Denna uppsats har syftet att bidra till en förståelse av tillämpningen av den digitala arbetsplatsen inom metallindustrin. Den fokuserar på hur metallindustrin använder digitala tekniker för att samarbeta internt och externt samt undersöker om metallindustrin ser några drivkrafter och/eller hinder för att utveckla den digitala arbetsplatsen. Empirin som ligger till grund för uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner från fyra metallindustriföretag i Värmland. Resultatet av studien visar att företag inom segmentet använder sig av informationsskärmar på väggen, intranät, sociala teknologier, sociala medier, affärssystem, e- mail, videokommunikation och digital teknik för att hantera och dela dokument. Resultatet visar att den digitala arbetsplatsen mestadels används för envägskommunikation och att tvåvägskommunikation mestadels sker via fysiskt möte. Det visar också att det finns en vilja inom metallindustrin i Värmland att utveckla den digitala arbetsplatsen men det finns hinder som påverkar om de ska utveckla. De hinder som upptäckts är; kunders behov och utveckling, kostnader och inre motstånd inom organisationen. De drivkrafter som har upptäckts är; att främja samarbete genom att hantera och koordinera grupper, att effektivt kunna förmedla mer information till produktionsgolvet, kunders behov och utveckling och värdet som digitala verktyg skulle ge för verksamheten.

Distansarbete har berört många under Covid-19-pandemin. Sedan början av pandemin har företag och organisationer tvingats fortsätta sin verksamhet under nya former. De flesta arbetsplatser har på ett eller annat sätt fått ställa om helt eller delvis till distansarbete, från att tidigare ha utfört verksamheten i en kontorsmiljö. I denna studie undersöks denna omställning genom att identifiera hur arbetstagare upplever det förändrade arbetssättet utifrån olika perspektiv. Studien avgränsas till perspektiven om kommunikation och arbetsstyrning. Data samlades in från intervjuer av anställda på ett antal olika verksamheter.  Studiens resultat visar att då saker och ting fått ställas på sin spets har personers omställnings- och förändringsförmåga visat sig. Kommunikationssätt, kommmunikationsvägar och behovet av tydlighet har förändrats och en annan typ av sätt att planera har växt fram. Den hastiga övergången till distansarbete har medfört flera utmaningar varav vissa visat sig svåra att övervinna. Den har dock också medfört vissa vinster, i form av ökad frihet att planera, som arbetstagare tycks värdesätta starkt. Slutsatsen av studien är att omställningen kräver stora anpassningar av verksamheter men också att det kan finnas vissa vinster med att till viss del behålla arbetsformen även framöver.

Arbetsmarknaden har påtagligt förändrats under den pågående covid-19-pandemin och en stor andel av den yrkesverksamma befolkningen har börjat arbeta hemifrån. Övervägande del av den svenska yrkesverksamma befolkningen vill se en hybridlösning av distansarbete efter pandemin. Därav väcktes intresset att undersöka vilka möjligheter och utmaningar arbetsgivare ser med en sådan lösning. Syftet med studien var att undersöka chefers inställning till fortsatt distansarbete i framtiden. Frågeställningar i studien var hur chefer upplever att leda på distans samt vilka möjligheter och utmaningar chefer ser med distansarbete i framtiden. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio chefer inom olika branscher. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten visar att synen på distansarbete har förändrats och att cheferna är positivt inställda till en hybridlösning i framtiden. Hur hybridlösningen helst ska vara utformad beror på faktorer som arbetsuppgifternas art, organisationens och medarbetenas behov samtförutsättningar. / The labor market has gone through changes during the ongoing covid-19 pandemic and a large amount of the working population has started work on remote from their homes. The majority of the Swedish working population wishes a hybrid solution of remote work after the pandemic. This aroused interest in examining what opportunities and challenges employers see with such a solution. The aim with this study was to investigate managers preferences about further remote work in the future. Questions at issue were how managers perceive management on remote and which possibilities and challenges they experience with remote work in the future. This qualitative study comprised semi-structured interviews with ten managers within different sectors. The interviews were analyzed by thematic analysis. The result shows that the perception of remote work has changed, and the managers are positive about a hybrid version in the future. How the design of the hybrid version should be composed depend on several factors as the nature of the task, the organizations’ and employees’ needs and conditions.

Den digitala transformationen av arbetsplatsen har enligt Bartsch et al. (2020) påskyndas av att många verksamheter till följd av Covid-19-pandemin tvingats övergå till distansarbete. Denna transformation har gjort att många ledare som tidigare lett följare ansikte-mot-ansikte (AMA) på ett kontor tvingats övergå till distansledarskap förmedlat via informations- och kommunikationsteknik (IKT). Både akademiker (Bartsch et al., 2020; Carnevale & Hatak, 2020) och näringslivsidkare (Holmberg & Petrelius, u.å; Deloitte, 2020) menar att övergången till IKT-förmedlat distansledarskap skapar utmaningar för ledare och flertalet forskare menar att kunskapen om e-ledarskap i distala sammanhang är bristande (Avolio et al., 2014; Savolainen, 2014; Bolden & O’Regan, 2016; Contreras et al., 2020; Torre & Sarti, 2020). Denna studies syfte är därför att undersöka hur ledarskapet förändras då det övergår från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap samt vilka utmaningar som uppstår. Studien har en kvalitativ ansats med ett interpretativistiskt och konstruktionistiskt förhållningssätt. Den primära datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer och den sekundära datainsamlingsmetoden är innehållsanalys av enkätstudien. Den primära datainsamlingsmetodens intervjurespondenter är åtta operativa chefer med personalansvar på en medelstor svensk myndighet. Respondenterna har tidigare utövat ett AMA-ledarskap och vid övergången till distansläge började de leda med hjälp av IKT-förmedlat distansledarskap. Urvalet av respondenter har gjorts av en personalhandläggare på samma myndighet. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys. Studien kommer fram till att vid övergång från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap upplever ledare utmaningar relaterat till tillit, följares välmående, kommunikation, sammanhållning och IT-kompetens. Tre tillitsutmaningar för ledare är: (1) de vet inte om följarna kommer utföra sina arbetsuppgifter, (2) de vet inte om följarnas tillit till dem minskat och (3) de tycker det är utmanande att bygga tillit vid nyanställning. Två utmaningar för ledare relaterade till följares välmående är: (1) de vet inte hur följarna mår och (2) det upplevs inte finnas tillräckligt med tid för att interagera med följarna. Tre kommunikationsutmaningar för ledare är: (1) den informella kommunikationen minskar (2) det är svårt att inleda informella samtal med följare och (3) det är svårt att kommunicera ut deras budskap. Två sammanhållningsutmaningar för ledare är att: (1) hantera att sammanhållningen minskar och (2) hantera att sammanhållningen mellan subgrupper minskar. IT-kompetensutmaningen för ledare är att använda IKT-verktyg för att utöva ledarskapet. Studien visar även att vid övergång från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap förändras ledarskapet. Gällande tillitsaspekten kan ledarskapet initialt bli mer kontrollerande och mer närvarofokuserat. Relaterat till följares välmående kan ledarskapet bli mer observerande och ställer högre krav på ledare att möjliggöra sociala kontakter samt boka in frekventa avstämningar. Kommunikationen och sammanhållningen kan påverka ledarskapet och får ledare att inta en roll som facilitator av informella möten. Relaterat till IT-kompetens påverkas utövandet av ledarskapet men vi kan inte se att det förändrar ledarskapet och dess övergripande syfte. / The digital transformation of the workplace was, according to Bartsch et al. (2020), accelerated when organizations were forced to switch to teleworking due to the Covid-19 pandemic. This transformation has forced many leaders who previously led followers face-to-face during office work to switch to remote leadership mediated through information and communication technology (ICT). Both academics (Bartsch et al., 2020; Carnevale & Hatak, 2020) and business actors (Holmberg & Petrelius, u.å; Deloitte, 2020) believe that the transition to ICT-mediated remote leadership creates challenges for leaders and researchers argue that the knowledge of e-leadership in distal contexts is scarce (Avolio et al., 2014; Savolainen, 2014; Bolden & O'Regan, 2016; Contreras et al., 2020; Torre & Sarti, 2020). The purpose of this study is therefore to examine how leadership changes as it transitions from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership and what challenges arise. The study has a qualitative approach with an interpretative and constructivist approach. The primary data collection method is semi-structured interviews, and the secondary data collection method is a content analysis of survey results. The respondents of the primary data collection method are eight operational managers with personnel responsibilities at a medium-sized Swedish public agency. The respondents have previously carried out face-to-face leadership and during the transition to remote work, they began to lead with the help of ICT-mediated remote leadership. The selection of respondents has been made by a HR coordinator at the same public agency. The data analysis consisted of a thematic analysis. The study concludes that in the transition from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership, leaders experience challenges related to trust, followers' well-being, communication, cohesion, and IT skills. Three trust challenges for leaders are: (1) they do not know if the followers will perform their duties, (2) they do not know if followers' trust has decreased and (3) they find it challenging to build trust with new employees. Two challenges for leaders related to the well-being of followers are: (1) they do not know if their followers’ wellbeing has decreased and (2) they feel that there is not enough time to interact with the followers. Three communication challenges for leaders are: (1) informal communication decreases (2) it is difficult to initiate informal conversations with followers and (3) it is difficult to communicate their message. Two cohesion challenges for leaders are to: (1) manage that cohesion in general decreases and (2) manage that cohesion between subgroups decreases. One IT skill challenge for leaders is use ICT tools to practice their leadership. The study also shows that leadership changes with the transition from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership. Regarding the trust aspect, leadership may initially become more controlling, and more presence focused. Related to follower’s well-being, leadership may become more observant and place higher demands on leaders to enable social contacts and book frequent follow-up meetings. Communication and cohesion may affect leadership and force leaders to take on a role as facilitators of informal meetings. Related to IT competence, it affects the exercise of leadership, but we cannot see that it changes leadership and its overall purpose.

Utvecklingen av digital vård sker i en snabb takt vilket bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT) och Covid-19 pandemin tillsammans ligger till grund för. Litteratur inom området lyfter att digital vård ökar arbetsbelastningen inom vården då det bland annat sätter högre krav på vårdpersonals tekniska kunskap och medicinska bedömning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdpersonals upplevelser av användningen av videosamtal i digitala patientmöten. Vi har använt en kvalitativ forskningsansats grundad i litteratur som behandlar digital vård där åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerad vårdpersonal genomförts. I analysen av dessa åtta intervjuer framkom det fyra teman med tillhörande subteman, nämligen flexibilitet (individanpassad vård och digifysiskt arbetssätt), tillgänglighet (jämlik vård och tidsschema), effektivitet (arbetsbelastning och tid & rum) och teknik (personlig inställning, användning av systemen och digital kvalitet). De fyra temana har delats in i tre kategorier av upplevelser: moraliskt ansvar, dynamisk tidsbalans och mottaglighet. Slutsatsen som denna studie drar är att vårdpersonal inte upplever att fysisk eller digital vård är optimal som solitär, utan att digifysisk vård är det mest gynnsamma alternativet för samhället i stort. Det vill säga för såväl individ i form av både patient och vårdpersonal som för organisationer. Studien bidrar därför med kunskapen om att digital och fysisk vård kompletterar varandra och att systemen bör sammanflätas för att en sådan kombination skulle vara optimal. / The development of digital healthcare is happening at a rapid pace which Information and Communication Technologies (ICT) along with the Covid-19 pandemic is the main reason for. Existing literature highlights that digital care increases the workload within health care because the demand and requirements on the healthcare workers technical knowledge and medical assessment is elevated. The purpose of the study is to contribute with knowledge of health care workers experiences in the use of video consultations in digital healthcare. This was done through a qualitative research approach based on existing litteratur where eight semi structured interviews with legitimised healthcare workers were performed. The analysis of the interviews resulted in four themes with sub themes, which were flexibility (individualised care and digiphysic work method), accessibility (equal care and time schedule), efficiency (workload and time & space) and technology (personal attitude, use of systems and digital quality). The themes have been categorised into three categories of experiences: moral responsibility, dynamic time balance and receptiveness. In conclusion the health care workers do not experience either physical care or digital care to be optimal individually, but that a combination of the two would be the most favourable alternative for society as a whole. That is, for both the individual in the form of both patient and health care workers as well as health organisations. The study therefore contributes with the knowledge that digital and physical care complements each other and that the systems should be intertwined for such a combination to be possible and optimised.

During the Covid-19 pandemic, employees all over the world were forced to work from home, meaning that consultants no longer could work physically present with their clients. As the consultant-client relationship is incredibly important for management consulting firms, it is interesting to investigate how these relationships have been impacted by the change and what the implications are for collaboration and performance. A qualitative method was used, where the authors conducted interviews with management consultants at an international management consulting firm in Stockholm, Sweden. The study found that remote working with already existing clients was functioning well. However, collaboration with new relations proved to be more challenging, which was mainly perceived to depend on the difficulty to create a personal trust and connection remotely, since digital communication made it difficult to understand the client’s needs. The digital way of working also revealed challenges with creativity, invisibility, onboarding, knowledge development and sales. Thus, the study concluded that collaborations and relationships will benefit greatly from a physical meeting early on. Nevertheless, the most beneficial working method would be to continuously balance the advantages of both remote and office working. / Under Covid-19-pandemin tvingades anställda över hela världen att arbeta hemifrån, vilket innebar att konsulter inte längre kunde arbeta på plats hos sina kunder. Då kundrelationer är extremt viktiga för konsultföretag är det intressant att undersöka hur dessa relationer har påverkats av distansarbetet och vilka konsekvenser det har fört med sig för samarbetet och arbetskvalitet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där författarna genomförde intervjuer med managementkonsulter på ett internationellt konsultföretag i Stockholm, Sverige. Studien visade att distansarbete med redan existerande kunder i allmänhet fungerade bra. Däremot visade sig samarbetet med nya kontakter vara mer utmanande. Detta ansågs främst bero på svårigheten att skapa ett personligt förtroende och en personlig relation på distans, då digital kommunikation försvårade möjligheterna att förstå sig på kunden och dess behov. Det digitala arbetssättet skapade också nya utmaningar vad gäller kreativitet, osynlighet, integrering av nyanställda, kunskapsutveckling samt försäljning. Slutligen, studien visade att samarbeten och relationer skulle främjas av att parterna träffas fysiskt i ett tidigt skede av projektet. Dock skulle den mest fördelaktiga arbetsmetoden vara att framöver balansera fördelarna av både distans- och kontorsarbete.

Nya komplexa IT-system som erbjuder möjligheter för verksamheter och företag utvecklas runt oss hela tiden. Gränsen mellan människa och teknologi har blivit allt suddigare och människor identifierar sig med teknologi som fungerar som en resurs för dem. För att ett system ska ge så stor nytta som möjligt för en stor mängd människor inom olika verksamheter, behövs en förstahands förståelse för hur verksamheten och individerna i den fungerar. Detta för att sedan kunna implementera ett nytt, eller utveckla ett befintligt system, som passar behoven hos de som ska använda systemet. När traditionella arbetssätt digitaliseras för mer effektivitet i verksamheten, blir framgångsrik implementering otroligt viktigt för att digitaliseringen verkligen ska möjliggöra en resurs för anställda. Syftet med detta arbete är att få en förstahands förståelse av en situation och kontext där det traditionella arbetssättet kompletteras och delvis byts ut mot en digital version, en digital arbetsplats. Genom enkäter, intervjuer och workshops kunde beteendemönster identifieras och därmed tydliggöra användarnas attityd och relation till teknologi och den digitala arbetsplatsen, både individuellt och i grupp. Utifrån användarinformationen sammanställdes två olika ITidentiteter. Sammanställningen av användare och deras relation till IT bidrog till ökad förståelse för de anställdas inställning till den digitala arbetsplatsen, samt möjlig utveckling av denna för att passa olika verksamheter och anställda bättre. / New advanced IT-systems that offer better possibilities for organisations, are constantly being developed around us. The line between Man and Technology has become more unclear, to the extent that humans can identify themselves with resourceful IT. If a system is going to be useful for a larger amount of people within organisations - A first-hand knowledge of the context is needed, to then be able to successfully implement, or develop a system that is suitable for the users’ needs. When a traditional workplace is to be digitalised for a more efficient way of working, implementation is very important if the system is to be a resource for the users. The aim of this study is therefore to get firsthand knowledge about the context, where the traditional way of working is to be complemented or partially replaced by a digital version. Through surveys, interviews and workshops, patterns of behavior were identified and therefore 5 clarified the users’ attitude and relationship to technology- both individually and in groups. From the user research, two IT-identities were compiled. These IT-identities contributed to a better understanding of the staff attitudes towards the digital workplace, and possible development to suit many different employees and organisations.

En digital arbetsplats har blivit allt vanligare och många företag ger nu anställda möjligheten att arbeta hemifrån, antingen heltid eller deltid. Den snabba ökningen av arbete hemifrån har väckt frågor om hur produktiva anställda är när de arbetar hemifrån jämfört med på kontoret. Företag försöker utveckla strategier för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att undersöka de faktorer som påverkar anställdas produktivitet med hjälp av följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar produktiviteten på en digital arbetsplats? För att kunna besvara forskningsfrågan genomfördes en kvantitativ studie hos elva olika svenskt företag där anställda erbjuds möjlighet att arbeta hemifrån. Genom att samla in data från deltagarna kunde univariata och bivariata analyser genomföras för att identifiera samband mellan olika faktorer och produktiviteten. Resultaten av studien visade att det finns fyra identifierade samband som påverkar produktiviteten vid arbete hemifrån. Dessa samband kategoriseras in i två huvudkategorier: arbetsmiljö och kommunikation. Inom arbetsmiljön identifierades faktorer som tillgång till lämplig teknik och ergonomiska arbetsplatser som är viktiga för att öka produktiviteten. Inom kommunikation framkom betydelsen av tydlig och effektiv kommunikation mellan anställda och ledningen för att upprätthålla produktiviteten på en digital arbetsplats. Genom att förstå dessa faktorer kan företag utveckla strategier för att kunna skapa en effektiv digital arbetsplats. Denna forskning bidrar till kunskapen om produktivitet vid arbete hemifrån och hjälper organisationer att förbättra sin arbetsmiljö vid arbete hemifrån. Ytterligare forskning kan fördjupa förståelsen av de olika faktorerna och identifiera åtgärder för att förbättra produktiviteten på en digital arbetsplats. / A digital workplace has become increasingly common, and many companies are now offering their employees the opportunity to work from home either full-time or part-time. The rapid rise of working from home has raised questions about the productivity of employees when working from home compared to working in the office. Companies are trying to develop strategies to adapt to this new way of working. The purpose of this study is to examine the factors that affect employee productivity based on the following research question: What factors influence productivity in a digital workplace? To answer the research question, a quantitative study was conducted in eleven different Swedish companies where employees are offered the option to work from home. By collecting data from the participants, univariate and bivariate analyzes were conducted to determine correlations between different factors and productivity. The results of the study revealed four identified correlations that influence productivity when working from home. These correlations are categorized into two main categories: workspace environment and communication. Within the workspace environment, factors such as access to appropriate technology and ergonomic workspaces were identified as important for increasing productivity. Within communication, the importance of clear and effective communication between employees and management was revealed to maintain productivity in a digital workplace. By understanding these factors, companies can develop strategies to create an efficient digital workplace. This study contributes to the knowledge of productivity when working from home and helps organizations improve their workspace environment for working from home. Further research can deepen the understanding of the different factors and identify measures to increase productivity in a digital workplace.