<p>Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.</p>

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur sju utvalda lärare definierar begreppen demokrati och värdegrund i skolan, samt hur lärarna arbetar med dessa begrepp i undervisningen för att främja elevernas utveckling och lärande. Metoden som används i denna studie är kvalitativoch vi har valt att intervjua sju lärare hurde definierar begreppen demokrati och värdegrund och hur de implementerar dessa i undervisningen. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade svårigheter med att definiera begreppet värdegrund. Det framkommer dessutom inte hur vanligt förekommande lärarna arbetar med värdegrunden och demokratiuppdraget i undervisningen. När konflikter uppstår menar lärarna att detskapas möjligheter till samtal och diskussioner om normer och värden. Vidare visar resultatet i studien på att en förutsättning för att ett framgångsrikt värdegrunds- och demokratiarbete ska lyckas i praktiken är ett öppet klassrumsklimat. Detta innebär att ta till vara på elevernas intressen och frågor som uppkommer. Lärarna framhåller dessutom att det inte finns någon given metod att arbeta utifrån med skolans värdegrund- och demokratiuppdrag då alla elever är olika och lär sig på olika sätt.

I den här kvantitativa studien undersöks om och hur stödinsatser i skolan påverkar grundskoleeleverna och deras förmåga att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare. Undersökningen görs med hjälp av en webbenkät som skickats ut till gymnasieelever. Studien undersöker stödinsatsers påverkan att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare utifrån dilemmaperspektivet och tidigare forskning. Skolans uppgift i att undervisa eleverna om och fostra dem till demokratiska medborgare och självständiga individer lyfts och poängteras. Studien visar att många av eleverna inte anser sig förberedda för framtiden och för samhällets förväntningar och funktioner. 41 procent av respondenterna anser att de inte är förberedda för samhällets förväntningar eller att skolan missat att lära dem viktiga samhällsfunktioner som att betala skatt, rösta och söka jobb. Det tyder på att studien går i enlighet med Ekman (2007). Studien visar också att elever med stödinsatser i grundskolan i större utsträckning än elever som inte haft stödinsatser i grundskolan, anser sig ha svårare att samarbeta med andra samt att de i lägre utsträckning känner sig förberedda för framtiden. Elever med stödinsatser i skolan löper också ökad risk för att inte delta i samhällsviktiga aktiviteter som att rösta i riksdagsvalet (SCB, 2019). Det går i enlighet med Partanen (2016) som hävdar att stödinsatser gör eleverna mer passiva och lyfter alternativa metoder att hantera svårigheterna. Studien lyfter också det ansvar som grundskolan har att forma eleverna till självständiga individer och demokratiska medborgare, eftersom det är den enda skoltiden som omfattas av skolplikt.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. / <p>Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen. </p>

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection. She realizes that the practical knowledge in her work has a greater deal of an ethical dimension, than she earlier has been aware of. She understands that the convincing force in the project consists of the confidence and trust she has to create and develop among the students, who, in the start, were unsure and lacked in respect for one another. Through the practical film work they all get close and learn to see both themselves and each other. The students develop from being afraid of saying anything in the group to become confident and capable media producers, where their voices get listened to. They have started a journey into becoming democratic and caring citizens with wider perspectives of themselves and of the world. / Denna essä följer en mediepedagogs arbete som koordinator och konstnärlig ledare för ett Europeiskt projekt kallat Legalopoli, om lagar och etik i en högstadieskola i Mora. Eleverna skriver filmberättelser om rollkaraktärer, som ställs inför olika etiska dilemman i det interaktiva dataspel, som studenterna gemensamt skapar genom praktiskt filmarbete. Samtidigt får vi följa hur pedagogen på samma sätt, ställs inför olika svåra valsituationer i det pågående arbetet med eleverna. Hon tvingas till självreflektion och inser att den praktiska kunskapen i hennes arbete innehar en större etisk dimension än hon tidigare trott. Hon inser att bärkraften i projektet är det förtroende och den tillit, som hon måste skapa och utveckla bland eleverna, som från början var osäkra och betedde sig respektlöst mot varandra. Genom det praktiska filmarbetet kommer de alla nära varandra och får efter hand syn på både sig själva och varandra. Eleverna utvecklas från att ha varit rädda för att yttra sig i gruppen, till att bli tillitsfulla och kapabla medieproducenter, där de får göra sina röster hörda. De påbörjar en bildningsresa till att bli demokratiska och solidariska medborgare med vidgade perspektiv på sig själva och världen.

The aim of this essay is to examine three textbooks in ”samhällskunskap 1a1” for students in upper secondary education by looking at how they deal with source criticism and thereby see how the students are formed to become democratic citizens based on Robert Dahls (2002) criteria for democracy. The method used is a content analysis. The result reveals that the students learn basic knowledge about source criticism in relation to a wide variety of sources. To learn source criticism the students read texts and work with different kinds of assignments. The students’ influence varies. The main purpose with source criticism is to be able to handle sources’ lack of credibility. The textbooks are mostly addressed to individuals, someone who is unknown or everyone. There are differences between the textbooks, but they are not of great importance. The textbooks work with source criticism in a way that forms democratic citizens. In some of the textbooks’ questions, the students’ thoughts are requested. The textbooks also give students the opportunity to get sufficient and equal knowledge about source criticism so they can process information in the new media landscape. All students are included in the textbooks. The textbooks can develop their work with the formation of democratic citizens by giving the students more influence than they have now.