Spelling suggestions: "subject:"särbegåvning"" "subject:"särbegåvningen""
1 |
Särbegåvade elever klarar sig själva, en myt? : En studie om pedagogers syn på särbegåvade elever i matematikundervisningen / Gifted Children Make it on Their Own, a Myth? : A Studie about Teachers View on Gifted Children in Mathematic EducationGustafsson, Åsa, Nilsson, Emma January 2009 (has links)
No description available.
|
2 |
Särbegåvade elever klarar sig själva, en myt? : En studie om pedagogers syn på särbegåvade elever i matematikundervisningen / Gifted Children Make it on Their Own, a Myth? : A Studie about Teachers View on Gifted Children in Mathematic EducationGustafsson, Åsa, Nilsson, Emma January 2009 (has links)
No description available.
|
3 |
Att se mönster i prickar - en föga användbar förmåga? : Intervju- och enkätstudier om logisk-analytisk särbegåvning i SverigeStålnacke, Jannica January 2007 (has links)
<p>Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning. Intelligens ses som medfött, men det påtalas att ansträngning behövs för att utvecklas. Gruppens känsla av sammanhang är signifikant lägre än för en svensk allmänbefolkning. Bättre stöd och mer förståelse för särbegåvningen kan leda till att denna i högre grad utvecklas och, för vissa, ge ökad livskvalitet.</p>
|
4 |
Att se mönster i prickar - en föga användbar förmåga? : Intervju- och enkätstudier om logisk-analytisk särbegåvning i SverigeStålnacke, Jannica January 2007 (has links)
Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning. Intelligens ses som medfött, men det påtalas att ansträngning behövs för att utvecklas. Gruppens känsla av sammanhang är signifikant lägre än för en svensk allmänbefolkning. Bättre stöd och mer förståelse för särbegåvningen kan leda till att denna i högre grad utvecklas och, för vissa, ge ökad livskvalitet.
|
5 |
I en skola för alla/A study of inclusive educationHagsten, Robert January 2008 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens syn på huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gällande särbegåvade eller/och begåvade elever. Får de mer begåvade eleverna tillräckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme från dessa till någon annan gruppering i klassrummet enligt läraren?Metodologiskt är denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstå begreppen inom det valda ämnesområdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lärare diskuteras sedan ett framväxande resultat. Lärarna är alla verksamma inom ett av programmen på gymnasiet, två inom karaktärsämnen och tre inom kärnämnen, varav den ena som speciallärare.De intervjuade lärarna är med undantag från en speciallärare inom kärnämnena överens om att det är omöjligt att uppnå en undervisningssituation där samtliga elevers individu-ella behov tillgodoses. Det finns en risk för att de starkare eleverna blir omotiverade.
|
6 |
Lärares uppfattningar av begåvningsbegreppet och begåvade elever i matematikHartman, Åsa, Erfäldt, Erika January 2013 (has links)
Sammanfattning Denna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken. En slutsats var att begavningsbegreppet har manga olika definitioner samt att karaktarsdragen for en begavad elev ar manga och att dessa kan vara svara att identifiera.
|
7 |
Förskolans möte med särbegåvade barn : En intervjustudie om erfarenheter och möten med särbegåvningWetterlind, Anette January 2014 (has links)
Syftet med studien är att belysa några förskolechefers syn på förskolebarn med särskilda förutsättningar, särbegåvade barn, barn som tidigare än andra visar mycket goda förmågor inom olika områden som till exempel språkliga och logisk-matematiska. För att erhålla respondenternas erfarenheter av särbegåvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för åtta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt på en mailförfrågan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lärare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades på en intervjuguide med öppna frågor. Fokus lades på respondenternas erfarenheter och möten med särbegåvade barn i förskolan med avsikt att definiera olika teman i deras utsagor. I resultatet framkommer respondenternas uppfattningar om särbegåvning utifrån erfarenheter, pedagogiska utmaningar samt förskolans mötande verksamhet. Analysen av svaren visar på överensstämmelser mellan respondenterna men även variationer i talet om förskolans möte med särbegåvade barn. I diskussionen framförs respondenternas tankegångar och ambitioner med utgångspunkter i behovet av att ge ökade utmaningar och stimulans till barn i en inkluderande förskoleverksamhet. Med utgångspunkt i respondenternas synsätt samt deras bemötande av barn med särskilda förutsättningar beskriver studien hur de har utvecklat olika strategier samt praktiska metoder i förskolans möte med dessa barn.
|
8 |
Särbegåvning ur vårdnadshavares perspektivEdlert, Mari, Sirborn, Gustaf January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket stöd skolan ger särbegåvade elever i deras kunskapsutveckling med ämnet svenska som utgångspunkt. Studiens frågeställningar är: Hur upptäcktes barnets särbegåvning enligt vårdnadshavarna? Hur har vårdnadshavarna upplevt skolans kunskap och bemötande gällande särbegåvning? Vilket stöd har vårdnadshavarnas barn fått av skolan? Studien är baserad på intervjuer med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Totalt har fem vårdnadshavare intervjuats. Resultatet gällande studiens första frågeställning visar att barnens särbegåvning har upptäckts på olika sätt. Exempelvis genom specifika särdrag eller tidig utveckling i läsning och/eller verbal förmåga. Gällande studiens andra frågeställning visar studiens resultat att skolans kunskap om särbegåvning varierar, vilket lett till att samarbetet mellan skola och vårdnadshavare inte fungerat väl i samtliga fall. I studien framgår även hur vårdnadshavarna önskar att samarbetet skulle fungera med skolan. Resultatet av den sista frågeställningen visar att vårdnadshavarnas särbegåvade barn har fått stöd av skolan genom metoderna acceleration och berikning samt stöd vad gäller specifik träning av handstilen. Det framgår även att vårdnadshavarna har önskemål vad gäller mentorskap samt val av litteratur på lämplig nivå.
|
9 |
BEGÅVADE: EN BELASTNING? En kartläggning av stöd till lärare för att de ska kunna undervisa särskilt begåvade i matematikBorg, Jon January 2020 (has links)
Denna studie undersöker vilket stöd lärare får från rektor och huvudman för att kunna undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Den granskar även hur lärare bedriver undervisningen av dessa elever och vilket stöd lärare anser sig sakna från rektor och huvudman för att kunna bedriva undervisningen för särskilt begåvade elever inom matematik. Detta har studerats med en enkät som rektor fick besvara samt intervjuer med lärare. Frågorna baserades på en taxonomi designad för att utveckla och förbättra matematikundervisningen, samt generella undervisningsstrategier för de särskilt begåvade. Fem rektorer och fem lärare, utspridda över fem skolor i norra Sverige deltog i studien. Resultatet visade att lärare inte får särskilt mycket stöd för att undervisa särskilt begåvade elever i matematik i de flesta fall på de utvalda skolorna samt att lärare använde sig av två metoder för att undervisa dessa elever: Acceleration och berikning.
|
10 |
Särbegåvade elever, hur anpassar vi undervisningen? : En studie om hur grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan arbetar med och inkluderar särbegåvade elever i undervisningenAndersson, Jennifer, Holm, Lisa January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan organiserar, undervisar och inkluderar särbegåvade elever i sin undervisning. För att uppnå syftet utformades en enkät som besvarades av grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan som ansåg sig ha erfarenhet och kunskap i att arbeta med särbegåvade elever. Svaren som kom in från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat diskuteras i relation till studiens bakgrund, det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan arbetar och inkluderar särbegåvade elever på många olika sätt och med flera olika metoder. Den mest förekommande metoden är enligt respondenterna att eleven får en individanpassad undervisning med egna uppgifter samtidigt som eleven inkluderas i klassrummet genom gemenskap och delaktighet i den ordinarie klassen.
|
Page generated in 0.0703 seconds