E-handelns framväxt har lett till att nya betalningslösningar växt fram. Dessa nya betalningsalternativ tillhandahålls e-handlare av betalningsleverantörer och är utformade med användarvänlighet i åtanke. De samarbeten som ingås för att dra nytta av betalningslösningarna är en stor del av det som avgör värdet för både e-handlare och betalningsleverantör. Problemet är att tidigare studier inte utrett vilka faktorer som föranleder dessa samarbeten. Syftet med denna studie är därför att utreda vilka faktorer i betalningsleverantörers värdepropositioner som ses som viktiga för att e-handlare ska inleda ett samarbete. Studien har delats upp i två delstudier, en branschstudie och en intervju. Faktorer som identifierats i värdepropositionerna som viktiga för e-handlarnas val av betalningsleverantör har bland annat varit: anpassning, kunskap, möjligheten att fokusera på kärnverksamheten samt förtroende till betalningsleverantören och igenkänning hos slutkunden där ena delstudien ger en mer detaljerad förståelse för varför samarbeten ingås.

Abstrakt Bakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.    Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring kulturella dimensioner, Affärskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur. Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval. Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina. Dessa leder till en påverkan på affärsrelationen gällande kommunikation, affärsbeslut och samarbete. Vi har även kommit fram till att guanxi kan påverka svenska företags affärsrelation med kinesiska.

Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.

<p>I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige.</p><p>Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling.</p><p>Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.</p><p>Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.</p>

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade år 2010 en vision om att fördubbla Sveriges export fram till år 2015. Visionen omfattade bland annat att öka exporten från små svenska företag. Exporten från svenska företag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfrämjande projekt inte ökat. För att utreda varför regeringen inte lyckats i sin satsning har vi studerat ett av regeringens exportfrämjande projekt Innovative Sweden som drivits av Svenska Institutet under perioden 2011 till 2013. Studien är analyserad dels ur ett företagsekonomiskt perspektiv, genom att utvärdera resultatet av tre företags medverkan i främjandeprojektet, och dels utifrån ett nätverksperspektiv; hur projektet påverkat företagen i deras etablering av utländska affärsrelationer för potentiell export.Syftet med uppsatsen är att ur ett nätverksperspektiv utreda huruvida främjandeprojektet bidragit till exportstöd eller inte för de svenska företagen. Som verktyg har vi analyserat företagens resultat utifrån faktorer som kan påverka företags internationella etablering av affärsrelationer hämtade från teorier inom nätverk vid internationalisering. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket.Undersökningen visar att ett politiskt främjandeprojekt kan fungera som stöd i företags sökande efter etablering av utländska affärsrelationer och export. Två av tre företag fick kontakt med relevanta affärsaktörer, varav ett fick igenom affärer för export. Utifrån den teorietiska modellen gynnades företagen av främjandeprojektet genom att de erhöll ett ökat förtroende från närvarande intressenter och det skapades möjligheter till export och internationella affärskontakter.

<p>Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.</p>

Idag är outsourcing av IT-funktioner något som är normalbilden i offentliga och privata verksamheter. Klienter efterfrågar att IT-outsourcing skall minska kostnader och samtidigt leda till innovation och mervärde för verksamheten. Det föreligger ett behov av att outsourcingrelationen klarar av att förändras i takt med verksamhetens utveckling. I dag är kunskapen låg, det är endast ett fåtal forskningsartiklar som behandlar ämnet innovation i IT-outsourcing som en helhet. Däremot finns en större mängd fragment av relevant forskning att inhämta och analysera. Publicerad forskning menar på att ämnesområdet är i sin barndom och behöver studeras vidare.   Syftet med denna C-uppsats är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer för att möjliggöra innovation i outsourcing av IT-funktioner. Uppsatsen syftar till att studera innovation i generell bemärkelse, det vill säga hur en verksamhet förnyar, förändrar och skapar mervärde i de studerade fallen oavsett typ av IT-funktion.   Litteraturgenomgången har resulterat i en analysmodell som genomgående har använts som underlag i studiens genomförande. Vidare har studien genomfört semistrukturerade intervjuer med två olika verksamheter, var av en är ett stort internationellt företag i privat sektor, samt Karlstad kommun i offentlig sektor.   Denna studie visar att relation, kontrakt, kommunikation, kostnad och tidsperspektiv utgör de kritiska framgångsfaktorer som möjliggör innovation i IT-outsourcing. En verksamhet måste vara noggrann med vilka IT-funktioner som har potential att outsourcas och vilka som bäst behålls inom verksamheten, outsourcing skapar inte nödvändigtvis mervärde för alla IT-funktioner.   Denna studie visar att relationen är den i särklass mest framträdande kritiska framgångsfaktorn, relationen är av betydelse för att åstadkomma mervärdet för verksamheten. Samarbetet som krävs för att uppnå innovation förutsätter en nära relation mellan parterna där kunskapsöverföring sker kontinuerligt och under organiserade former. Studien har identifierat de kritiska framgångsfaktorer som utgör grunden för att möjliggöra innovation på IT-operativ, verksamhetsprocess och strategisk nivå i en IT-outsourcing.

I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige. Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling. Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort. Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.

Ibland går livet upp och ibland går livet ner. Detta gäller för såväl privatpersoner som företag. I vissa fall kan det gå så långt att ett företag hamnar i obestånd och behöver ta till med extern hjälp för att komma ur sin ekonomiskt trängda situation. Ett verktyg är att med hjälp av en rekonstruktör ansöka och genomföra  en företagsrekonstruktion.  Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur stor inverkan ett företags förtroende inom affärsrelationer har på utgången av en företagsrekonstruktion. Fallstudieobjekt är Powertools Sweden AB, som genomgått en rekonstruktion under 2020 och början på 2021. Genom att titta närmre på Powertools och relationerna till deras leverantörer, har förtroendets påverkan på rekonstruktionen studerats. Denna studie har byggts upp via VD:n, en styrelsemedlem, två leverantörer och den aktuella rekonstruktören. Metoden som valdes för att svara på syftet var kvalitativ med huvudsakligt fokus på intervjuer.  Fallstudiens resultat visar att kommunikation och transparens var huvudsakliga framgångsfaktorer för förtroende inom en affärsrelation. Genom att en relation besitter dessa egenskaper kunde förtroendet nyttjas för att genomgå en lyckad rekonstruktion och fortsätta driva verksamheten. På så vis kunde studien påvisa en central betydelse av att ha förtroende i affärsrelationerna för företaget som genomgått en företagsrekonstruktion med lyckad utgång.

Background: ​International trade creates an opportunity for companies to grow, but at the same time also culture obstacles that make it difficult to emerge on international markets. Problem definition: ​Culture differences are crucial when collaborating with international operations overseas, causing difficulties in business relations between nations, affecting the interaction between firms on foreign markets. Purpose: ​The purpose of this thesis is to create a deep understanding and to analyze the way a Swedish company handles the impact of culture differences in interaction with foreign companies in the Middle East. Method:​A qualitative research study method based on an abductive strategy. Theories: ​The essay uses; Hofstede’s cultural dimensions model, The internalization process, Network Model. Empiric: The data was collected through semi-structured interviews. Results/Analysis: ​Cultural is noticeable and occur in international cooperations, culture differences can therefore affect collaborations in varying degrees. Conclusion: ​Cultural is vital and it is reflected in the organization, therefore it is important to have an awareness but also to implement some adaptations to handle and to overcome the difficulties that culture differences causes in interaction between foreign firms.