Enligt vår erfarenhet lämnas särskilt begåvade elever ensamma i sitt sökande efter kunskap och de får inte tillräckligt med ledning och stimulans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken omfattning som specialpedagogisk personal, i några grundskolor, arbetar med särskilt begåvade elever. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra vår studie med hjälp av blandade metoder och de metoder vi valde var enkät och djupintervjuer. Resultaten visade att faktorer som kunskap, tid, samverkan och prioriteringar påverkade möjligheten för den specialpedagogiska personalen att arbeta med de särskilt begåvade eleverna. Specialpedagogisk personal arbetade oftast med särskilt begåvade elever som hade frånvaroproblematik och beteendensvårigheter. Särskilt begåvade elever som inte uppvisade sådana svårigheter, hanterade ofta lärarna själva. Specialpedagoger i studien ansåg sig generellt behöva större kunskaper om särskilt begåvade elever, och ansåg unisont att det är en målgrupp som prioriterades lågt i de pedagogiska samtalen och när skolorna fördelade sina resurser. Både lärare och specialpedagogisk personal ägnade betydligt mer tid på att hjälpa elever som hade svårt att nå minimikraven för utbildningen. Våra slutsatser var att skolorna behöver prata mer om hur skolans generella undervisning kan utformas så att alla elever ryms inom ledning och stimulans och om hur de kan använda specialpedagogisk personal så att de inkluderas i planering och uppföljning av undervisningen.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsområdet i grundskolan. Syftet är även att studera vad begreppet en skola för alla innebär för specialpedagogerna/speciallärarna. Vår metod är kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallärare/specialpedagoger. Vårt resultat belyser vi utifrån en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska området. Det som har framkommit i vår studie genom resultatet och analysen är att speciallärarna/specialpedagogerna har en mångsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en så kallad vanlig lärarroll. Den vanligaste arbetsformen informanterna har är undervisning i liten grupp, men det förekommer också andra arbetssätt, exempelvis handledning och testarbete. Oavsett vilken utbildning våra informanter har, finns det ingen klar skillnad mellan deras arbetsuppgifter. Eleverna våra informanter möter har endera någon form av diagnos eller har skolsvårigheter av en eller flera anledningar. Elevernas syn på att de får särskilt stöd är enligt informanterna både positiv och negativ. Specialpedagogerna/speciallärarna anser att dagens skola inte är en skola för alla, med ett undantag. De uttrycker att en skola för alla innebär en skola där alla elever trivs och får ta del av skolans resurser, samt har en miljö som passar alla barn. Anledningen till att dagens skola inte är en skola för alla är att skolan inte tar vara på elevernas förmågor och att lärarna inte hinner se och hjälpa alla barn. Detta beror på att skolans resurser inte är tillräckliga. I den slutliga diskussionsdelen har vi kommit fram till att de tre specialpedagogiska perspektiven förekommer i dagens skola. Vi har också bildat oss en egen uppfattning om vad en skola för alla innebär.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån en hermeneutisk ansats öka kunskapen om elevassistenters och lärares uppfattning om vilken roll elevassistenter på högstadiet har, och på vilka sätt elevassistans som särskilt stöd kan förstås. Tidigare forskning har visat att såväl elevassistenters roll som ansvarsfördelningen mellan elevassistenter och lärare är otydlig och att elevassistenter inte sällan har arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. I uppsatsen sätts elevassistenter in i ett organisatoriskt ramverk med hjälp av Gunnar Bergs teori om skolan som institution och organisation, och deras arbetsuppgifter analyseras utifrån Claes Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elevassistenter och lärare. Att ansatsen är hermeneutisk innebär att det är informanternas uppfattningar om elevassistenters roll och elevassistans som särskilt stöd som är i fokus. Resultatet visar att elevassistenter utför en mängd olika arbetsuppgifter, från enkla och okvalificerade till avancerade och komplexa. I arbetet med den elev assistenten är särskilt stöd för kan elevassistenten fungera som ställföreträdande elev, som tillrättaläggare och/eller som lärare. Stödets utformning är framför allt kompensatoriskt och åtgärdande på individnivå. Elevassistans som särskilt stöd, så som det framstår i studien, kan även förstås som ett sätt för den enskilda skolan att utnyttja sitt organisatoriska frirum och stödets utformning blir då ett sätt att hantera till exempel dilemmat att alla elever ska uppnå samma kunskapskrav på en given tid samtidigt som undervisningen ska anpassas till elevernas olika förutsättningar.

Picture books are a big part of young children’s life and something that is daily used in most preschools in Sweden. Through books children can learn about the world and how to handle different situations they will meet in their lives. However, books may not always show a realistic representation of the world they live in, for example regarding how people with disability are portrayed. This study aims to examine how people with disabilities are portrayed in books for preschool children in Sweden. The study examines which disabilities are present in the books, which role the character has and how the storyline is affected by the disability. By reading books that have characters with disabilities, earlier studies show that children can get a better understanding of disabilities in order to become more accepting in regard to people with disabilities.  By using a content analysis for a quantitative study, the text and pictures in the 29 books have been studied in regard to the studies purpose. The result of the analysis of the text and pictures has then been examined from Claes Nilholm dilemma perspective.  The study shows that the type of disability affects the way the characters are portrayed and the space they get in the storyline. The type of disability also hugely affects the storyline and if the same book could have been written without the disability. For example, books with characters with a neurological disability could not have been written without the disability in question while most books with a character with an orthopedic disability could have. With this study we also show that there is a need for different types of books that include characters with disabilities so that children can get a better understanding. Books that explain the disability are needed as well as books where the character happens to have a disability.

I den här kvantitativa studien undersöks om och hur stödinsatser i skolan påverkar grundskoleeleverna och deras förmåga att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare. Undersökningen görs med hjälp av en webbenkät som skickats ut till gymnasieelever. Studien undersöker stödinsatsers påverkan att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare utifrån dilemmaperspektivet och tidigare forskning. Skolans uppgift i att undervisa eleverna om och fostra dem till demokratiska medborgare och självständiga individer lyfts och poängteras. Studien visar att många av eleverna inte anser sig förberedda för framtiden och för samhällets förväntningar och funktioner. 41 procent av respondenterna anser att de inte är förberedda för samhällets förväntningar eller att skolan missat att lära dem viktiga samhällsfunktioner som att betala skatt, rösta och söka jobb. Det tyder på att studien går i enlighet med Ekman (2007). Studien visar också att elever med stödinsatser i grundskolan i större utsträckning än elever som inte haft stödinsatser i grundskolan, anser sig ha svårare att samarbeta med andra samt att de i lägre utsträckning känner sig förberedda för framtiden. Elever med stödinsatser i skolan löper också ökad risk för att inte delta i samhällsviktiga aktiviteter som att rösta i riksdagsvalet (SCB, 2019). Det går i enlighet med Partanen (2016) som hävdar att stödinsatser gör eleverna mer passiva och lyfter alternativa metoder att hantera svårigheterna. Studien lyfter också det ansvar som grundskolan har att forma eleverna till självständiga individer och demokratiska medborgare, eftersom det är den enda skoltiden som omfattas av skolplikt.

This study addresses the problem of how preschool teachers deal with children's differences but at the same time steer towards specific knowledge. The purpose of the following qualitative study, which is implemented as a student-initiated formative development work, is to investigate and analyze music sessions with music as goal, planned and implemented based on a didactic and special educational perspective focusing on the inclusion of all children. The study is conducted from a music didactic perspective and is based on a special educational perspective. The analysis of the empirics is largely based on Carlsson & Nilholms (2004) different approaches to the concept of inclusion, Nilholm's (2005) proposal for a third special educational perspective, the dilemma perspective and Holmberg’s (2014) concept regarding music activities: The focused content, staging and actors. The results show that the importance of planning for an inclusive music session is high and that the design of the physical environment affects children's opportunity for inclusion. Aspects such as time and repetitions as well as clarity in the form of visual elements such as clear facial acumen and props emerge as important prerequisites for inclusion, as well as the music session's structure around narrative, images, song and movement. Discussions are about the complexity of the concept of inclusion and the dilemma that may arise in the position of implementing adjustments based on individuals or based on what is considered best for the majority of the group. The study results in the conclusion that a linear working method (Holmberg 2014) largely forms the basis for inclusion of all children in the group.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. För att uppnå syftet med studien formulerades tre frågeställningar som handlade om hur förskollärare definierar inkludering och hur de inkluderar alla barn i förskolan. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys.  I studien användes de tre teoretiska perspektiven kompensatoriska-, kritiska- och  dilemmaperspektivet.  Resultatet visar att samtliga förskollärare strävar efter att inkludera alla barn i förskolan.  Inkludering definierades av förskollärarna på fyra olika sätt: inkludering innebär att barnen får vara med utifrån sin egen förmåga; barnen inkluderas om det skapas en acceptans att olikheter finns och att alla har olika behov; inkludering innebär en medvetenhet hos förskollärarna, exempelvis hur de ska inkludera barnen i miljön; inkludering innebär gemenskap. Resultatet visar att det ges möjligheter att inkludera alla barn när förskollärarna skapar en acceptans hos barnen för allas olikheter och behov och att det är stärkande för barnens självkänsla samt att inkludering av alla barn skapar en gemenskap. Resultatet visar bland annat att det finns svårigheter att definiera vad som utgör barn i behov av särskilt stöd samt att skapa acceptansen för alla barns olikheter.  En slutsats är att alla förskollärarna strävade efter att inkludera alla barn i förskolan, dock  visade det sig inte alltid vara enkelt.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal från tre olika verksamheter uppfattar begreppen in- och utagerandebeteende samt vilka specialpedagogiska perspektiv som skildras i arbetet med att stödja barn som upplevs bruka ett in- eller utagerandebeteende. Att få en vidare kunskap om hur specialpedagogiska insatser används i förskolans verksamhet samt vad förskolepersonal anser vara betydande i arbetet med att stödja barn i förskolan. Studien grundar sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med sammanlagt åtta stycken personal från förskolan. Vår teoretiska utgångspunkt har varit specialpedagogiska perspektiv vilka benämns som det traditionella perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Det resultat som vi funnit mest framträdande var föreskolpersonalens uppfattningar om begreppen in- och utagerandebeteende, de specialpedagogiska perspektiv som skildrats samt hur verksamheternas specialpedagogiska arbete ter sig i praktiken. Studiens slutsats var att vi kunnat urskilja samtliga tre specialpedagogiska perspektiv i relation till intervjupersonernas svar samt att vi kunnat se ett samband mellan tid- och resursbrist och samtliga barns rätt till förskoleplats, vilket givit ett resultat i form av ett behov av olika prioriteringar i verksamheterna.

Syftet med denna studie är att beskriva sex fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med att inkludera elever i fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semisemistrukturerade intervjuer som användes för att komma åt sex fritidslärares tolkningar och uppfattningar. Resultatet visar att fritidslärarna i denna studie tolkar begreppet inkludering som att det innebär att alla elever ska vara inkluderade i verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv efter sina egna förutsättningar och behov, men att det i praktiken är ett komplext och svårt uppdrag att leva upp till utifrån de förutsättningar som finns med låg personaltäthet, stora elevgrupper och motsägelsefulla formulering i läroplanen, vilket skapar utmaningar att förena teori och praktik. Detta leder till att fritidslärarna beskriver att de inte hinner med alla elevers behov vilket skapar dilemman där fritidslärarna då måste välja och prioritera mellan olika behov på individ- och gruppnivå, vilket leder till att de då prioriterar de elever med störst behov. Fritidslärarna beskriver att de i sitt arbete med inkludering har fokus på sociala relationer, samarbeten och flexibilitet vilket också visar sig vara viktiga faktorer i det inkluderande arbetet att försöka anpassa undervisningen efter elevernas intressen, förutsättningar och behov. Utifrån tre teoretiska perspektiv, tolkar författarna till denna studie som att fritidslärarna i denna studie i teorin och praktiken vill arbeta utifrån det alternativa perspektivet men att det finns svårigheter att genomföra det i praktiken vilket medför att de använder arbetsmetoder och strategier som hamnar inom både det traditionellt individualistiska perspektivet och det alternativa perspektivet. Samtidigt tolkas fritidsläraranas arbetsmetoder och strategier utifrån dilemmaperspektivet där fritidslärarna försöker göra sitt bästa utifrån de förutsättningar som finns. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>