsskiftet har FAR och Sveriges revisionsbyråer arbetat med att tolka de nya reglerna för att förbereda sig på förändringarna de kommer inbringa. Revisionens oberoende och kvalitet samt revisionsbyråernas långvariga relationer och arbetssätt står inför en oviss framtid. Syfte: Att undersöka vad auktoriserade revisorer tror om oberoende, revisionens kvalitet, långvariga relationer och revisionsbyråns arbetssätt i framtiden, efter införandet av nya oberoenderegler såsom byrårotation. Metod: För att ha möjlighet att fördjupa oss i ämnet har en kvalitativ metod använts för studien. Genom att intervjua verksamma auktoriserade revisorer som är medlemmar i FAR kunde studiens syfte uppnås. En abduktiv ansats har använts för att skapa en bred förståelse för studiens ämne. Slutsats: Studien visar att auktoriserade revisorer tror att nya oberoenderegler såsom byrårotation kommer att bidra till att nya ögon med jämna mellanrum kommer studera företags finansiella rapportering och ur det perspektivet bidra till ökad kvalitet. Däremot kan det ha en negativ inverkan på revisionens effektivitet. Inte heller kommer det påverka revisorns faktiska oberoende, men troligtvis ge ett ökat synbart oberoende. Affärsrelationer mellan revisionsbyrå och uppdragsgivande kund kommer att få ett slutdatum och byråns inställning till valet av kunder kan komma att ändras. Byrårotation kommer innebära ökat upphandlings- och offertarbete, därmed ökade transaktionskostnader för såväl revisionsbyrå som uppdragsgivande kund.

Inom finansbranschen är det vanligt att affärsrelationer är uppbyggda av tre företag. Sådana typer av relationer kan benämnas som trepartsförhållanden. Trepartsförhållanden skiljer sig från affärsrelationer bestående av två parter på så vis att samtliga relationer inom förhållandet påverkar varandra och att det således finns risker på grund av detta. Syftet med denna studie är att undersöka potentiella risker som kan uppstå när en av affärsrelationerna inom ett trepartsförhållande stärks. Trepartsförhållandena består av en Fondkommission som skapar strukturerade produkter, två olika rådgivningsbolag och två slutkunder i form av ett investmentbolag och en fastighetsbyrå. Genom studien identifieras tre potentiella risker med att stärka en av affärsrelationerna inom trepartsförhållandet. 1) Otydliga roller kan uppstå inom trepartsförhållandet, 2) Rådgivningsbolagen upplevs trängas ut ur trepartsförhållandet och 3) Slutkunderna kan uppleva ett missnöje då en starkare relation inte är önskad.