Studiens syfte är att belysa och diskutera hur undervisande lärare och föräldrar till särbegåvade elever med eller utan diagnos upplever samarbetet mellan skolan och hemmet. För att ta reda på hur det förhåller sig används en kvalitativ intervjumetod, tre föräldrar till särbegåvade elever med eller utan diagnos och tre lärare intervjuades. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är Eriksons (2004) fyra typologier som beskriver samverkan mellan hem och skola, samt Hargreaves (2001) socialkulturella distanser för att analysera samverkan på personnivå. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien att samverkan mellan hem och skola inte är helt problemfritt då eleven är särbegåvad med eller utan diagnos. Samtliga Hargreaves distanser finns representerade och det är både föräldrar såväl som lärare som dessa uppmärksammades hos. Alla principer utom brukarprincipen gick att koppla till respondenterna. De faktorer som studien visar är gynnsamma för samverkan är kunskap från skolans sida angående NPF och särbegåvning samt enskilda personers engagemang för eleven. Faktorer som kan ses som mindre gynnsamma för samverkan är brist på tid och pengar i skolan. / The aim of the study is to highlight and discuss how teachers and parents of gifted students, with or without diagnosis, experience the cooperation between the school and the home of the students. To perform the study a qualitative interview method was used. Three parents and three teachers to gifted students with our without a diagnosis were interviewed. The theoretical perspective from which the study is based is Erikson's (2004) four typologies that describe the collaboration between home and school and Hargreaves (2001) social-cultural distances to analyze collaboration at a person level. In conclusion, the result of the study shows that the interaction between home and school is not completely without problems when the student is gifted with or without diagnosis. All Hargreave's distances are represented and it is for both parents and teachers that these were noticed. All principles except the user principle could be linked to the respondents. The factors that the study shows are favorable for collaboration between teachers and parents is knowledge from the school's side regarding NPD, and specificity, as well as individual's commitment for the student. Factors that can be seen as less favorable for collaboration are lack of time and money in school.

I centrum för denna litteraturstudie står den särbegåvade eleven, hur elever med begåvning behandlas i vårt samhälle, i vår skola och hur denne upplever sin begåvning. Det övergripande syftet är att analysera hur begåvning och intelligens bemöts i samhället och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i ämnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, där politikerna efterfrågar spetskompetenser samtidigt som skolan strävar efter att ge alla elever en likvärdig utbildning. I konflikten tycks de särbegåvade eleverna komma i kläm, då de upplever sin skolgång som understimulerande och värdelös. En skola för alla verkar lägga alla resurser på att ta hand om elever som har svårt att uppnå målen, medan de andra eleverna förväntas klara sig på egen hand. I diskussionerna kring särbegåvningen uppstår även konflikter kring hur dessa ska identifieras, eftersom IQ-testning enkom utgör en liten del av vad begåvning innebär.

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

Enligt skollagen har alla elever rätt till stimulans i utbildningen. Alla elever “ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). Internationell forskning visar att elever som ”resonerar och utmärker sig med skärpa” behöver stimulering utöver det vanliga skolarbetet.  Förmågan att kunna utmärka sig med skärpa utöver det vanliga skolarbetet är ett fenomen som beskrivs som särbegåvning.  Studien bidrar till kunskap om lärarens egen uppfattning och reflektioner kring särbegåvning i den svenska grundskolan i relation till sitt eget yrkesutövande. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att kvalitativa intervjuer med lärare har analyserats för att förstå tolkning av fenomenet särbegåvning. Empirin har analyserats och kategoriserats efter frågeställningarna för att framställa och diskutera forskningsresultatet.   Resultaten visar att, även om det råder en ovisshet och oenighet hos lärare kring begreppet särbegåvning, så kunde alla lärare i studien framgångsrikt identifiera attributen för den särbegåvade eleven samt var överens om att det finns ett behov av ytterligare resurser och stöd i lärares arbete med dessa elever. Utbildning om särbegåvning och särbegåvade elevers förutsättningar inom lärarkåren anses som viktig för framtiden. / According to the Education Act in Sweden, all students have the right to stimulation in education. All pupils “must be given the guidance and stimulus they need in their learning and personal development so that they can develop as far as possible according to the goals of education and in accordance with their own abilities.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). International research shows that students who give evidence of the ability for exceptional achievement need stimulation in addition to the usual schoolwork. The ability to excel with exception is a phenomenon described as gifted and talented. The purpose of this study is to understand the teacher’s perceptions and reflections on the phenomenon of gifted and talented students in Swedish primary schools. The study has used a phenomenographic perspective, which means that qualitative interviews with teachers were analyzed to understand their interpretations of the phenomenon gifted and talented. The data was then analyzed and categorized according to the research questions in order to present and discuss the research results.  The results show that even though there is uncertainty and disagreement among teachers over the concept of gifted and talented, all the teachers in the study could successfully identify the attributes of the gifted student and they agreed that there is a need for additional resources and support in their work. Further education, about gifted and talented students, for the teaching staff was considered essential for future progress.

Syftet med den här studien var att undersöka vad verksamma matematiklärare anser kännetecknarsärskilt duktiga elever i matematik. Syftet är även att undersöka hur matematiklärare anpassar sinundervisning, samt hur de arbetar för att skapa goda relationer och en god kommunikation medsärskilt duktiga elever. Avslutningsvis är även syftet med studien att undersöka vilka eventuellasvårigheter som dessa lärare stöter på i samband med sin undervisning av särskilt duktiga elever imatematik. Data till studien samlades in med halvstrukturerade intervjuer. I studien genomfördesfyra intervjuer med verksamma matematiklärare, med behörighet att undervisa i årskurs 4–6.Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultatet visadebland annat vilka pedagogiska- och organisatoriska differentieringar som lärarna använder för attanpassa sin undervisning i klassrummet för särskilt duktiga elever. Resultatet visade även vilkakännetecken som lärare anser utmärker särskilt duktiga elever, samt vilka faktorer som påverkarderas undervisning.

The purpose of this study is to extend the knowledge regarding teachers in the primary school's early years' perception of students with special talents. Furthermore, how they describe and reflect about their mathematical teaching for these gifted students. To extend the knowledge about this topic and in regards to answering the two research questions, the study takes a qualitative approach in addition to using a sociocultural perspective of the proximal development zone, support, language, interaction, creativity and prodigies as a theoretical framework. The result of the study shows that teachers perceive different characteristics as representative characteristic of gifted students, as high memory capacity and developed mathematical thinking. Furthermore, teachers have a positive attitude towards the subject of mathematics but experience difficulties in adapting teaching for gifted students. Teachers describe methods and teaching materials that can be used. These students can be offered acceleration in teaching by working in higher grades, in groups, and with more advanced problem-solving tasks. The conclusion is therefore that teachers distinguish characteristics, organize mathematics teaching and adaptation for particular gifted students. In addition the result of the study shows that teachers also reflect on the challenges and opportunities of teaching in regards to these students.

The aim of the study was to improve understanding of how upper secondary school acknowledge and adjust support and guidance for gifted students regarding their future academic and professional career. The study examined school pricipals and career counselors approach to guidance work with gifted students and how the above mentioned professionals received information about gifted students. It was further examined what measures were applied to adjust the upper secondary school to the needs of gifted students. Qualitative interviews were conducted and the results showed that in cases where the informants were told it took place in conjunctions with seminars about the class, through grades or through a teacher or the students themselves who contacted the career counselor or principal at the upper secondary school.The giftedness was connected to the school curriculum and various course topics in the secondary programs. School principals viewed the career counselor as an important resource to provide motivational support, individualize and survey future plans. Career counselors experienced that gifted students were ahead in their maturity process and often arrived earlier than other students with ideas and questions for the career counselor. The upper secondary school tried to the extent resources were available, to provide stimulus and motivation for the gifted students in different ways - through acceleration, enrichment and motivational activities. / Syftet med studien var att öka kunskaperna om hur gymnasieskolan uppmärksammar och anpassar stöd och vägledning för särbegåvade elever beträffande deras framtida studie- och yrkeskarriär. Studien har undersökt skolledares och studie- och yrkesvägledares syn på vägledningsarbete med särbegåvade elever och hur dessa yrkesgrupper får information om särbegåvade elever. Vidare undersöktes vilka åtgärder som tillämpades för att anpassa gymnaiseskolan efter särbegåvade elevers behov. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visade att i de fall informanterna fick information kom den i samband med klasskonferenser, genom betyg eller genom lärare eller eleven själv som tagit kontakt med studie- och yrkesvägledare eller rektor på gymnasieskolan. Begåvningarna kopplas till skolans läroplaner och de olika gymnasieprorammens kursämnen. Skolledarna såg studie- och yrkesvägledningen som en viktig resurs för att kunna ge motiverande stöd, individanpassa och kartlägga framtidsplaner. Studie- och yrkesvägledare upplevde att särbegåvade elever låg före i mognadsprocessen och ofta kom tidigare än andra elever med idéer och frågor till studie- och yrkesvägledaren. Gymnasieskolorna försökte i mån av resurser ge stimulans och motivation till de särbegåvade eleverna på olika sätt - genom acceleration, berikande och motivationshöjande insatser.

The purpose of this researchis to investigate what support teachers , who have gifted students in mathematics, can obtain from different institutions in a m unicipality. The levels are school (aperson working at a school and have knowledge of gifted), municipality’s special education unit and management (child and youth administration or similarThe data collection method used for this research was a qualitative interview which was done by telephone. The interviewees were chosen through contact with the municipalities and the accessibility of the people.The analysis and the results showed that the municipalities give similar support to the teachers and the gifted are more and more accepted , but they are usually seen as one group regardless of whether the students are gifted in mathematics or in another area.

The purpose of this qualitative study is to increase the knowledge of how Montessori teachers include mathematically gifted pupils through differentiated teaching. This was accomplished through semi-structured interviews with nine Montessori teachers from all over Sweden. The teachers were asked to describe how they plan their teaching, how they execute it and to share their thoughts and attitudes regarding this part of their job.    The results show that the Montessori teachers in this study use differentiated teaching based on the Montessori principles of individualisation. They make individual lesson plans for every pupil, based on the pupil’s level of knowledge, interests and needs. These plans are made together with the pupils, who thus have an impact on their own education. As the lesson plans are put into practice the pupils get to choose what to do when, during three hour work cycles. This means there are many different activities happening at the same time in the Montessori classroom. This seems to be beneficial to mathematically gifted pupils, as they appear to be offered an education at their individual level of knowledge. They are also able to set their own work pace and thus advance at their own speed. The Montessori manipulatives are important to the teachers, but the mathematically gifted pupils are able to leave them behind quickly and instead work with more abstract mathematics.    The study also shows that the teachers consider it exceedingly important that the mathematically gifted pupils are challenged and stimulated. For that reason, the teachers do not limit the pupils’ knowledge acquisition. The pupils are allowed to advance much further than what is expected at their age. In addition, the results of this study show that the Montessori teachers view working with gifted pupils as a positive and fun challenge and they consider it important to include these pupils in their teaching, instead of letting them work on their own.    The results of this study may also suggest that Montessori schools can be beneficial to mathematically gifted pupils. / Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om hur montessorilärare inkluderar matematiskt särbegåvade elever genom en differentierad undervisning. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med nio montessorilärare från hela Sverige. Samtliga undervisar, eller har undervisat, i matematik i årskurs f-3 och de har alla erfarenhet av matematiskt särbegåvade elever. Montessorilärarna ombads beskriva hur de planerar sin undervisning, hur de genomför den rent praktiskt samt att reflektera kring den här aspekten av deras jobb.    Resultatet visar att montessorilärarna differentierar undervisningen utifrån montessoripedagogikens principer om individualisering. De gör i stort sett helt individuella planeringar för varje elev som baseras på individens nivå, intressen och behov. Denna planering görs tillsammans med eleverna, som alltså kan påverka sin undervisning. När undervisningen sedan omsätts i praktik görs detta under arbetspass som är tre timmar långa. Där får eleverna själva välja vad de vill arbeta med och när. Detta innebär att det pågår en mängd olika aktiviteter samtidigt. Detta tycks vara gynnsamt för de matematiskt särbegåvade eleverna, då de tycks få en undervisning på just deras nivå. De kan också själva välja arbetstempo och därmed avancera i sin takt. Montessorimaterielen har en stor plats i lärarnas undervisning, men de särbegåvade eleverna kan, enligt de intervjuade lärarna, snabbt övergå till en abstrakt matematik.   Resultatet visar också att lärarna anser att det är av stor vikt att de matematiskt särbegåvade eleverna får utmaning och stimulans och begränsar dem därför inte i deras kunskapsinhämtning. Eleverna tillåts avancera långt över sin årskurstillhörighet. Studien visar dessutom att lärarna ser de särbegåvade eleverna som en positiv och rolig utmaning och att de tycker att det är viktigt att dessa elever inkluderas i undervisningen, istället för att lämnas ensamma i sin inlärning.    Sammantaget kan studien tyda på att montessoripedagogiken kan vara gynnsam för matematiskt särbegåvade elever.

Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.