Inledning: Genom åren har flertalet företagsskandaler uppdagats och revisionsbyråer har fått utstå kritik för att inte fel upptäckts eller misstänksamheter ifrågasatts. Nyligen presenterade EU ett revisionspaket innehållandes nya regler om oberoende, såsom byrårotation gällande företag av allmänt intresse. Fram till årsskiftet har FAR och Sveriges revisionsbyråer arbetat med att tolka de nya reglerna för att förbereda sig på förändringarna de kommer inbringa. Revisionens oberoende och kvalitet samt revisionsbyråernas långvariga relationer och arbetssätt står inför en oviss framtid. Syfte: Att undersöka vad auktoriserade revisorer tror om oberoende, revisionens kvalitet, långvariga relationer och revisionsbyråns arbetssätt i framtiden, efter införandet av nya oberoenderegler såsom byrårotation. Metod: För att ha möjlighet att fördjupa oss i ämnet har en kvalitativ metod använts för studien. Genom att intervjua verksamma auktoriserade revisorer som är medlemmar i FAR kunde studiens syfte uppnås. En abduktiv ansats har använts för att skapa en bred förståelse för studiens ämne. Slutsats: Studien visar att auktoriserade revisorer tror att nya oberoenderegler såsom byrårotation kommer att bidra till att nya ögon med jämna mellanrum kommer studera företags finansiella rapportering och ur det perspektivet bidra till ökad kvalitet. Däremot kan det ha en negativ inverkan på revisionens effektivitet. Inte heller kommer det påverka revisorns faktiska oberoende, men troligtvis ge ett ökat synbart oberoende. Affärsrelationer mellan revisionsbyrå och uppdragsgivande kund kommer att få ett slutdatum och byråns inställning till valet av kunder kan komma att ändras. Byrårotation kommer innebära ökat upphandlings- och offertarbete, därmed ökade transaktionskostnader för såväl revisionsbyrå som uppdragsgivande kund.

Inom finansbranschen är det vanligt att affärsrelationer är uppbyggda av tre företag. Sådana typer av relationer kan benämnas som trepartsförhållanden. Trepartsförhållanden skiljer sig från affärsrelationer bestående av två parter på så vis att samtliga relationer inom förhållandet påverkar varandra och att det således finns risker på grund av detta. Syftet med denna studie är att undersöka potentiella risker som kan uppstå när en av affärsrelationerna inom ett trepartsförhållande stärks. Trepartsförhållandena består av en Fondkommission som skapar strukturerade produkter, två olika rådgivningsbolag och två slutkunder i form av ett investmentbolag och en fastighetsbyrå. Genom studien identifieras tre potentiella risker med att stärka en av affärsrelationerna inom trepartsförhållandet. 1) Otydliga roller kan uppstå inom trepartsförhållandet, 2) Rådgivningsbolagen upplevs trängas ut ur trepartsförhållandet och 3) Slutkunderna kan uppleva ett missnöje då en starkare relation inte är önskad.

E-handelns framväxt har lett till att nya betalningslösningar växt fram. Dessa nya betalningsalternativ tillhandahålls e-handlare av betalningsleverantörer och är utformade med användarvänlighet i åtanke. De samarbeten som ingås för att dra nytta av betalningslösningarna är en stor del av det som avgör värdet för både e-handlare och betalningsleverantör. Problemet är att tidigare studier inte utrett vilka faktorer som föranleder dessa samarbeten. Syftet med denna studie är därför att utreda vilka faktorer i betalningsleverantörers värdepropositioner som ses som viktiga för att e-handlare ska inleda ett samarbete. Studien har delats upp i två delstudier, en branschstudie och en intervju. Faktorer som identifierats i värdepropositionerna som viktiga för e-handlarnas val av betalningsleverantör har bland annat varit: anpassning, kunskap, möjligheten att fokusera på kärnverksamheten samt förtroende till betalningsleverantören och igenkänning hos slutkunden där ena delstudien ger en mer detaljerad förståelse för varför samarbeten ingås.

Abstrakt Bakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.    Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring kulturella dimensioner, Affärskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur. Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval. Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina. Dessa leder till en påverkan på affärsrelationen gällande kommunikation, affärsbeslut och samarbete. Vi har även kommit fram till att guanxi kan påverka svenska företags affärsrelation med kinesiska.

Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.

<p>I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige.</p><p>Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling.</p><p>Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.</p><p>Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.</p>

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade år 2010 en vision om att fördubbla Sveriges export fram till år 2015. Visionen omfattade bland annat att öka exporten från små svenska företag. Exporten från svenska företag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfrämjande projekt inte ökat. För att utreda varför regeringen inte lyckats i sin satsning har vi studerat ett av regeringens exportfrämjande projekt Innovative Sweden som drivits av Svenska Institutet under perioden 2011 till 2013. Studien är analyserad dels ur ett företagsekonomiskt perspektiv, genom att utvärdera resultatet av tre företags medverkan i främjandeprojektet, och dels utifrån ett nätverksperspektiv; hur projektet påverkat företagen i deras etablering av utländska affärsrelationer för potentiell export.Syftet med uppsatsen är att ur ett nätverksperspektiv utreda huruvida främjandeprojektet bidragit till exportstöd eller inte för de svenska företagen. Som verktyg har vi analyserat företagens resultat utifrån faktorer som kan påverka företags internationella etablering av affärsrelationer hämtade från teorier inom nätverk vid internationalisering. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket.Undersökningen visar att ett politiskt främjandeprojekt kan fungera som stöd i företags sökande efter etablering av utländska affärsrelationer och export. Två av tre företag fick kontakt med relevanta affärsaktörer, varav ett fick igenom affärer för export. Utifrån den teorietiska modellen gynnades företagen av främjandeprojektet genom att de erhöll ett ökat förtroende från närvarande intressenter och det skapades möjligheter till export och internationella affärskontakter.

<p>Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.</p>

Idag är outsourcing av IT-funktioner något som är normalbilden i offentliga och privata verksamheter. Klienter efterfrågar att IT-outsourcing skall minska kostnader och samtidigt leda till innovation och mervärde för verksamheten. Det föreligger ett behov av att outsourcingrelationen klarar av att förändras i takt med verksamhetens utveckling. I dag är kunskapen låg, det är endast ett fåtal forskningsartiklar som behandlar ämnet innovation i IT-outsourcing som en helhet. Däremot finns en större mängd fragment av relevant forskning att inhämta och analysera. Publicerad forskning menar på att ämnesområdet är i sin barndom och behöver studeras vidare.   Syftet med denna C-uppsats är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer för att möjliggöra innovation i outsourcing av IT-funktioner. Uppsatsen syftar till att studera innovation i generell bemärkelse, det vill säga hur en verksamhet förnyar, förändrar och skapar mervärde i de studerade fallen oavsett typ av IT-funktion.   Litteraturgenomgången har resulterat i en analysmodell som genomgående har använts som underlag i studiens genomförande. Vidare har studien genomfört semistrukturerade intervjuer med två olika verksamheter, var av en är ett stort internationellt företag i privat sektor, samt Karlstad kommun i offentlig sektor.   Denna studie visar att relation, kontrakt, kommunikation, kostnad och tidsperspektiv utgör de kritiska framgångsfaktorer som möjliggör innovation i IT-outsourcing. En verksamhet måste vara noggrann med vilka IT-funktioner som har potential att outsourcas och vilka som bäst behålls inom verksamheten, outsourcing skapar inte nödvändigtvis mervärde för alla IT-funktioner.   Denna studie visar att relationen är den i särklass mest framträdande kritiska framgångsfaktorn, relationen är av betydelse för att åstadkomma mervärdet för verksamheten. Samarbetet som krävs för att uppnå innovation förutsätter en nära relation mellan parterna där kunskapsöverföring sker kontinuerligt och under organiserade former. Studien har identifierat de kritiska framgångsfaktorer som utgör grunden för att möjliggöra innovation på IT-operativ, verksamhetsprocess och strategisk nivå i en IT-outsourcing.

I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige. Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling. Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort. Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten.