AbstractThe Swedish public school system claims to be a school for all. This means in particular that school is, not only open to all children between 7 and 16 years, but also that compulsory schooling prevailing. Our society's development is making increasing demands on the theoretical capacity, and school's goals aligned in the same direction. The proportion of pupils failing to achieve the goals are increasing in number, a failure which has major implications not only for the individual student but also for society at large. This study's focus is directed against a group of students where the reason for this is a lack of ability to abstract thinking. The study isabout children and adolescents, probably about 15 percentof all Swedish schoolchildren, who, after a test ports normal variation lower end of the intelligence quotient (IQ) 70-85 and shall become low intelligent. In a qualitative approach this study has involved teachers in primary school, interviewed in depth in order to examine how they describe their experiences of low intelligent students' school situation. In essence, the issue moved two areas, this student group's ability to achieve the objectives of today's schools and how schools need to be designed in a waythat students with low intelligence should have the same opportunities to achieve the goals as other students. The results show that all teachers have experience of pupils with low intelligence and their difficulty in achieving educational goals for schools. In all cases described the student fails to achieve satisfactory grades and will be subject to appropriate curriculum and support activities. The teachers describe how they work in different ways to find alternative learning objectives for these students.Common to all educators are ultimately to support the student through school while maintaining self-esteem and confidence in his ability. This with focus on individual learning and knowledge development. If pupils with low intelligence should have the same opportunities to achieve these goals requires school activities designed to be different, according to all educators. Emphasis is placed on the need for adequate resources and how they need to be shared more fairly. Knowledge of all stages, from policy makers to the teacher about what low intelligence is, subject content, teaching methods and grading systems are additional aspects of howschool needs to be adapted to all pupils should be offered the opportunity to achieve the goals.

Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar: • Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever? • Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov? • Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna? • Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta? • Vilka är framgångsfaktorerna? Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin. Genom att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har jag försöktbidra med kunskap och ökad förståelse för hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att svagbegåvning inte är enallmängiltig definition som används ute på skolorna. De flesta av specialpedagogerna anser att lärarna inte har tillräckligt med kunskap om svagbegåvning. Däremot visar specialpedagogerna upp att de har kunskap om de svagbegåvades behov och problemområde.Åtgärder som sätts in för att stödja de svagbegåvade skolsituation finns på organisation, gruppoch individnivå. Hur svagbegåvades skolsituation ser ut beror mycket på hur lärarenskompetens är samt vilka rutiner skolan har byggt upp gentemot de elever som inte når målen. Skolans ekonomi har också en avgörande faktor enligt specialpedagogerna. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att öka specialpedagogernas påverkanoch hjälp till lärarna så att de kan bedriva en mer konkret undervisning. Det är av yttersta viktatt en noggrann pedagogisk utredning görs för att rätt hjälp ska sättas in. Studien poängterarvikten av att det finns ett samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagoger vid utredning av tvåspråkiga svagbegåvade elever. Enligt resultaten från studien har svagbegåvade elever ofta svårt med abstrakta uppgifter men har lättare för att ta till sig konkret undervisning. En mer praktisk undervisning är därmed att rekommendera.

Särbegåvade elever upptäcks sällan i skolan och detta får konsekvenser för dessa elever. Studien ämnar bidra till utökad förståelse för hur särbegåvning och matematisk särbegåvning beskrivs. För att undersöka hur pedagoger beskriver särbegåvade elever i skolan användes en kvalitativ ansats där pedagoger inom den svenska grundskolan intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades ur perspektivet av Renzullis teori The three rings of conceptual giftedness. Resultatet visar att pedagoger beskrev de särbegåvade eleverna med att de ligger över sina jämnåriga inom vissa områden, löser saker snabbt och rätt, lär sig nya saker snabbt, blir lätt uttråkade om de inte får stimulans och vill gå till botten med saker och få djupare förståelse. Det framkom även i beskrivningarna att särbegåvade elever ofta har ett intresseområde och blir bäst motiverade när de får arbeta inom det. Matematisk särbegåvade elever beskrevs ha flexibilitet och kreativitet i sitt sätt att tänka och med att de har en väl utvecklad problemlösningsförmåga. Även sociala aspekter på särbegåvning togs upp där det framkom att särbegåvade elever kan ha svårt med det sociala livet i skolan.

No description available.

<p>Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning. Intelligens ses som medfött, men det påtalas att ansträngning behövs för att utvecklas. Gruppens känsla av sammanhang är signifikant lägre än för en svensk allmänbefolkning. Bättre stöd och mer förståelse för särbegåvningen kan leda till att denna i högre grad utvecklas och, för vissa, ge ökad livskvalitet.</p>

Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning. Intelligens ses som medfött, men det påtalas att ansträngning behövs för att utvecklas. Gruppens känsla av sammanhang är signifikant lägre än för en svensk allmänbefolkning. Bättre stöd och mer förståelse för särbegåvningen kan leda till att denna i högre grad utvecklas och, för vissa, ge ökad livskvalitet.

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet. Vid en bivariat analys erhölls signifikans mellan GMA och arbetsprestation. Inga personlighetsfaktorer korrelerade signifikant med prestationsmåttet. Testets operationalisering av faktorn samvetsgrannhet diskuteras då erhållna resultat skiljer sig från tidigare forskning. Sammantaget indikerar resultaten att GMA, är den mest träffsäkra faktorn vid prediktion av konsulternas arbetsprestation. Därför kan denna vara värd att kontrollera för vid nyanställningar.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens syn på huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gällande särbegåvade eller/och begåvade elever. Får de mer begåvade eleverna tillräckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme från dessa till någon annan gruppering i klassrummet enligt läraren?Metodologiskt är denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstå begreppen inom det valda ämnesområdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lärare diskuteras sedan ett framväxande resultat. Lärarna är alla verksamma inom ett av programmen på gymnasiet, två inom karaktärsämnen och tre inom kärnämnen, varav den ena som speciallärare.De intervjuade lärarna är med undantag från en speciallärare inom kärnämnena överens om att det är omöjligt att uppnå en undervisningssituation där samtliga elevers individu-ella behov tillgodoses. Det finns en risk för att de starkare eleverna blir omotiverade.

Högbegåvade barn och ungdomar har uppmärksammats mer i Sverige de senaste åren. Litteraturen presenterar divergerande uppfattningar kring om hög begåvning främst är en skyddsfaktor eller en sårbarhetsfaktor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag. Tio högbegåvade tonåringar intervjuades och materialet bearbetades med induktiv tematisk analys med deduktiva inslag som resulterade i ett övergripande huvudtema högbegåvade tonåringars energiflöde i en modell som kan utläsas ”Jag har stora energikällor och om jag får utlopp för energin i dessa genom intellektuell stimulans och gemenskap bidrar detta till god psykisk hälsa vilket i sin tur ger mer energi. Om energin hindras av t.ex. brist på intellektuell stimulans och gemenskap bidrar det till psykisk ohälsa och minskad energi.” Resultatet diskuteras utifrån betydelse för frigörande av potential och förbyggande av psykisk ohälsa.