Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument. I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har  Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra.  En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring. / What opportunities are there for young students in school years 2 and 3 to develop a critical literacy perspective based on the teaching they participate in and the many text variants they meet in school? Since texts are not simply written words, but also pictures, film, Instagram posts or music, the concept of literacy needs to be  similarly extended.  In other words, to be considered  critically literate, students must also be able to interpret, reflect on, critically review, and create meaning from multiple types of sources. Teaching focusing on developing students’ critical literacy clearly contributes to fostering democratic citizens, which is also an overarching goal in the school curriculum. The purpose of the study is to shed light on whether and if so how teaching in grades 2 and 3 creates conditions for students to develop critical literacy and as a result be able to act actively as informed citizens. Being able to read and understand texts from different perspectives, and to understand that a text situates the reader and thus excludes or create advantages, is part of what critical literacy is about.The study material has been collected in a class of 20 students and consists of recordings and field notes from classroom observations and interviews. The data were analyzed using Jank’s (2010) four concepts, dominance, access, diversity, and design and the students' response in the teaching is analyzed in relation to various text activities. The results show, in social science and natural science texts, that students, even without any special teaching about critical literacy, pay attention to who dominates and how some people appear more important than others.  A conclusion is that young students are both able and willing to discuss difficult questions if conditions are given. When the teaching has a critical literacy perspective, students are given opportunity to discover and possibly also better understand the world around them. Based on their own experiences, the students can also not only show awareness about people’s different conditions but come up with alternatives to change.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection. She realizes that the practical knowledge in her work has a greater deal of an ethical dimension, than she earlier has been aware of. She understands that the convincing force in the project consists of the confidence and trust she has to create and develop among the students, who, in the start, were unsure and lacked in respect for one another. Through the practical film work they all get close and learn to see both themselves and each other. The students develop from being afraid of saying anything in the group to become confident and capable media producers, where their voices get listened to. They have started a journey into becoming democratic and caring citizens with wider perspectives of themselves and of the world. / Denna essä följer en mediepedagogs arbete som koordinator och konstnärlig ledare för ett Europeiskt projekt kallat Legalopoli, om lagar och etik i en högstadieskola i Mora. Eleverna skriver filmberättelser om rollkaraktärer, som ställs inför olika etiska dilemman i det interaktiva dataspel, som studenterna gemensamt skapar genom praktiskt filmarbete. Samtidigt får vi följa hur pedagogen på samma sätt, ställs inför olika svåra valsituationer i det pågående arbetet med eleverna. Hon tvingas till självreflektion och inser att den praktiska kunskapen i hennes arbete innehar en större etisk dimension än hon tidigare trott. Hon inser att bärkraften i projektet är det förtroende och den tillit, som hon måste skapa och utveckla bland eleverna, som från början var osäkra och betedde sig respektlöst mot varandra. Genom det praktiska filmarbetet kommer de alla nära varandra och får efter hand syn på både sig själva och varandra. Eleverna utvecklas från att ha varit rädda för att yttra sig i gruppen, till att bli tillitsfulla och kapabla medieproducenter, där de får göra sina röster hörda. De påbörjar en bildningsresa till att bli demokratiska och solidariska medborgare med vidgade perspektiv på sig själva och världen.

The Swedish school has grown multicultural due to the recent years' migration and globalization of society. This place higher demands on the school's responsibility to educate students who are accepting and understanding towards each other, no matter their cultural and ethnic backgrounds. With application of postcolonial theory and its features; alterity, identity and racial prejudice to C.N Adichie's novel Americanah, it is argued that the inclusion of postcolonial literature in the EFL classroom may help students in developing an understanding for democratic values, and in exploring their roles in a diverse environment.

The aim of this essay is to examine three textbooks in ”samhällskunskap 1a1” for students in upper secondary education by looking at how they deal with source criticism and thereby see how the students are formed to become democratic citizens based on Robert Dahls (2002) criteria for democracy. The method used is a content analysis. The result reveals that the students learn basic knowledge about source criticism in relation to a wide variety of sources. To learn source criticism the students read texts and work with different kinds of assignments. The students’ influence varies. The main purpose with source criticism is to be able to handle sources’ lack of credibility. The textbooks are mostly addressed to individuals, someone who is unknown or everyone. There are differences between the textbooks, but they are not of great importance. The textbooks work with source criticism in a way that forms democratic citizens. In some of the textbooks’ questions, the students’ thoughts are requested. The textbooks also give students the opportunity to get sufficient and equal knowledge about source criticism so they can process information in the new media landscape. All students are included in the textbooks. The textbooks can develop their work with the formation of democratic citizens by giving the students more influence than they have now.

Kunskapsöversiktens syfte är att belysa bildpedagogik genom kritisk pedagogik, identitet och identitetsskapande. Detta undersöker vi genom utvalda artiklar, där vi lyfter fram de olika metoderna och resultaterna i artiklarna. Genom en systematisk undersökningsprocess hittade vi och valde ut artiklar som är relevanta för vårt syfte. Resultatet visar att de valda artiklarna har alla inkludering i åtanken, men på olika sätt. De skriver om att nå ett inkluderande klassrumsklimat, men skiljer sig åt i teorier och metoder. Artiklarna utgick ifrån bild-, kritisk-, feministisk-, bisexuell-, ‘Atkinsons’- och ‘slow pedagogy’. Tabitha variety Patience Millet skriver i sin artikel Queering the Art Classroom: Queering Matters (2019) om professor Dennis Atkinsons pedagogiska metoder, som en teori inom kritisk pedagogik. Syftet med dessa pedagogiska teorier är att fokusera på elevernas processer och hur eleverna utvecklar deras kritiska tankar i bildämnet. Vi drar paralleller till den svenska Läroplanen för gymnasieskolan (2011), för att kunna sätta den internationella kontexten i en nationell kontext, i jämförande syfte. Genom analyser av studiens material kan vi se att många av artiklarna har ett liknande fokus eller tema. Med andra ord, för att skapa tolerans i klassrummet genom samtal och uppgifter som främjar normkritiskt tänkande. Detta för att nå önskad inkludering. Avslutningsvis visar artiklarna av Keifer-Boyd (2007); Nathanson (2009); Page (2017); Payne (2010); Yescavage och Alexander (1997); Zebracki (2020) på implikationer för vår yrkesprofession genom exemplifieringar av konsekvenser gentemot läraren, som diskuteras i underrubriken konsekvenser inom bildpedagogik och kritisk pedagogik.

Eliška Bucvanová. Diplomová práce. Citizenship - Theoretical Bases and Teaching Practice ABSTRACT IN ENGLISH Weak civil society can be seen as a possible drawback of Czech democracy. One of the possible ways of building it is citizenship education provided within the compulsory school system. Citizenship is also the main subject of this work, which uses qualitative research methods to find out how the concept of "citizenship" is understood by teachers at a selected primary school, what information they provide to pupils on this subject and how. Since the scope of the paper would be insufficient, it does not intend to map the state of citizenship education in the Czech Republic: its aim is to find out how teachers approach the subject and whether their opinions coincide, and to compare their views with the information contained in literature. The results of the work show that the selected school is at a comparatively high level; however, the teachers' attitudes to citizenship education and its aims lack consistency and comprehensiveness and, also, the pupils' knowledge highly varies. This can be due to the fact that citizenship education has long been in need of an integrated approach and, very probably, also training opportunities for teachers that would help them develop their professional skills. In...