This study aims to describe what individual support four primary school pupils with high mathematical skills are given in their mathematical teaching and how this affect their attitude towards the subject. It also examines their possibilities to influence their conditions during these classes and the level of challenges they are given in order to expand their mathematical knowledge. The study is based on classroom observations, a McIntosh test (McIntosh, 2008) as well as individual interviews with the four pupils and their teacher. The results of the study show that the studied pupils attitudes towards mathematics in school as well as their motivation to complete the tasks they were given were affected by their relationship with the teacher. A large portion of the study time in the observed lessons was devoted to group discussions connected to assignments in their class workbook. The possibility for the studied pupils of getting individualized tasks and guidance or influencing the classes was low. This leads to the conclusion that they do not get the proper challenges and stimulation needed in order to gain a deeper mathematical knowledge.

Enligt vår erfarenhet lämnas särskilt begåvade elever ensamma i sitt sökande efter kunskap och de får inte tillräckligt med ledning och stimulans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken omfattning som specialpedagogisk personal, i några grundskolor, arbetar med särskilt begåvade elever. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra vår studie med hjälp av blandade metoder och de metoder vi valde var enkät och djupintervjuer. Resultaten visade att faktorer som kunskap, tid, samverkan och prioriteringar påverkade möjligheten för den specialpedagogiska personalen att arbeta med de särskilt begåvade eleverna. Specialpedagogisk personal arbetade oftast med särskilt begåvade elever som hade frånvaroproblematik och beteendensvårigheter. Särskilt begåvade elever som inte uppvisade sådana svårigheter, hanterade ofta lärarna själva. Specialpedagoger i studien ansåg sig generellt behöva större kunskaper om särskilt begåvade elever, och ansåg unisont att det är en målgrupp som prioriterades lågt i de pedagogiska samtalen och när skolorna fördelade sina resurser. Både lärare och specialpedagogisk personal ägnade betydligt mer tid på att hjälpa elever som hade svårt att nå minimikraven för utbildningen. Våra slutsatser var att skolorna behöver prata mer om hur skolans generella undervisning kan utformas så att alla elever ryms inom ledning och stimulans och om hur de kan använda specialpedagogisk personal så att de inkluderas i planering och uppföljning av undervisningen.

Gifted education is a subject for research extensively explored internationally, but in Sweden,the research on giftedness is less extensive. This study examines current theories regarding giftedness and intelligence, as well as some teaching methods used when teaching gifted children. Using the theoretical framework provided by research into intelligence and cognition, seveninterviews with active teachers at the Swedish upper secondary school level regarding their notions of giftedness and how they handle such students are analyzed. The aim is to compare the discourse regarding giftedness and intelligence in academic cognitive research to the discourse in teaching. A comparison of the working environment as related by sevenupper secondary school teachers with research and Swedish Board of Education mandates showsthat there is a discrepancy between the notion of giftedness provided by academia and the notion expressed by the Swedish Board of Education while the interviewed teachers’ notions match the academic definition fairly well.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar lågstadielärare har av matematiskt särskilt begåvade elever, samt undersöka vilka arbetssätt lärare har för att motivera och stimulera de här eleverna i matematik. Studien har en metod med kvalitativ ansats med en fenomenografisk och fenomenologisk inriktning. Datainsamlingsmetoden för studien är intervjuer. Fyra lärare intervjuades och de är alla något så när överens om att matematiskt särskilt begåvade elever skiljer sig från andra elever, samt på vilket sätt de gör det. Lärarnas uppfattningar av matematiskt särskilt begåvade elever överensstämmer även med tidigare forskning gällande ämnesområdet. Samtliga lärares arbetssätt innehåller extra anpassningar för de här eleverna och största skillnaden som kunnat urskiljas mellan arbetssätten är huruvida de även innehåller särskilt stöd. Till viss del överensstämmer dessa uppfattningar även med tidigare forskning då det även där råder oenigheter om matematiskt särskilt begåvade elever ska differentieras eller inte.

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare i grundskolan beskriver att deanvänder sig av i mötet med begåvade elever i ämnet engelska. I bakgrundsdelen redogörs förbegreppet begåvning och andra för studien relevanta begrepp, samt tidigare forskning påområdet. Vidare behandlas vad de gällande styrdokumenten säger samt de olika förmågorna iförhållande till ämnet engelska. Två teorier om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkter,Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Blooms taxonomi omlärande i olika nivåer. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem engelsklärarei grundskolans årskurs 4–6 verksamma i tre olika kommuner. Intervjuerna spelades in somljudfiler för att sedan transkriberas samt tolkas med hermeneutisk metod. Resultatet visar attmånga av de strategier som lärarna beskriver att de använder i undervisningen med begåvadeelever gäller det generella arbetet med samtliga elever. Dock visar resultatet även på någraspecifika strategier för de begåvade eleverna, där främst individanpassning har ett stort fokus.

Denna empiriska studie synliggör i vilken grad de matematiska kompetenser som uttrycks i tre kartläggningsmaterial kan kopplas till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att på så sätt underlätta ett identifierande av sagda elever inom ramen för ordinarie undervisning. Inledningsvis behandlas hur väl de allmänna matematiska kompetenserna i Niss och Højgaards (2019) KOM-projekt belyses i materialen. Därefter kopplas kompetenserna till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att undersöka hur förankrade kartläggningsmaterialen är i förhållande till rådande forskning. I studien konstruerades ett konceptuellt ramverk utifrån kompetenserna i KOM-projektet och utifrån teorier kring särskilt begåvade elevers förmågor. Ramverket tillämpades vid den senare analysen av den empiriskt insamlade datan. I resultatets inledande del uppvisade två av materialen betydande fokus vid kompetenser kopplade till aritmetik, medan det tredje uppvisade en större variation av kompetenser. Resultatets andra del visade att det material som uppvisade störst variation av kompetenser även hade störst korrelation mellan kompetenser och förmågor kopplade till särskilt begåvade elever. Därefter behandlades designen av det konceptuella ramverket, där dess inneboende komplexitet diskuterades i förhållande till hur resultaten kunde tolkas. I diskussionen lyftes anledningar till att två av materialen upplevdes vara mer framgångsrika i att identifiera elever i matematiska svårigheter. Då forskningfältet inom särskild begåvning är relativt outforskat avslutas diskussionen med tänkbara teman för fortsatta studier.

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar ta del av deras erfarenheter av barn med särskild begåvning, hur barnen uppmärksammas samt vilket stöd de enligt förskollärare behöver och får i sitt lärande i förskolans utbildning. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare sina erfarenheter av barn med särskild begåvning? Vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning behöver i förskolans utbildning? Samt vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning får i förskolans utbildning? Studien har den sociokulturella teorin som utgångspunkt, i den sociokulturella teorin är lärande i samspel, den proximala utvecklingszonen samt en grundsyn på barn som kompetenta individer centralt. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att forskning inom ämnet är begränsad i Sverige. Forskning visar även att det svenska utbildningssystemet har lagt störst fokus på de individer som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd, inte de barn som har behov av stöd i form av extra utmaning. På senare tid har dock intresset för särskild begåvning ökat både i media och hos verksamma förskollärare, med andra ord är detta ett forskningsområde som behöver stärkas. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig på intervjuer via e-post med fem förskollärare. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenhet av barn med särskild begåvning skiljer sig åt. Det framkom även att pojkar i högre grad än flickor uppmärksammas med särskild begåvning i förskolans utbildning. Vidare framkommer indikationer på att förskollärarnas erfarenheter av särskild begåvning och kompetens inom ämnet är avgörande för det stöd och den stimulans barn med särskild begåvning ges.

Enligt Skollagen ska elever som lätt når de mål som ska uppnås ges ledning och stimulans att nå längre och utvecklas i enlighet med sin fulla potential. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning handlingsplaner för särskilt begåvade elever förekommer i Sveriges samtliga kommuner samt att beskriva och analysera innehållet i dessa handlingsplaner. I studien användes mixed method, en kvalitativ forskningsansats med kvantitativa inslag. Studien utfördes genom en totalpopulationsundersökning där Sveriges alla 290 kommuner fick frågan om handlingsplaner för särskilt begåvade elever. Därefter gjordes en textanalys på inkomna handlingsplaner. Studiens kvantitativa resultat visade att 33 av 290 kommuner har en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Av dessa var majoriteten vetenskapligtorienterade, medan ungefär en fjärdedel föreföll vara mer populärvetenskapligtorienterade. Resultatet av den kvalitativa delen av studien visar att handlingsplanerna definierar särskild begåvning på varierande sätt, både forskningsbaserat och genom egna definitioner. I flera förstärks definitionerna även med beskrivningar av egenskaper och beteende hos särskilt begåvade elever. Syfte och mål med handlingsplanerna verkar främst vara att sprida kunskap om särskild begåvning och att öka kompetensen hos skolpersonalen.De rekommenderade arbetssätten och insatserna är lika i de flesta kommuner; berikning, acceleration och aktiviteter utanför skolan samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare.Studien indikerar att det finns viss kunskap och en begynnande insikt om särskilt begåvade elever och deras behov, men att arbetet med handlingsplaner för denna elevgrupp inte tycks ha kommit igång i alla kommuner. Det förefaller råda en osäkerhet och okunskap kring begreppet särskild begåvning; vad det innebär och hur dessa elever ska bemötas för att utvecklas och må bra i skolan. En implikation till specialpedagoger är att arbeta fram handlingsplaner om de saknas.

Elever med särskild begåvning och dyslexi finns i den svenska skolan men få vet om att de existerar till skillnad från det erkännande som den här elevgruppen har fått i Europa och andra stora delar av världen. I denna studie har vi, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt hur nyckelpersoner inom den svenska skolan som institution och organisation ser på utmaningar/svårigheter för skolan att organisera för att dessa elever ska bli synliga och få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Vi har intervjuat nio personer på olika nivåer inom skolan. Den kvalitativa analysen av respondenternas svar resulterade i tre framträdande områden. Dessa områden var: osynliggörandet av elever med särskild begåvning och dyslexi, bemötandet av elever med särskild begåvning med dyslexi samt effekterna av skolans textbundenhet för dessa elever.

Sammanfattning Begreppet begåvning förklaras och som leder vidare till förklaring av begreppet särbegåvade elever inom matematik och dess olika innebörder för att slutligen framhäva vikten av lärarens roll i undervisningen av särbegåvade elever. Vilket har klargjort vissa huvudrubriker vi funnit extra relevanta och betydande för särbegåvade elever inom matematik som studien redogör för. Syfte Vårt syfte med studien är att får reda på vad forskningen säger om hur lärare kan identifiera särbegåvade elever samt vad forskningsläget säger om hur lärare kan motivera och stimulera särbegåvade elever i matematikundervisningen? Metod Kunskapsöversikten är uppbyggd av en litteraturstudie. Vi har använt oss av metoden databassökning vid framtagning av artiklar och som är grunden till litteraturstudien. De databaser som använts är Eric Proquest, Google Scholar och Primo. Resultat Resultatet påvisar att de särbegåvade eleverna ofta är understimulerade. Anledning till det kan bero på att lärare inte har kunskapen för hur de ska göra eller så har de inte tiden för att undervisa på ett differentierat vis. Forskning visar på att de särbegåvade eleverna behöver ett samspel mellan elever, skola samt deras sociala miljö för att lyfta fram deras förmågor på bästa sätt. Det som behövs är mer forskning kring differentiering och hur undervisning för de särbegåvade eleverna kan bedrivas i ett klassrum samtidigt som den vanliga undervisningen. Resultatet visar att det först och främst finns många olika definitioner på vad särbegåvning innebär och att det än i dag inte finns någon entydig definition av begreppet. Forskningen är dock överens om att det finns vissa karaktärsdrag som signifierar särbegåvade elever.