Uppmärksamhet kan ske på flera olika sätt och få flera olika konsekvenser. Uppmärksamhet på en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anställda känner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmärksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie är att belysa dessa två motstridiga aspekter av uppmärksamheten samt undersöka vad dessa innebär för en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit  i intervjuer. Intervjuerna tillåtit informanterna att beskriva situationer som berört ämnen som andras uppmärksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler på arbetsplatsen. I analysen framgår det att uppmärksamhet från kollegor har en övervägande positiv effekt på en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Genom att kollegorna engagerar sig och visar intresse för en anställds arbete känner den anställde sig stärkt och uppmuntrad. Detta har en gynnande effekt på den anställdes arbetsprestation. Vidare framgår det även i analysen att kollegornas uppmärksamhet i specifika situationer kan upplevas begränsande men detta åtgärdas av de anställda själva. Exempelvis genom att avlägsna sig till ett annat rum för att få arbetsro. Studiens empiriska och teoretiska analys härleder till slutsatsen att kollegornas uppmärksamhet i huvudsak upplevs som uppmuntrande. Detta då uppmärksamheten ofta yttrar sig i form av feedback som stärker den anställda. Huruvida feedbacken gavs som kritik eller uppmuntran visade sig vara oväsentligt så länge kollegorna visade intresse. Ytterligare slutsatser kunde påvisa en förändring i den anställdas beteendemönster när denne befann sig i kollegornas närvaro. Exempelvis kan en begränsning upplevas då en anställd inte vill störa sin omgivning genom att prata högt i telefon. Uppmärksamhetens olika skepnader och konsekvenser har en betydande påverkan på anställdas arbetsliv. I studiens diskussionsdel presenteras förslag på vidare forskning inom ämnet som kan ge ytterligare än insikt kring hur individer påverkas av uppmärksamhet. I dagens samhälle är uppmärksamhet och övervakning en naturlig del av vardagen. En kunskap kring dess konsekvenser för individen kan därmed vara fördelaktig för att förstå en individs beteenden och handlingar.

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet. Vid en bivariat analys erhölls signifikans mellan GMA och arbetsprestation. Inga personlighetsfaktorer korrelerade signifikant med prestationsmåttet. Testets operationalisering av faktorn samvetsgrannhet diskuteras då erhållna resultat skiljer sig från tidigare forskning. Sammantaget indikerar resultaten att GMA, är den mest träffsäkra faktorn vid prediktion av konsulternas arbetsprestation. Därför kan denna vara värd att kontrollera för vid nyanställningar.

<p>This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance. This finding is subsequently inconsistent with previous research on self-efficacy. The overwhelming majority of the participants in this study believe that they are capable of achieving a bonus but that they could easily end up being burnt out. The conclusion therefore is that a high degree of self-efficacy does not necessarily mean that an individual will actually attain a particular goal. The results further divulge that a high degree of self-efficacy facilitates the acceptance of complex goals. This finding is thus consistent with previous studies on the subject, mainly by Latham. The study also indicates that the probability of promotion and a high degree of locus of control both contribute to work satisfaction among the participants.</p>

This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance. This finding is subsequently inconsistent with previous research on self-efficacy. The overwhelming majority of the participants in this study believe that they are capable of achieving a bonus but that they could easily end up being burnt out. The conclusion therefore is that a high degree of self-efficacy does not necessarily mean that an individual will actually attain a particular goal. The results further divulge that a high degree of self-efficacy facilitates the acceptance of complex goals. This finding is thus consistent with previous studies on the subject, mainly by Latham. The study also indicates that the probability of promotion and a high degree of locus of control both contribute to work satisfaction among the participants.

Att,genom sitt arbete, bidra på ett konstruktivt sätt för en annan människa och som bekräftas av densamma är det som huvudsakligen skapar motivation och meningsfullhet i arbetet som personlig handläggare vid Försäkringskassan. Det visar studien i denna uppsats. Medarbetarnas upplevelse och uppfattning är att psykosocial belöning har stor betydelse för både motivation och arbetsprestation. Den psykosociala belöningen kommer till uttryck på flera sätt men upplevs många gånger som otillräcklig från arbetsgivaren. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka faktorer som är betydelsefulla för medarbetares upplevelser av motivation och meningsfullhet samt upplevelsen av psykosocial belöning. Syftet är också att finna vilken betydelse detta har i förhållande till medarbetarens arbetsprestation. En kvalitativ studie har gjorts genom nio intervjuer med medarbetare vid Försäkringskassan. Utgångspunkten för det metodologiska angreppssättet har varit hermeneutik och de teoretiska referenserna har varit Antonoskys teori om KASAM, Herzbergs tvåfaktorteori och Honneths tankar om erkännande. Huvudtolkningen i denna studie är att medarbetarna upplever att deras arbetsinsats inte ger tillräcklig respons tillbaka i form av psykosocial belöning från arbetsgivaren. Det ären slutsats som också överensstämmer med att intervjupersonerna anger högre grad av arbetsmotivation än den grad de anger av total nöjdhet med arbetssituationen.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer arbetar för för attmotivera sina medarbetare under hemarbete sett till arbetsprestationoch arbetsengagemang. Studien genomfördes med kvalitativ metodoch det empiriska materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Sex tjänstemän som arbetar som chefer intervjuades, tvåarbetar inom ett vårdbolag och fyra inom ett fackförbund. Resultatettolkades utifrån situationsanpassat ledarskap och tidigare forskning.Det som framkom av studiens resultat var bland annat att cheferna isyfte att motivera sina medarbetare behöver anpassa sig uteftermedarbetarnas behov, vara mer lyhörda, kommunicera mera, hittanya digitala verktyg och arbetssätt samt ge mer feedback ochuppmuntran.

<p>Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för. Trots viss problematik vid översättning av processens aktiviteter kopplade till målsättning, utvärdering, uppföljning och feedback till ett svensk arbetssätt, upplever ledarna att processen är ett stöd i ledarskapet. Detta med anledning av att den gör bedömningen av arbetsprestationer mer rättvis samt skapar möjligheter till ökad kommunikation med medarbetare kring personliga och organisatoriska mål.</p>

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong &amp; Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för. Trots viss problematik vid översättning av processens aktiviteter kopplade till målsättning, utvärdering, uppföljning och feedback till ett svensk arbetssätt, upplever ledarna att processen är ett stöd i ledarskapet. Detta med anledning av att den gör bedömningen av arbetsprestationer mer rättvis samt skapar möjligheter till ökad kommunikation med medarbetare kring personliga och organisatoriska mål.

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MårtenssonFärdigställd: 2013-05-21Uppsats nivå: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vår studie är att skapa en förståelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivåer. Frågeställning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbättrade arbetsprestationer. Dock är det väsentligt att ta hänsyn till vilken position medarbetaren befinner sig inom organisationsledet då det påverkar delaktigheten i budgetprocessen. / English Title: To participate or not? Employees’ participation in a public organization’s budget processAuthors: Mette Eriksson and Sofia MårtenssonPublished: 2013-05-21Level: Bachelor thesis in business managementAdvisor: Titti EliassonKeywords: Participation, Motivation, Communication, Job performancePurpose: The aim of this study is to create an understanding of what employees’ participation in different levels in a public organizations budget process may result.Research question: What can employees' participation in a budget process lead to?Methodology: To answer the question a qualitative study with an abductive approach was chosen. Primary data were collected through personal interviews with respondents in Halmstad.Result: The result shows that that employee’s participation in a budget process leads to better motivation, communication and job performances. However, it is essential to considerate the employee’s position in the organization because it effects the participation in the budget process.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser. Resultaten visar att ålder, kön och upplevd arbetsprestation hade signifikanta samband med kvantitativ anställningsotrygghet medan endast ålder hade ett signifikant samband med kvalitativ anställningsotrygghet. Studien belyser vikten av att ha sådana krav på arbetsplatsen som anställda upplever att de genom sin arbetsprestation kan uppnå.