Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar lågstadielärare har av matematiskt särskilt begåvade elever, samt undersöka vilka arbetssätt lärare har för att motivera och stimulera de här eleverna i matematik. Studien har en metod med kvalitativ ansats med en fenomenografisk och fenomenologisk inriktning. Datainsamlingsmetoden för studien är intervjuer. Fyra lärare intervjuades och de är alla något så när överens om att matematiskt särskilt begåvade elever skiljer sig från andra elever, samt på vilket sätt de gör det. Lärarnas uppfattningar av matematiskt särskilt begåvade elever överensstämmer även med tidigare forskning gällande ämnesområdet. Samtliga lärares arbetssätt innehåller extra anpassningar för de här eleverna och största skillnaden som kunnat urskiljas mellan arbetssätten är huruvida de även innehåller särskilt stöd. Till viss del överensstämmer dessa uppfattningar även med tidigare forskning då det även där råder oenigheter om matematiskt särskilt begåvade elever ska differentieras eller inte.

Denna studie syftar till att undersöka lärares syn på arbetet med särskilt begåvade elever i matematik, samt de möjligheter och hinder som upplevs i det arbetet. Studiens valda metod i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som vänder sig till lärare. Totalt 18 lärare intervjuades. Data analyserades utifrån ett händelselogiskt perspektiv som ser till både inre och yttre påverkansfaktorer. Av resultatet framkommer det att lärares definition av matematisk särskild begåvning varierar. Samtliga lärare betraktar de inre faktorerna hos eleven som mest betydande i fråga om eleven uppfattas som särskilt begåvad i matematikämnet. Likt elevens motivation, förmåga att kommunicera, dra slutsatser och flexibilitet i ämnet. Majoriteten av de deltagande lärarna i studien förknippar matematiskt särskilt begåvade elever med ett logiskt tänkande. Lärarna ser då till elevens förmåga att se samband, mönster, generalisera och kreativa behärskning i ämnet. Lärarens definition av matematisk särskild begåvning bestämmer vilka elever som identifieras som särskilt begåvade i matematikämnet. Majoriteten lärare, 12 stycken, anser att de har goda förutsättningar att identifiera eleverna i fråga. Ändå är det 13 av lärarna i studien som anser att de inte kan ge de särskilt begåvade eleverna den stimulans som de behöver i matematikundervisningen. Vilket tyder på att en stor del lärare inte vet hur de ska möta de särskilt begåvade elevernas behov i matematikundervisningen. Faktorer som möjliggör arbetet med eleverna i fråga är få och majoriteten lärare anser att de skapar sina egna möjligheter, i den egna undervisningen. Således är lärares inre faktorer, i fråga om erfarenhet och kompetens, av stor betydelse. Däremot upplever lärarna att det finns betydligt fler hinder i arbetet med de särskilt begåvade eleverna i matematik. Dessa hinder utgörs i större utsträckning av yttre faktorer som brist på tid, resurser i form av personal och kompetensutveckling. / This study aims to examine teachers' views on the work with promising students in mathematics, as well as the opportunities and obstacles experienced in that work. The study’s chosen method for data collection is qualitative semistructured interviews aimed at teachers. Data was ana- lyzed from an event logic perspective that comprises both internal and external influencing factors. By looking at the result, it reveals that the teachers’ definition of mathematical promising ability varies. All teachers consider the internal factors of the pupil as most significant in terms of whether the pupil is perceived as promising in the subject of mathematics. Such as the pupils’ motivation, ability to communicate, draw conclusions and flexibility on the subject. The majority of the participating teachers in the study associates mathematically promising pupils with a logical thinking. The teachers then look at the pupil's ability to see connections, patterns, generalize and creative mastery of the subject. The teachers' definition of mathematical promising ability determines which students are identified as promising in the subject. The majority of teachers, twelve, consider themselves to have good chances to succeed with identi- fying the pupils in question. Yet, thirteen of the teachers in the study believe that they do not provide the mathematically promising students with the stimulus they need. Suggesting that a large number of teachers do not know how to meet the needs of mathematically promising pupils. Factors that enable the work with the pupils in question are few and the majority of teachers believe that they create their own opportunities, in their own classroom teaching. Thus, the teachers' internal factors, in terms of experience and competence, are of great importance. However, the teachers experience that there are far more obstacles in the work with the mathematically promising pupils. These barriers consist to a greater extent of external factors such as lack of time, resources in the form of staff and professional development.