Denna studie syftade till att belysa lärares syn på studiesituationen för särbegåvade elever inom grundskolans senare år. Genom att undersöka de strategier som användes av lärare för att utmana och stimulera särbegåvade elever, samt identifiera de möjligheter och hinder som upplevs, strävade studien efter att förstå lärarnas roll i skapandet av inkluderande lärmiljöer för denna elevgrupp samt deras kunskap om neuropedagogik. En integration av teorier om Gifted Education och pedagogik samt systemteori, samt sociokulturell inlärningsteori av Lev Vygotskys teori och begrepp om Zone of Proximal Development (ZPD) och scaffolding användes för att uppfylla studiens syfte. En kvalitativ forskningsansats som inkluderade klassrumsobservationer och intervjuer med åtta lärare från två privata grundskolor i mellersta Sverige tillämpades. Genom en analys av forskning och teoretiska perspektiv framhävde studien betydelsen av skräddarsydda undervisningsstrategier samt behovet av organisatoriskt stöd och kontinuerlig kompetensutveckling för lärare som arbetar med särbegåvade elever. Resultaten pekade på att grundskollärare använde olika metoder för att inkludera särbegåvade elever och anpassa undervisningen efter deras behov. Genom att öka förståelsen för särbegåvade elevers specifika behov och främja anpassad undervisning, var avsikten med denna studie att bidra till fortsatt forskning och förbättringar på både policy- och praktiknivå, där skolor aktivt arbetar för att inkludera och stödja särbegåvade elever enligt lärarnas perspektiv. Nyckelord: Särbegåvning, inkluderande undervisningsstrategier, utmaning, neuropedagogik

Studiens fokuserar på att får en djupare förståelse för hur elever med fallenenhet för matematik i årskurs 4-6  ges möjlighet att utvecklas och utmanas på sin egen nivå genom organisatoriska och pedagogiska anpassningar. Skolans styrdokument uttrycker tydligt elevers rätt till en undervisning anpassad till deras egen nivå, oavsett om de har lätt eller svårt att nå målen Utöver detta undersöktes även vilket stöd lärarna ansåg att de kunde erhålla från skolledningen i arbetet med dessa elever. I studien deltog sex verksamma lärare med behörighet i matematik för årskurserna 4 till 6. Metoden för datainsamling har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna anser att det finns två olika grupper av elever med fallenhet: de som vill visa och synas samt de som inte gör mycket väsen av sig, en grupp som de beskrev som kan vara svår att upptäcka. Problemlösning användes som en metod för lärarna att identifiera elever med fallenhet, men även i att utmana dem vilket skedde främst genom resonemang och diskussioner om olika lösningsalternativ. Individuella anpassningar för eleverna gjordes dels i arbetet med problemlösning samt med hjälp av läromedlets nivåindelningar. Vidare visade resultatet även att lärarna är väl medvetna om dessa elever och deras rätt att utmanas och utvecklas på sin egen nivå. I likhet med tidigare forskning belyste även denna studie att skolledningens resursallokeringar fokuserar på de elever som har svårt att nå målen vilket påverkar lärarens möjligheter till att maximera undervisningen genom pedagogiska och organisatoriska anpassningar för den motsatta elevgruppen, de som har lätt att nå målen.

The aim of this study was to examine how adaptations in the teaching of gifted children of two preschools can be understood from the perspective of teachers, parents and children. The intent with the study was also to examine how the teachers worked to follow the curriculum and adapt the teaching, how the children could be affected by being seen as gifted and how the parents experienced the cooperation with the preschool regarding the teaching of their gifted children. Through observations and interviews four themes were discovered – characteristics and to be seen, teacher's knowledge and education on giftedness, working methods and adaptations, and transition from preschool to school. The study’s results showed that the different perspectives differ, both between parents, educators and children, but also between the two preschools and their surrounding culture. The surrounding culture had a larger impact than expected. The analysis, based on Stern’s theory of intersubjectivity and intercultural perspective, also showed the importance of gifted children to be seen as gifted and to interact with other gifted children.

Syftet med den här studien var att klargöra hur verksamma lärare i matematikämnet i årskurs 4-6 anpassar sin undervisning för att ge de matematiskt särbegåvade eleverna den stimulans de behöver. Undersökningen består av ostrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i matematik / <p>Matematik</p>

Syftet med arbetetär att studera och analyseraaktuell forskning om särbegåvade elever i matematikundervisningen. Arbetet riktar in sig på hur lärare kan identifiera, karaktärisera och utmana särbegåvade elever i undervisningen. Genom en litteraturstudie har åtta olika artiklars resultat sammanställtsför att ge grundskolelärare en bild av hur området ser ut idag. Datainsamling utfördes med hjälp av databasen Unisearch tillsammans med manuell sökning i Google Scholar. Arbetet visar att särbegåvade elever inte är en homogen elevgrupp men att det finns typiska egenskaper som karaktäriserar dem. Resultatet avslöjar också de utmaningar som lärarna står inför i identifieringen av särbegåvade samt brister i särbegåvade elevers undervisning. Det framkommer även att undervisningsmodellen som skolan idag domineras av har en väldigt central roll i arbetets resultatoch varför vissa brister uppenbarar sig.

Den empiriska studien handlar om hur alla elever kan gynnas av samma problemlösningsuppgifter och hur detta visar sig. Vilka strategier väljer elever när de arbetar med valda uppgifter och hur uppmärksammas dessa genom observation och intervju. Tre matematiska förmågor kommer att synliggöras i denna empiriska studie och hur dessa förmågor kan komma att visa sig hos elever som arbetar med problemlösning. En skola för alla är något som kan tolkas olika, i denna studie kommer främst tidigare forskning att förklara begreppet och vad det kan innebära för elever. Fokuset i studien är problemlösning och hur elever arbetar med detta i skolan, utifrån olika faser att ta sig an ett problem.

<p>Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm. I intervjuerna framgår att det finns en variation i särbegåvade elevers skolvardag, där några får individanpassad undervisning medan andra endast får en marginell sådan. Resultatet visar att elevernas upplevelser delas in i två läger, där den ena gruppen beskriver skolvardagen på ett positivt sätt. Dessa elever får individanpassad undervisning och deras trivsel är bland annat kopplat till att de anser att de får lära sig relevanta och meningsfulla saker i undervisningen. Den grupp som inte upplever trivsel i skolan i samma grad får inte någon individanpassad undervisning. Dessa elever kopplar delvis vantrivseln i skolan till brist på stimulans i skoluppgifterna. Slutsatsen visar att ovanstående variation i stimulans och utmaning i undervisningen påverkar särbegåvade elevers trivsel i skolan. Den visar också att samtliga elever anser att man lär sig bäst av att läsa böcker. Den grupp elever som får individanpassad undervisning anser även att läraren kan vara en kunskapskälla. Slutligen så betonar studien att pedagoger över lag behöver mer kunskap i de särbegåvade elevernas särskilda behov i skolan.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.</p><p>Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.</p><p>Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare.</p>

<p>Skolan är ett forum där varje elev har olika förutsättningar, förmågor och erfarenheter. Alla elever har rätt att utvecklas inom samtliga ämnen, vilket föranleder att läraren bör anpassa undervisningen utifrån flera perspektiv och många olika individers behov. Idrott och hälsa A är en kurs inom vilken det finns en stor bredd där en rad olika moment skall få ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsättningar, där alla har olika förmågor och där somliga elever har särskild fallenhet för vissa moment. Vilka rättigheter har elever med särskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hälsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, färdigheter och förmågor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lärare som undervisade i kursen Idrott och hälsa A på gymnasiet har då det kommer till att arbeta med elever som är särbegåvade inom en specifik idrott. Samt vilka möjligheter respektive svårigheter de såg med att arbeta utvecklande med dessa elever. Genom kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i Idrott och hälsa har dessa respondenter fått dela med sig av sina erfarenheter och tankar inom studiens område. Resultatet visade att lärarna inte anser sig vara skyldiga att utveckla de särbegåvade eleverna inom deras specifika idrotter. Däremot kunde respondenterna se att det finns mycket inom ämnet som de särbegåvade eleverna kan ta med sig till sitt idrottsutövande, framförallt teoretiskt där moment som kost, stress, sömn med mera finns med som en viktig del i ämnet.</p>

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år. Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare.