Skolan är ett forum där varje elev har olika förutsättningar, förmågor och erfarenheter. Alla elever har rätt att utvecklas inom samtliga ämnen, vilket föranleder att läraren bör anpassa undervisningen utifrån flera perspektiv och många olika individers behov. Idrott och hälsa A är en kurs inom vilken det finns en stor bredd där en rad olika moment skall få ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsättningar, där alla har olika förmågor och där somliga elever har särskild fallenhet för vissa moment. Vilka rättigheter har elever med särskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hälsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, färdigheter och förmågor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lärare som undervisade i kursen Idrott och hälsa A på gymnasiet har då det kommer till att arbeta med elever som är särbegåvade inom en specifik idrott. Samt vilka möjligheter respektive svårigheter de såg med att arbeta utvecklande med dessa elever. Genom kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i Idrott och hälsa har dessa respondenter fått dela med sig av sina erfarenheter och tankar inom studiens område. Resultatet visade att lärarna inte anser sig vara skyldiga att utveckla de särbegåvade eleverna inom deras specifika idrotter. Däremot kunde respondenterna se att det finns mycket inom ämnet som de särbegåvade eleverna kan ta med sig till sitt idrottsutövande, framförallt teoretiskt där moment som kost, stress, sömn med mera finns med som en viktig del i ämnet.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm. I intervjuerna framgår att det finns en variation i särbegåvade elevers skolvardag, där några får individanpassad undervisning medan andra endast får en marginell sådan. Resultatet visar att elevernas upplevelser delas in i två läger, där den ena gruppen beskriver skolvardagen på ett positivt sätt. Dessa elever får individanpassad undervisning och deras trivsel är bland annat kopplat till att de anser att de får lära sig relevanta och meningsfulla saker i undervisningen. Den grupp som inte upplever trivsel i skolan i samma grad får inte någon individanpassad undervisning. Dessa elever kopplar delvis vantrivseln i skolan till brist på stimulans i skoluppgifterna. Slutsatsen visar att ovanstående variation i stimulans och utmaning i undervisningen påverkar särbegåvade elevers trivsel i skolan. Den visar också att samtliga elever anser att man lär sig bäst av att läsa böcker. Den grupp elever som får individanpassad undervisning anser även att läraren kan vara en kunskapskälla. Slutligen så betonar studien att pedagoger över lag behöver mer kunskap i de särbegåvade elevernas särskilda behov i skolan.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ”en skola för alla” och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer. Resultatet utifrån enkäterna pekar på att kunskapsnivån när det gäller dessa frågor är låg och handlingsberedskapen ännu lägre. Av de rektorer som besvarade vår enkät är det en tredjedel som inte vet vad särbegåvade elever är eller har felaktig definition av begreppet. En fjärdedel uppger att de har handlingsplaner för att bemöta dessa elever men det är bara en enda som kan visa upp en sådan plan. Även intervjuerna pekar på samma resultat. Den lärare som undervisar en särbegåvad elev kan sällan räkna med specifikt stöd från skolledningen utan måste söka kunskap på eget håll.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lärare i låg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptäcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt på vilket sätt lärarna tar hänsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkätundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begåvningsbegrepp och utmärkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödåtgärder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lärarna om dessa elever, men att det inte finns tillräckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillräcklig stimulans. De egenskaper som lärarna ansåg vara utmärkande stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning säger. Vidare visar resultatet av undersökningen att det finns stora brister i lärarnas utbildning kring elever med fallenhet och även i ämnet matematik. Ur resultatet framgår att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som stödåtgärder såsom olika former av berikning och acceleration.

Syftet med denna kvalitativa studie är att inhämta enskilda lärares åsikter om sitt faktiska stöd i undervisningen av särbegåvade elever i ämnet matematik, årskurs 4-6, samt sitt behov av stöd. Studien omfattar även vad lärare anser att de särbegåvade elever de undervisar erhåller samt behöver, för att utvecklas i ämnet matematik. För att kunna genomföra studien har sju personer verksamma på olika grundskolor i Sverige intervjuats, genom så kallade semi-strukturerade intervjuer.  Samtliga respondenter uppgav att de undervisat minst en särbegåvad elev var. Av resultatet framkom både likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Sådana likheter var exempelvis att samtliga respondenter uppgav sig till största del vara självlärda på området särbegåvning och att kunskapen om elevers särbegåvning i svenska skolor generellt uppfattades som låg. Detta ansåg respondenterna i sin tur påverka de särbegåvade elevernas stöd i undervisningen negativt. Gemensamt för alla respondenter var även att de gav särbegåvade elever stöd i mån av tid och egen förmåga. En skillnad som framkom, respondenterna emellan, var att tre av dem inte ansåg sig ha något faktiskt stöd i undervisningen, men att de hade behov av detta. En av respondenterna uppgav sig inte ha något stöd, men upplevde sig heller inte behöva det. De resterande tre respondenterna uppgav att de kunde söka stöd i sin undervisning från bland annat specialpedagoger, förstelärare och beteendevetare. / The purpose of this qualitative study is to obtain the opinions of individual teachers about their actual support and their need for support, in teaching gifted pupils in the subject of mathematics, grades 4-6. The study also includes what teachers think gifted pupils receive and need, in order to develop knowledge in the subject of mathematics. To be able to carry out the study, seven people working at different compulsory schools in Sweden, were interviewed through so-called semi-structured interviews. All respondents stated that they each had been teaching at least one gifted pupil. The results showed similarities and differences between the respondents' answers. Such similarities were, for example, that all respondents stated that they were self-taught in the area of  gifted pupils and that the knowledge was generally perceived as low in Swedish schools. This was by the respondents considered to adversely affect the pupils' support in the classroom. Common to all the respondents was also that, they themselves, provided gifted pupils support according to their time and their own abilities. One difference that emerged between the respondent’s answers was that three of them did not consider themselves to have any actual support in teaching gifted pupils, but that they had a need for this. One of the respondents stated that she did not have any support but did not feel that she needed it either. The remaining three respondents stated that they could get support when teaching gifted pupils from, among other things, special educators, lecturers and behavioral scientists.

Syftet med studien är att identifiera huruvida det i tre utvalda läromedel, Prima Matematik 1B, Favoritmatematik 1B samt Mera Favoritmatematik 1B, kan identifieras rika matematiska uppgifter utifrån Sheffields tio kriterier. Studien ämnar även undersöka hur uppgifterna i urvalet eventuellt kan bidra till att utveckla alla elevers kunskapsutveckling inom ämnet.   För att nå ett resultat gällande hur dessa rika uppgifter skulle kunna bidra till alla elevers kunskapsutveckling har Sheffields (2003) heuristiska metod samt valda begrepp ur Vygotskij (1978) sociokulturella perspektiv använts som ramverk. Resultatet från läromedelsanalyserna visar att det finns rika matematiska uppgifter i alla läromedel men att dessa skiljer sig i antal och karaktär. Resultatet visar även att alla elever kan utveckla sina matematikkunskaper med uppgifterna i urvalet som utgångspunkt. Detta då uppgifterna fokuserar på nyskapande matematik med fokus på möjlighet till olika tillvägagångssätt för att lösa uppgiften. Studiens slutsats visar att de rika matematiska uppgifterna i läromedlen låter eleverna ta utgångspunkt i sitt eget kunnande samt att de får skriva fram uppgifterna från början till slut utifrån sin egen kunskapsnivå. I analysen framgår det även att kommunikation är en bidragande orsak till elevernas kunskapsutveckling. Kommunikation är ett bärande begrepp inom det sociokulturella perspektivet vilket även skolans styrdokument belyser gällande den undervisning som bedrivs i skolan.

Studiens syfte är att tillföra kunskap om hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver att de uppfattar begreppet särbegåvning, hur de identifierar de matematiskt särbegåvade eleverna, vilka utmaningar de ställs inför samt hur de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever möjlighet att utvecklas i matematik. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med verksamma matematiklärare.Resultatet visar på att lärare anpassar sin undervisning till de matematiskt särbegåvade eleverna på olika sätt och att de finner olika delar utmanande i arbetet med denna elevgrupp. Lärarnas uppfattningar om matematiskt särbegåvade elever varierade en del och även deras sätt att identifiera denna elevgrupp. Det går däremot att dra kopplingar mellan lärarnas olika tankesätt och arbetssätt. / The purpose of the study is to provide knowledge about how mathematic teachers in grades 1-3 describe that they perceive the concept of gifted students, how they identify the mathematically gifted students, what challenges they face and how they adapt their teaching to give mathematically gifted students the opportunity to develop in mathematics. The survey consists of semi-structured interviews conducted with active mathematic teachers.The results shows that teachers adapt their teaching to the mathematically gifted students in different ways and that they find different parts challenging in the work with this group of students. The teachers' perceptions of mathematically gifted students varied somewhat and their way of identifying this group of students. On the other hand, it is possible to draw connections between the teachers' different ways of thinking and working. / <p>Matematik</p>

Den här systematiska litteraturstudien tar utgångspunkt i två frågeställningar med inriktning mot skolans lägre årskurser. Studien fokuserar på hur elever med fallenhet för matematik definieras samt hur individualisering kan komma till uttryck i matematiska uppgifter för att gynna dessa elevers fortsatta lärande. Utifrån resultatet i studien har det framkommit att elever med fallenhet definieras genom olika synsätt och förmågor. Det har även framkommit att det finns olika benämningar för begreppet fallenhet vilket den här studien belyser. Detsamma gäller definitionen av en matematisk uppgift. Utifrån studiens resultat kan det utläsas att elever med fallenhet för matematik innehar förmågor som att generalisera, vara flexibel, ha ett matematiskt minne samt ha en vetgirighet och nyfikenhet utöver det vanliga. Genom resultatet kopplat till frågeställning två konstateras det att en matematisk uppgift bör bygga på problemlösningen som grund med möjlighet för eleven att välja olika vägar för att nå ett resultat. Den här studien kan gynna professionen genom att synliggöra hur lärare kan bemöta elever med fallenhet för matematik samt vidareutveckla deras förmågor.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka några särbegåvade vuxna personers upplevelser av den undervisningssituation de hade på lektionstid i grundskolan, med fokus på lärande och matematik. Vi har även undersökt vilka idéer några särbegåvade har kring hur undervisning kan utformas för att förhindra att problem i lärandet uppstår och en bättre kunskapsutveckling ska möjliggöras. Undersökningen genom­fördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där tio särbegåvade vuxna, före detta grund­­skoleelever, intervjuades. Studiens resultat visar att utmaningar, acceleration och studie­teknik är de viktigaste faktorerna för att möjliggöra lärande. Informanternas upplev­elser var att det ofta saknades på lektionerna i grundskolan. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är Antonovskys modell där känslan av begriplighet, hanterbarhet och me­nings­­fullhet är viktig för elevens möjlighet till lärande samt den del av Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om ”den proximala utvecklingszonen”, då vi är intresserade av särbegåvade personers möjlighet att få lära sig något, för dem, nytt. Särbegåvningen kan vara en gåva men för många elever uppstår svårigheter när under­visningen inte anpassas. Med detta arbete vill vi, genom intervjuer med särbegåvade vuxna, få mer kunskaper om hur undervisnings­situationen på lektionstid kan upplevas av den som är särbegåvad.   Nyckelord: differentierad undervisning, matematik, studieteknik, särbegåvning, underprestera, utmaningar

I vårt examensarbete undersöker vi hur särbegåvade elever har upplevt matematikundervisningen i skolan och hur lärare ska arbeta med dessa elever så att de inte hämmas i sin kunskapsutveckling. Utifrån vår enkätundersökning gjord på särbegåvade vuxna visar det sig att 44 % deltagarna i åldern 18–23 har en negativ uppfattning av matematikundervisningen i grundskolan. De bakomliggande faktorerna som påverkat den negativa uppfattningen är att nivån är alldeles för låg och att undervisningen går för långsamt fram. Elever som har haft en positiv uppfattning om matematikundervisningen anger acceleration, berikning och nivågruppering som didaktiska åtgärder. Dessa arbetssätt stöds av den tidigare forskning kring hur man ska arbeta med särbegåvade elever i matematikundervisningen för att främja fortsatt utveckling utifrån elevens potential.