Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

<p> </p><p>Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra. Jämförelser i ålder visar att ju äldre individen är, desto bättre upplevs den psykosociala arbetsmiljön. Jämförelser mellan branscher visar att transportbranschen skattar den psykosociala arbetsmiljön som högre i alla fem faktorerna. Resultatet är signifikant i fyra faktorer, egenkontroll stimulans från arbetet, arbetsgemenskap och arbetsledning. Ett överraskande resultat är att de i transportbranschen skattar arbetsgemenskapen som bättre än de i tillverkningsindustrin.</p>

Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra. Jämförelser i ålder visar att ju äldre individen är, desto bättre upplevs den psykosociala arbetsmiljön. Jämförelser mellan branscher visar att transportbranschen skattar den psykosociala arbetsmiljön som högre i alla fem faktorerna. Resultatet är signifikant i fyra faktorer, egenkontroll stimulans från arbetet, arbetsgemenskap och arbetsledning. Ett överraskande resultat är att de i transportbranschen skattar arbetsgemenskapen som bättre än de i tillverkningsindustrin.

Denna rapport undersöker hur yrkeslärare på gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser på maskinkörkort som från 2012 är nytt i Sverige, och vad yrkeslärarna anser runt den webbaserade utbildningsformen. Träindustrin är hårt drabbad av olyckor som ger lång sjukfrånvaro och bestående men. Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom träbranschen. Men dessa insatser har inte räckt för att minska arbetsskadorna tillräckligt. Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan på olycksstatistiken i Danmark. Genom enkäter har information samlats in från yrkeslärare som genomgått testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet.

Denna uppsats har syftet att bidra till en förståelse av tillämpningen av den digitala arbetsplatsen inom metallindustrin. Den fokuserar på hur metallindustrin använder digitala tekniker för att samarbeta internt och externt samt undersöker om metallindustrin ser några drivkrafter och/eller hinder för att utveckla den digitala arbetsplatsen. Empirin som ligger till grund för uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner från fyra metallindustriföretag i Värmland. Resultatet av studien visar att företag inom segmentet använder sig av informationsskärmar på väggen, intranät, sociala teknologier, sociala medier, affärssystem, e- mail, videokommunikation och digital teknik för att hantera och dela dokument. Resultatet visar att den digitala arbetsplatsen mestadels används för envägskommunikation och att tvåvägskommunikation mestadels sker via fysiskt möte. Det visar också att det finns en vilja inom metallindustrin i Värmland att utveckla den digitala arbetsplatsen men det finns hinder som påverkar om de ska utveckla. De hinder som upptäckts är; kunders behov och utveckling, kostnader och inre motstånd inom organisationen. De drivkrafter som har upptäckts är; att främja samarbete genom att hantera och koordinera grupper, att effektivt kunna förmedla mer information till produktionsgolvet, kunders behov och utveckling och värdet som digitala verktyg skulle ge för verksamheten.

Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör. Detta tack vare att Botswanas regering aktivt, genom ekonomiska styrmedel som finansieras av diamantindustrin, försöker motarbeta effekterna av HS. Eftersom tidigare makrostudier bygger på kvantitativ data i form av tillväxtsiffror finns det all anledning att vara skeptisk till dess slutsatser eftersom HS-modellen utgår från att staten i detta sammanhang ärneutral. Syftet i denna uppsats är att genom litteraturstudier ta reda på hur de två största tillverkningsindustrierna har påverkats av diamantindustrins tillväxt och de HS-effekter som detta medför. Slutsatserna är att industrierna har påverkats på olika sätt. Textilindustrin har drabbats av the resource movement effect vilket uttrycker sig i form av tillväxtsvårigheter samt minskad konkurrensförmåga. Boskapsindustrin upplever också tillväxtsvårigheter men av den anledningen att priset för kött har ökat på den lokala marknaden tack vare the spending effect. Det går inte att tyda några symptom av the exchange rate effect på vare sig textil- eller boskapsindustrin. Slutsatserna i denna studie skiljer sig från tidigare forskning och kan förklaras i att användning av ekonometriska metoder för att studera HS kan vara missvisande eftersom dessa metoder "luras" av positiva tillväxtsiffror hos tillverkningsindustrierna som till stor del finansieras av den dominerande diamantindustrin.

Bakgrund: Att utveckla och förbättra organisationer genom effektivare användning av de resurser man har till förfogandet har blivit allt mer betydelsefullt under de senaste decennierna. Genom fokusering kring de aktiviteter som tillför värde hos kunden i slutprodukten kan företag reducera och eliminera oönskade slöserier inom tillverkningsprocessen. Ett verktyg som utvecklats och används för att eliminera dessa oönskade aktiviteter så som lagerhållning är Value stream mapping (VSM).   Problemformulering: Hur kan man identifiera slöserier samt dess förbättringsmöjligheter för att möjliggöra en högre produktionskapacitet genom frigörandet av anläggningsyta?¨   Syfte: Genom användandet av VSM som modell, identifiera slöserier och kostnadseffektiva förbättringsmöjligheter.   Metod: Denna fallstudie har utförts på ett företag som arbetar inom metallindustrin. Större delen av datainsamlingen har tagits från företagets egna dokumenterande data samt intervjuer med anställda och observationer under de besök författarna genomförde.   Slutsatser: Genom att använda VSM som en modell har författarna lyckats identifiera fallföretagets största faktorer till slöserier samt ge förslag och underlag till framtida förbättrings implementationer av förbättringsstrategier. Författarna har bevisat utifrån den teoretiska data studien är grundad på gentemot den empiriska att flertal förbättringsmöjligheter utöver den som företaget tänkt sig finns till deras förfogande vid eventuell framtida implementering.   Nyckelord Value stream mapping, VSM, slöseri, materialflöde, materialhantering, tillverkningsindustri, förbättringsstrategi

Lic.avh. Linköping : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.